Uppdaterat 2010-10-23 09:26. Publicerat 2010-10-23 08:54
Bankerna har sedan rsskiftet kat sitt gap mellan ut- och inl ningsr ntor. De
korta bol ner ntorna har g tt upp med runt 1 procentenhet. Det r dubbelt s
mycket som h jningen av inl ningsr ntorna. Nye finansmarknadsministern Peter
Norman reagerar p utvecklingen.
Det h r blir en av de fr gor jag t nker f lja s rskilt noga f r att p b sta
s tt ta tillvara konsumenternas intressen gentemot bankerna, s ger Peter Norman
till DN Ekonomi.
Hur stort r ntegap r du beredd att acceptera?
Annons:
Det r inte n got jag vill eller kan uttala mig om i dag.
DN har med hj lp av f retaget Compricer g tt igenom h jningarna p bankernas
bol n med tre m naders r ntetid och inl ningsr ntorna p sparkonton med minst
75.000 kronor insatta. Resultatet r tydligt. Bankerna forts tter sin vana att
h ja l ner ntorna snabbare n r ntan p sparkonton. Sedan januari har gapet
mellan de tv kat fr n 1,35 procentenheter till 1,83 procentenheter. Medan bor
ntorna h jts med ungef r en procentenhet, har bankerna n jt sig med en h jning
av sparkonton med cirka 0,5 procentenheter.
Mest har SBAB h jt bol nen, med 1,07 procentenheter. Samtidigt har man n jt sig
med att h ja sparr ntan med 0,55 procentenheter. Det f r ocks upp bol
neinstitutet i topp n r det g ller r ntan p bol n bundna i tre m nader, 2,61
procent. Samtidigt erbjuder man den b sta sparr ntan, p 1,3 procent.
L gst r nta f r bol nekunderna i Skandiabanken betala, 2,44 procent. L gst r
nta p sparpengarna f r kunderna i Swedbank, 0,45 procent.
Att r ntorna g r upp r naturligt. N r Riksbanken h jer r ntan blir det dyrare
f r bankerna att l na upp pengar. Senast, i september, h jdes Riksbankens styrr
nta, repo r ntan, till 0,75 procent. P tisdag v ntas riksbankschefen Stefan
Ingves och hans kolleger sl till igen och h ja med ytterligare en kvarts
procentenhet.
Enligt Tor Borg, r nte analytiker p SBAB, r en f rklaring att bankernas
marginaler p sparr ntan sj nk n r Riksbankens styrr nta var nere p rekordl ga
0,25 procent.
Man har inte kunnat ha en sparr nta under 0 procent. Om marginalen mellan
Riksbankens r nta och sparr ntan normalt r ungef r 2 procent, sj nk den helt
ihop under finanskrisen, s ger Tor Borg.
Att SBAB r det institut som varit snabbast med att h ja r ntorna menar Tor
Borg r tillf lligt och beror p vilket datum man j mf rt med.
Han vill inte h lla med om att bankerna h var in pengar p r nte gapet.
Men visst, att ha sparkonton med 0,2 procent i r nta r en billig
finansieringsk lla f r m nga banker.
Peter Borsos, kommunikationschef f r Swedbanks svenska bankr relse, tycker att
det r fel att j mf ra 3-m naders bol n med obundna sparr ntor.
Bol n r n got som bankerna f rbinder sig att betala ut till kunderna under
40 rs tid. P inl ningsmarknaden d remot kan spararen ta tillbaka pengarna
direkt.
Marianne Bj rklund
marianne.bjorklund@dn.se
Thorbj rn Sp ngs
thorbj rn.sp ngs@dn.se
--- Mobile internet site for reading on mobile phones, smartphones, small
screens and slow internet connections. ---http://mpggalaxy.mine.bz/www/BB/
mobile_news/threads/index_last.html
Posted: 2010817@509.10
━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━
stranger
Riksbanken har presskonferens om h jning
Publicerad: 26 oktober 2010, 10.57. Senast ndrad: 26 oktober 2010, 11.41
Riksbanken h jde idag repor ntan med 0,25 procentenheter till 1,00 procent.
Svensk ekonomi v xer snabbare n v ntat men omv rlden h nger inte med.
R ntan beh ver h jas, men eventuellt i l ngsammare takt beroende p omv
rlden, sa Stefan Ingves idag vid en presskonferens.
Repor ntan h js till 1,00 procent.
Den svenska ekonomin v xer snabbt. Styrkan i terh mtningen i USA och Europa
r d remot fortsatt os ker. Inflationstrycket r l gt i Sverige, men det v ntas
stiga i takt med att konjunkturl get f rst rks. skriver Riksbanken.
Kl 11.00 h ller riksbankschef Stefan Ingves och Per Jansson, chef f r
avdelningen f r penningpolitik en presskonferens ang ende h jning.
Den svenska ekonomin v xer snabbt. Med den utvecklingen som sker m ste vi h
ja r ntan, s ger Stefan Ingves vid presstr ffen.
Den period vi har bakom oss n r v rldshandeln f ll slog det h rt mot Sverige,
Men n r nu v rldshandeln kommer ig ng igen kommer det att gynna Sverige mer.
Tillv xten kommer att vara h gra i Sverige n i bland annat Europa och USA.
Riksbanken ser en stark ekonomiskt utveckling framf r allt i Sverige. Hush llen
r k pstarka och de offentliga finanserna anses goda och betydligt b ttre n
bland annat USA och i delar av Europa.
Det kan vara v rt att p minna om att under verblickbar tid kommer tillv xten
i sin helhet att ligga p 4 och 4,5 procent. Det inneb r ven att det finns l
nder runt om i v rlden som v xer snabbare n Sverige, s ger Stefan Ingves.
Riksbanken r knar med att den svenska kronan kommer att forts tta att st rkas.
Exporten tror Riksbanken ven kommer att forts tta att v xa.
V rldshandeln b rjar att komma ig ng igen. Vi ser ven en stadigt f rb ttring
p arbetsmarknaden, det r mycket gl djande. Vi r knar med att arbetsl sheten
hamnar runt 6,8 procent framf r, vilket r v ldigt bra och gl djande.
Riksbanken anser att r nteh jningen r befogad, och m ste h jas ven fram ver
dock i l ngsammare takt n tidigare.
Men vi g r bed mningen att vi kan g ra det lite l ngsammare med tanke p att
tillv xttakten i v rlden och inflationstakten r l ngsammare n v ntat, s ger
Stefan Ingves.
Om den svenska ekonomin nu kommer att terh mta sig snabbare n vad Riksbanken
bed mmer kan det bli aktuellt att h ja r ntan ytterligare.
Skulle de stora ekonomiska blocken att forts tta att v xa l ngsamt kommer
Riksbanken att anpassa sig och l ngsammare takt h ja repor ntan fram ver.