Uppdaterat i dag. 12:00. Publicerat i dag. 10:28
Hundratals privatpersoner har ans kt om att frivilligt f lyfta fram tillg ngar
g mda utomlands till beskattning. Hittills handlar det om 4 5 miljarder kronor
som under rtionden legat o tkomliga f r skattemyndigheten. Totalt ber knas 46
miljarder kronor vara g mda i olika skatteparadis, enligt Skatteverket.
Det kade intresset f r att ta hem pengarna sker samtidigt som Skatteverket p
senare tid f rhandlat fram en rad nya nya avtal med flera av de traditionella
skatteparadisen. Nya uppg relser r enligt uppgift p g ng med Schweiz och
Luxemburg.
Enligt G ran Haglund, analytiker p Skatteverkets utlandsenhet, har myndigheten
hittills f tt in n ra 200 miljoner kronor i extra skatt.
Annons:
Men mer r att v nta, konstaterar han.
De nya avtalen bed mer vi vara den enskilt st rsta faktorn till varf r s m
nga nu ans ker om frivillig r ttelse, s ger G ran Haglund.
M jligheten f r skattskyldiga att f rekomma skattemyndigheten och g ra s
kallad frivillig r ttelse har funnits sedan 1970-talet. Sedan n gra r jagar
Skatteverket fram f rm gna personers tillg ngar utomlands genom deras utlands
gda kontokort.
Men f rutom att skatteflyktarna nu k nner ett starkare fl s i nacken p grund
av alla elektroniska fotsp r finns ytterligare en orsak, och en starkt starkt
bidragande s dan, f rm genhets- och arvsskatten r borta sedan 2007.
Ett tredje argument som ocks f rs fram, och d fr mst fr n skatter dgivarna,
r att d lig avkastning och h ga avgifter g r det ol nsamt att g mma pengarna p
utl ndska konton.
I dag r det rena Ebber ds bank att ha sina pengar p konton utomlands,
konstaterar till exempel Staffan Andersson, skatter dgivare p Erik Penser Bank
AB. St ll det mot att det kostar knappt en miljon kronor att plocka hem 10
miljoner kronor, betonar han.
Staffan Andersson och Erik Haglund, skatter dgivare p Haglund & Partner, bekr
ftar b da det tilltagande intresset hos f rm gna svenskar att nu f hem sina
pengar.
Tillsammans svarar de tv bolagen f r en tredjedel av de renden om frivillig r
ttelse som just nu ligger hos Skatteverket. Totalt har de b da bolagen
klienter som vill ta hem belopp p cirka 1,5 miljarder kronor.
Det r framf r allt en ldre generation skatteflyktare som b rjat terv nda. I
f rsta hand handlar det om privatpersoner som under 1960 80-talen av olika sk l
stoppade undan sina pengar utomlands fr n beskattning p konton i Schweiz,
Luxemburg och Liechtenstein samt andra popul ra skatteparadis.
Erik Haglund p Haglund & Partners uppger att det r allt fr n nyblivna nkor
och barn till dem som drabbats av allm nt d ligt samvete som h r av sig och
vill plocka hem tillg ngar.
En tredjedel av min arbetstid g r t till att hj lpa till med den typen av fr
gor just nu, s ger Erik Haglund. N r DN Ekonomi n r honom r han p v g till
ett m te med nnu en ny klient.
Thorbj rn Sp ngs
thorbjorn.spangs@dn.se
Fakta: Svenska avtal med "skatteparadis"
Avtalen g ller n r b da l nderna tagit politiska beslut.
2007: Isle of man
2008: Guernsey (i kraft), Jersey ( i kraft)
2009: Cayman arna (i kraft), Bermuda (i kraft), Brittiska Jungfru arna (i
kraft), Nederl ndska Antillerna (ej beslutat), Gibraltar (i kraft), Aruba (ej
beslutat), Anguilla (ej beslutat), Samoa (ej beslutat), Cook arna (ej
beslutat), Turks- och Caicos arna (ej beslutat)
2010: San Marino (i kraft), Andorra (ej beslutat), Bahamas, Saint Christopher
och Nevis, StVincent och Grenadinerna, Antigua och Barbuda, Dominica, Grenada,
S:t Lucia, Monaco, Belize, Marshall arna, Vanatua.