Finansminister Magdalena Andersson m lade upp en ljus bild av det ekonomiska l
get i Sverige och v rlden p en presstr ff p Harpsund i dag. Jobb, skola och
klimat r n gra omr den som ska prioriteras i den kommande budgeten. Totalt r
knar regeringen med reformer p 55 miljarder de kommande tv ren.
rets h stbudget kan bli avg rande valet 2018, eftersom m nga av de f rslag som
presenteras nu kommer att tr da i kraft under n sta r. "Samh llsbygge ansvar f
r Sverige" r namnet p den budget som ska f rhandlas i Harpsund de n rmaste
dagarna.
Trots den r dande h gkonjunkturen tvingas regeringen skriva ner en del av sina
prognoser och verge en del av de m l som satts upp.
Tillv xt l gre n v ntat
Tillv xtprognosen f r i r skrivs ner till 3,5 procent, j mf rt med 3,8 procent
i v ras. D remot skrivs prognosen upp f r 2017 och 2018 till 2,3 procent
respektive 1,9 procent.
Bakom tillv xten ligger bland annat en h g syssels ttningsgrad.
Det vi ser i den nya prognosen r att syssels ttningsgraden faller tillbaka n
r nyanl nda kommer ut p arbetsmarknaden, men 2020 r vi tillbaka p lika h g
syssels ttningsgrad som vi har innevarande r. Effekten av nyanl nda r
utraderad redan 2020 vilket tyder p en v ldig styrka f r den svenska
arbetsmarknaden, s ger Magdalena Andersson.
Klarar inte arbetsl shetsm l
M let om att ha EU:s l gsta arbetsl shet r 2020 kommer inte att uppn s enligt
dagens prognos. Regeringen r knar med en arbetsl shet p 6,2 procent r 2020,
vilket kan j mf ras med niv er kring fyra procent i Tyskland och Tjeckien.
M let om en procents verskott i statsfinanserna kommer inte att uppn s. Fram
till 2019 v ntas ett underskott p mellan 0,2 och 0,3 procent varje r. F rst d
refter ser det ut att bli ett verskott f r den offentliga sektorns sparande.
Trots underskotten planerar regeringen f r reformer p 55 miljarder kronor, 25
miljarder i r och 30 n sta r. Det inneb r att satsningarna kommer att
finansieras med l n. Det kommer inte att bli aktuellt med n gra verraskande
skatteh jningar, enligt Magdalena Andersson.
Precis som f rra ret ligger fokus i reformarbetet p jobb, skola och klimat.
Sedan tidigare r det k nt att kommunerna f r tio miljarder kronor extra. Till
att b rja med r det fr mst de kommuner som tagit emot m nga nyanl nda som f r
ta del av pengarna.
Hedvig Eriksson
Publicerad:24 augusti 2016 16.12
Uppdaterad:24 augusti 2016 22.01