Publicerad: 11 november 2010, 10.20. Senast ndrad: 11 november 2010, 11.41
Telefon- och bredbandsoperat rer ska lagra uppgifter i sex m nader, f resl r
regeringen i en lagr dsremiss. Justitieminister Beatrice Ask (M) presenterade i
f rslaget i dag.
F rslaget inneb r att uppgifterna bara f r l mnas ut i brottsbek mpande
syfte, sade Beatrice Ask p en presskonferens.
Enligt Ask anv nds redan i dag de aktuella uppgifterna v ldigt ofta vid
brottsutredningar. Fick polisen best mma skulle de antagligen lagras mycket l
ngre, enligt justitieministern.
Polisen och andra myndigheter kommer att f betala f r de uppgifter som beg rs
ut. Det ska enligt Beatrice Ask borga f r att r ttss kerheten och integriteten
v rnas.
Regeringen f resl r att lagen tr der i kraft den 1 juli n sta r.
Den r ett led i inf randet av EU:s omtvistade datalagringsdirektiv. Direktivet
tvingar medlemsl nderna att lagstifta om lagring av data om telefonsamtal, sms,
e-post och annan internettrafik f r att f rhindra och l sa brott.
Sex m nader r den kortast m jliga tiden enligt EU:s direktiv.
Datalagringsdirektivet har kritiserats h rt av dem som anser att s dana regler
inskr nker integritetsskyddet och skapar ett vervakningssamh lle. S v l
organisationer f r medborgerliga r ttigheter som telefonoperat rer har pekat p
de problem som finns med att ha uppsikt ver enskilda m nniskors kommunikation.
Syftet med datalagringen var att skaffa sig nya vapen i kampen mot terrorism,
men med tiden lades mer betoning p grov brottslighet ver huvud taget.
Sverige har f llts i EU:s domstol f r att inte ha inf rt direktivet i tid.
- Sverige har d mts i EU-domstolen f r att inte ha genomf rt detta i tid och en
ny st mning v ntar. Det kan leda till h ga b ter och vite tills lagstiftningen
r p plats. Vi m ste agera. V r f rhoppning r att EU-kommissionen tar fasta p
v rt f rslag och inte g r vidare, sade Beatrice Ask.
Enligt f rslaget ska leverant rerna st f r kostnaderna f r lagring, s kerhet
och anpassning av systemen. Myndigheterna ska svara f r kostnaderna vid utl
mnande av uppgifter.
EU antog datalagringsdirektivet i mars 2006. Terrord den i Madrid 2004 blev en
h vst ng f r att EU:s regeringar skulle kunna driva igenom kravet.
Lagarna ska tvinga telefon- och internetoperat rer att masslagra uppgifterna i
minst ett halv r och maximalt i tv r. Uppgifterna ska finnas tillg ngliga om
polisen beh ver dem f r att utreda brott.
Direktivet har lett till tidvis v ldsam debatt inom hela EU. Flera l nder anser
att lagen strider mot yttrandefriheten.