Genom att sitta p r str tten f r pensionsspararnas pengar har ett f tal fond-
och pensionsbolag som Swedbank Robur, Alecta och AMF f tt enorm makt ver det
svenska n ringslivet. Flera k llor till SvD N ringsliv uppger hur denna
maktposition ibland s tter spararens intresse i andra rummet, och den egna
makten i det f rsta.
En vanlig svensk kan genom sitt pensionssparande ga aktier f r hundratals
tusen kronor. gandet r alltid indirekt, ut vat genom olika fonder, d r r str
tten i bolagen verl tits till den bank eller det f rs kringsbolag som f
rvaltar fondens kapital.
Detta inneb r att fond- och pensionsbolagen f r stor makt ver n ringslivet,
med m jlighet att sitta i b de valberedningar och styrelser. Tillfr gade om
saken s r den officiella linjen fr n dessa bolagsj ttar att det i det s
kallade bolagsstyrningsarbetet alltid r spararens b sta som st r i f rsta
rummet.
Men fr gan r k nslig. Mot l fte om anonymitet och avst ngda bandspelare f r
SvD N ringsliv en helt annan bild, som tyder p att pensionsspararnas pengar
ibland utnyttjas som spelbrickor f r att tj na helt andra intressen.
Det finns m nga fall d r vi hade en klar uppfattning om vad som var bra f r
spararna, men d r strategin alltid var att v nta till sista sekund
Anonym k lla som haft en central roll i ett st rre fondbolag.
Som bankanknutet fondbolag har du ett begr nsat utrymme. Det g r ju inte att
exempelvis SEB Fonder g r emot en av bankens viktiga kunder, s det finns en
intressekonflikt ven om du sitter p helt olika stolar i banken, s ger en
person som haft en central roll i ett st rre fondbolag.
Den h r typen av intressekonflikter uppst r n r fond- eller pensionsbolaget r
en del av en st rre maktsf r, som exempelvis en bank. Om maktsf ren och
pensionsf rvaltaren har intressen i samma bolag, finns risken att pensionsf
rvaltaren fogar sig efter garens vilja, och att agerandet i vissa
bolagsstyrningsfr gor samordnas. En annan k lla, en g ng ansvarig f r
bolagsstyrningsfr gor i ett stort pensionsbolag, inst mmer.
De samordnar absolut, s ger SvD N ringslivs k lla.
Det sker mer n vad man tror i diskussionen mellan pensionsfonderna och
bolagen n r det kommer till strategiska beslut. Det vill inte fondbolagen prata
om. Men det kan diskuteras om detta r av h nsyn till spararnas avkastning. Det
finns m nga fall d r vi hade en klar uppfattning om vad som var bra f r
spararna, men d r strategin alltid var att v nta till sista sekund, s ger han.
Lars-Erik Forsg rdh r ledamot i Kollegiet f r svensk bolagsstyrning och har l
ng erfarenhet av aktiemarknadsfr gor. Han menar att den h r typen av samordning
inte r lika vanlig som den var f rr, men att det r sv rt att hitta n gon som
ger n gra rliga svar.
Det r nog fortfarande s att exempelvis Handelsbanken Fonder t nker sig f r b
de tv och tre g nger i f rslag som kommer upp p Handelsbankens eller
Industriv rdens st mmor. Det sker nog p ett mer subtilt s tt, mer osynligt n
tidigare, s ger Lars-Erik Forsg rdh.
Ett tidigare debatterat mne r hur arbetsmarknadens parter, LO, PTK och
Svenskt N ringsliv, genom upphandlingen av tj nstepensioner f tt ett betydande
inflytande genom Alecta och AMF. De b da bolagen f rvaltar n rmare 800
miljarder kronor, varav drygt 150 miljarder ligger p b rsen. Bara i storbanken
SEB ger Alecta ver 7 procent av aktierna, och i fyra av b rsens st rsta bolag
har parterna tillsammans, eller var och en f r sig, ver 10 procent av r
sterna. Till saken h r att Alecta och AMF b da r icke-valsalternativ i tj
nstepensionsvalet, och d m nga struntar i att g ra aktiva val hamnar pengarna
automatiskt i bolag som helt och h llet kontrolleras av parterna sj lva.
SvD N ringsliv har talat med samtliga parter som alla h vdar att Alecta och AMF
var de b sta alternativen. D remot r de ppna med att det fr n avtalsparternas
h ll finns ett engagemang i bolagsstyrningsfr gor inom AMF och Alecta.
I f rsta hand ingriper LO utifr n att vi tycker att bolag d r vi har en
garandel, eller d r vi sitter i styrelsen, ska f lja arbetsr ttsliga regler och
regler f r m nskliga r ttigheter, och i det l get kommer vi alltid agera f r
att bolagen upptr der etiskt riktigt, s ger Per Bardh, vice ordf rande f r LO.
Enligt ytterligare en anonym k lla, centralt placerad i ett msesidigt
livbolag, bidrar p tryckningarna fr n gare och sf rbolag att tj nstem nnen i
fond- och f rs kringsbolag ibland s tts under stor press. Ett bevis p detta,
menar k llan, r att vissa tj nstem n inledningsvis kan f retr da en linje, f r
att pl tsligt byta sp r eller tystna helt.
Det blir f r jobbigt att sj lv tycka en sak, men verka i en annan ledning.
Vad g ller saken?
B rsen bygger p ett demokratiskt fundament, d r akie gandet medf r m jligheten
att r sta p bolagens rsst mmor, och d rigenom ut va inflytande ver bolaget.
N r du som sparare har pengarna i en fond, eller f rs kring, blir du av med
denna r str tt, som i st llet tillfaller fond- eller f rs kringsbolaget.
D en fond ofta efterstr var att maximera spararens avkastning, kan ocks
fonden f rv ntas r sta p ett ndam lsenligt s tt. Men om fonden r del av en
stor maktsf r i n ringslivet uppst r intressekonflikter, d r fonden kan lockas
eller tvingas att r sta enligt sf rens nskem l. Flera personer uppger f r SvD
att bolagen inte alltid har spararens intressen i f rsta rummet.
Pensionspengar p b rsen
(Alla siffror i miljarder kronor)
Skandia Liv 27
Folksam F rs kring 17
AMF F rs kring och fonder 62
Alecta 94
Danica Pension Fondf rs kring 3
SEB Trygg Liv 11
SPP Livf rs kring 3
Swedbank F rs kring AB 5
KPA Pensionsf rs kring AB 10
F rsta AP-fonden 26
Andra AP-fonden 28
Tredje AP-fonden 23
Fj rde AP-fonden 32
Sjunde AP-fonden 4
Avanza Pension F rs kring 13
Nordnet Pensionsf rs kring 5,5