Publicerad: 21 december 2010, 14.05. Senast ndrad: 21 december 2010, 15.09
2010-12-21 14:05:51
Riksbanken har aviserat snabba r nteh jningar men statliga KI vill trampa p
bromsen, tminstone fram till i sommar.
Sverige beh ver en liten andh mtningspaus i v r, s ger generaldirekt r Mats
Dill n.
Vi rekommenderar att Riksbanken g r lite l ngsammare fram den n rmaste tiden
och forts tter att h ja r ntan fram t sommaren. Det r fortfarande l gt
inflationstryck.
Enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos kommer repor ntan att ligga p
2,0 procent i slutet av 2011 och 2,75 procent i slutet av 2012, vilket
betyder rej lt h jda bol ner ntor j mf rt med nu.
Men b de SEB:s och Nordeas chefsekonomer anser att Riksbanken b r h ja r ntan
som planerat under v ren.
Vi tycker att det r riktigt att h ja r ntan, b de hush llen och f
retagssektorn kan klara ett h gre r ntel ge. Vi n rmar oss ett normalt
konjunkturl ge och r ntan beh ver h jas f r att bromsa skulds ttningen, s ger
Annika Winsth p Nordea.
SEB:s Robert Bergqvist g r en liknande analys, han understryker att r nteniv n
fortfarande r mycket l g och h nvisar till det momentum som r der i ekonomin.
Den bl gula ekonomin v xer onekligen s att det knakar och KI skriver upp sin
BNP-prognos f r ret rej lt till 5,6 procent. N sta r sp s BNP-tillv xten v
xla ned till fortfarande h ga 3,8 procent f r att 2012 landa p 2,9 procent.
L get r v ldigt bra, i synnerhet i j mf relse med de andra OECD-l nderna d r
BNP-tillv xten i r i genomsnitt ligger p 2,7 procent, s ger Dill n.
Den svenska tillv xten har bara varit uppe p s h ga niv er som nu fyra g nger
efter andra v rldskriget: 1954 och 1961 n dde den 5,7 procent, 1964 blev den
6,8 procent och 1970 6,5 procent.
N r det g ller syssels ttningen s sp r KI att ytterligare 110 000 personer
kommer att ha jobb 2012 j mf rt med 2010. Eftersom allt fler personer s ker sig
till arbetskraften s sjunker dock arbetsl sheten l ngsamt och kommer 2012 att
uppg till 7,5 procent.
KI bed mer vidare att regeringen skulle kunna satsa ytterligare 25 miljarder
kronor i ofinansierade tg rder i budgeten f r 2011, ut ver de 13 miljarder som
r f reslagna i statsbudgeten. Detta eftersom behovet av efterfr gestimulanser
enligt KI r st rst i n rtid.