Slut p s nkningarna

Jan Nylander kommenterar Det r slut p s nkningarna. N gon g ng n sta r b

rjar Riksbanken h ja r ntan igen. Det r budskapet fr n Riksbanken i dag n r

direktionen beslutat att repor ntan ska ligga kvar p den nuvarande niv n 1,0

procent.

Publicerad 13 februari 2013 - 10:40 Uppdaterad 13 februari 2013 - 14:26

N r jag tr ffade SEB:s konjunkturbed mare i g r r knade bankens chefsekonom

Robert Bergqvist med att Riksbanken skulle s nka r ntan med 0,25

procentenheter.

Han r inte ensam utan m nga av landets ledande ekonomer anser att med en

arbetsl shet som stiger borde det finnas utrymme f r s nkta r ntor. De pekar

ocks p att Riksbanken grovt verskattat inflationstrycket vilket borde leda

fram till slutsatsen att r ntorna ska ned.

Det r uppenbart att majoriteten i Riksbankens direktion inte lyssnat p de

tong ngarna. I ett pressmeddelande i dag skriver Riksbanken att den svenska

ekonomin fortfarande pr glas av den ekonomiska krisen i euroomr det och att

tillv xten i den svenska ekonomin fortfarande r svag.

Ljusglimtar talar f r st rkt ekonomi

Men d det finns vissa "ljusglimtar" som talar f r att ekonomin st rks under

ret tycker Riksbankens majoritet att det r cker med dagens l ga niv p r ntan

f r att hjulen ska b rja snurra igen.

F rst n sta r m ste Riksbanken b rja agera. Och d ska r ntan upp. Riksbanken

har gjort en liten justering i sin r nteprognos f r f rsta kvartalet n sta r.

Tidigare trodde banken p en h jning med 0,3 procentenheter. Nu handlar det om

0,2 procentenheter.

Om tv r ska r ntan f rdubblas

Men riktningen r klar, om tv r ska repor ntan f rdubblas till 2,0 procent

och d r f rhoppningsvis ekonomin p r tt k l i gen.

Riksbankens ledning har allts valt en f rsiktig linje, men det finns en

minoritet i direktionen som vill ha tuffare tag. Den leds av vice

riksbankschefen Lars E O Svensson som anser att den svenska r ntan r allt f r

h g. Han r en av v rldens ledande experter inom sitt omr de och enligt hans

ber kningar har 65.000 jobb g tt f rlorade i den svenska ekonomin sedan

sommaren 2010 p grund av Riksbankens allt f r h ga r ntor.

F rsiktigheten har med andra ord sitt pris som de arbetsl sa f r betala.