H ll dig borta fr n skuldf llan

Publicerad i dag 09:58

Ungdomsarbetsl sheten r h g och m nga unga har ont om pengar. Men k psuget

blir inte mindre f r det. Varje dag blir vi ver sta med alternativ av vad vi

ska l gga v ra pengar p . Med mobilen och internet r det allt l ttare att

handla utan att t nka p n r och hur prylarna ska betalas.

Unga saknar ofta k pkraft eftersom de har l gre inkomster, d rf r r de s

rskilt utsatta. Ju l ngre tid du r utan jobb desto st rre chans att skulds tta

sig. Man k per f r att skaffa sig en position i samh llet, s ger Jan kerlund

arbetar med f rebyggande verksamhet p Kronofogden.

Handeln p internet kar snabbt och allt m ste inte betalas direkt.

Alternativen att handla i dag och betala senare med faktura blir fler n got

som b ddar f r att det r l ttare att hamna i skuld.

ven en liten skuld v xer snabbt. Den som k per en bok f r 50 kronor p

internet och inte betalar drar p kort tid p sig en skuld p 850 kronor. K

paren m ste betala dyra avgifter f r betalningsp minnelse, inkassokrav och

utgifter till kronofogden.

Fort som gat r skulden uppe i n stan 900 kronor, det borde avskr cka n gon

s ger Jan kerlund.

H r r hans b sta tips f r att undvika skuldf llan.

K p inte f r pengar du inte har. Har man inte r d att konsumera i dag kanske

man ska t nka p om man har r d senare.

Betala direkt. Om du l gger upp kostnaden p avbetalning r det inte s kert att

du har mer inkomster ett halv r senare n r du m ste betala.

Var kritisk n r du handlar. Kolla n r fakturan ska betalas. Om f rfallodagen r

den 10:e i m naden och du inte f r in n gra pengar f re den 25:e s ta reda p

hur mycket du m ste betala i extraavgifter, avier, uppl ggningsavgifter och r

ntor.

G r ett bokslut ver din ekonomi. Mer effektivt n att g ra en budget som l tt

blir en nskedr m som r sv r att h lla. Spara dina kvitton och g igenom

utgifterna under en m nad. D f r man l ttare upp gonen f r vart pengarna tar

v gen. verblicken g r det l ttare att dra in p on diga utgifter som du kanske

inte har r d med.

F rs k spara ihop till en buffert. S fort man har en krona ver innan n sta l

n kommer g r den l tt till shopping. Spara pengarna p ett sparkonto ist llet.

Den som har mycket sm marginaler faller desto l ttare i skuld om n got of

rutsett h nder.

Skaffa dig kunskap. Vi r inte f dda med en fallenhet f r privatekonomi.

Konsumentverket och Kronofogden r myndigheter som erbjuder information. ven

storbankerna har tips och r d p sina hemsidor. L na b cker p biblioteket om

privatekonomi.

Om du blivit skuldsatt och inte vet hur du ska klara dig ur knipan finns det

ett antal saker du kan g ra.

Ta inga nya l n f r att betala av gamla skulder. D r skuldspiralen i g ng.

Stoppa inte huvudet i sanden och hoppas att problemet ska f rsvinna.

Ta hj lp fr n din omgivning. ven om man sk ms f r att man har f r lite pengar

och handlat f r mycket s r det b ttre att be om hj lp. Kanske kan f r ldrar,

sl ktingar och v nner l na dig pengar s att du slipper l na pengar p

marknaden till h ga r ntor.

Kontakta den du r skyldig pengar. F rs k komma verens med f retaget om att f

till st nd en avbetalningsplan.

Kontakta kommunens budget och skuldr dgivare. Personen kan hj lpa dig att f

ordning p skulderna och g ra ekonomiska ber kningar. Kontaktuppgifter brular

finna p respektive kommuns hemsida.

Tina Zenou

tina.zenou@dn.se