Regeringen l gger i dag fram sin plan f r den ekonomiska politiken under n sta
r. Samtidigt som regeringen satsar p att f rst rka ekonomin f r de med s mst
ekonomi, f r den ocks kritik f r att missgynna sparandet.
Regeringen kritiseras f r att elda p en ekonomi som kanske skulle m b ttre av
att kylas av.
Vissa ser det s kert som en j mlikhetsbudget, och att det f r en f
rdelningspolitisk effekt r helt klart, s ger Arturo Arques, privatekonom p
Swedbank.
Pl nboksm ssigt tycks det inte vara n gon tvekan om vilka grupper som p
marginalen pekas ut som vinnare. Det r ofta ekonomiskt svaga grupper som
inte riktigt har h ngt med i den gynnsamma ekonomiska utvecklingen p senare
r.
De som framf r allt vinner p den h r budgeten r pension rer, s rskilt de
med sm marginaler, det r ensamst ende f r ldrar som r ber ttigade till
underh llsst d, och det r personer som r ber ttigade till aktivitets- och
sjukers ttning. De tj nar n gonstans mellan 700 och 800 kronor i m naden p de
h r f rslagen, s ger Arturo Arques.
L S MER: Regeringens budget i korthet
Tillv xt bidrar till mer klirr i kassan
Till stor r det de goda tiderna med den h ga tillv xten som nu bidrar till att
staten f r in extra mycket pengar. Skattemedlen v xer och d rmed ven
regeringens reformutrymme. Och inf r ett val r r det s rskilt tacksamt att
undvika tstramningar f r en sittande regering.
Men det finns f rlorare ven i den h r budgeten. Den mest uppm rksammade f
rloraren r den som sparar p ett investeringssparkonto, ISK. H r h jer
regeringen beskattningen s att den som har ett sparande p 100.000 f r en
skatteh jning med 75 kronor f r ett hel r. Det l ter inte mycket, nd r det
ganska kritiserat bland m nga ekonomer.
Man ska nog inte underskatta effekten av den h r typen av f r ndringar. Att
det kommer att f betydelse f r avkastningen p lite l ngre sikt, ver ett
antal r, r helt klart. Sen s nder det ocks fel signaler. I dag lever vi i
ett samh lle d r vi kan dra av l ner ntor. Vi har allts incitament till att l
na, men inga starka incitament till att spara, s ger Arturo Arques.
L S MER: Extra miljarder till polisen
Hush llen l nar f r mycket
Ett av de st rsta problemen i den svenska ekonomin i dag r att hush llen l nar
f r mycket. De l nar till stor del p eldade av kraftiga uppg ngar f r
bostadspriserna runt om i landet, vilket i sin tur r en effekt av en
bostadsbrist i kombination med l ga r ntor. I den v rlden lever m nga hush ll
farligt. Den dag inflationen b rjar ticka upp t, och d rmed ocks r ntorna,
riskerar bostadspriserna att falla tillbaka, samtidigt som utgifterna f r bol
nen stiger.
De m rka molnen vi ser i Sverige i dag r hush llens skulds ttning, och det
r klart att det vore ju bra om regeringen hade lagt f rslag som inneb r ett
kat sparande och kad amortering bland hush ll, s ger Arturo Arques.
L S MER: Pengar ska rusta f rsvaret
Regeringen kritiseras f r att elda p
Kritik finns mot att regeringen satsar f r mycket och eldar p en redan het
ekonomi, i st llet f r att spara mer i ladorna inf r den l gkonjunktur som
brukar komma, f rr eller senare. Samtidigt efterlyser m nga ekonomer fler
reformer f r att underl tta f r de som fortfarande har sv rt att komma in p
arbetsmarknaden. Dessutom fungerar inte bostadsmarknaden.
ven om det g r s bra f r Sverige r det fortfarande alltf r m nga som inte
kan komma in p arbetsmarknaden. Vi har ocks v ldigt h ga bostadspriser. Det
r sv rt f r m nga, inte minst de unga, att ta sig in p bostadsmarknaden i dag.
Det hade varit intressant att se f rslag fr n regeringen som hade syftat till
att hj lpa de som har de h r utmaningarna framf r sig, s ger Arturo Arques.