Publicerad 19 januari 2019
Bostads ret 2018 slutade p plus minus noll, sett till riket i stort. Kommer
priserna forts tta st still 2019? Och vilka faktorer blir mest avg rande? SVT
Nyheter har pratat med tre personer som r experter p bostadsmarknaden.
Kommer bostadspriserna g upp, st still eller g ned under ret?
Claudia W rmann, boendeekonom p SBAB:
Jag tror att de kommer att st stilla eller svagt sjunka. tminstone i b rjan
av ret. Vi har stigande r ntor, amorteringskrav, krav p kontantinsats.Vi har
ocks en del som r mer subtila f rklaringar. F rr k pte man f rst och s lde
sen. S ser det inte riktigt ut i dag man s ljer f rst och k per sen. F r man
inte priset man vill ha, d avvaktar man sin f rs ljning.
Erik Olsson, ordf rande f r Fastighetsm klarf rbundet:
Min b sta gissning r att de kommer att st mer eller mindre still. Jag tror
vi kan ha i princip samma priser som vi har nu ven om fyra r. Vi ser att folk
har landat i att man r mycket mer f rsiktig nu. Vi har ocks en intressant
politisk situation i Sverige och det r s dant vi alltid tittar p .
Emma Persson, privatkekonom, L nsf rs kringar:
Jag tror att de kommer att g upp n got. Det finns fortfarande ett behov av
bost der, svensk ekonomi r fortfarande ganska stark. Jag tror att det kommer
stabiliseras p en rimlig niv . Vi kommer inte se de pris kningar vi har gjort
de senaste ren, men en svag upp tg ende trend.
Vilka faktorer blir mest avg rande f r prisutvecklingen?
Claudia W rmann:
Den f rsta tycker jag r utbudet. Eftersom vi har ett fortsatt stort utbud
kommer det att vara s h r ett tag. En annan viktig faktor r tilltron till
marknaden. Om jag tror att priserna kommer sjunka, varf r ska jag d k pa nu?
Erik Olsson:
Det r samma som det alltid r: syssels ttningen och disponibel inkomst. Den
ligger det flera faktorer i vad du har f r l n och vad du betalar f r skatt.
Emma Persson:
R ntel get kommer att p verka lite grann. Sen om vi f r n gra andra stora
globala h ndelser, som vi inte vet om i nul get, som p verkar ekonomin i stort.
Kommer det vara k parens eller s ljarens marknad?
Claudia W rmann:
Jag har sv rt att sia om ett helt r, men jag t nker att den f rsta delen av
det h r ret r fortsatt k parens marknad. Jag tycker det r positivt p det s
ttet att man faktiskt gnar sig den tiden, som alltid skulle ha gjort
egentligen, att titta p och j mf ra flera bost der.
Erik Olsson:
B de och verkligen. Man ska ju veta att ven om marknaden skulle vara helt
still s r det nd s att du kan f v ldigt olika betalt beroende p hur aff
ren landar.
Emma Persson:
Om man ser till det som klassiskt karakteriserar en k pares marknad, att det
finns ett stort utbud till exempel, s kan man s ga att det r det.
Vad ska man t nka p som k pare?
Claudia W rmann:
Det r v ldigt l tt att invaggas i tron att alla s ljare r desperata. Jag
tycker att man noga ska studera marknaden och inte ha f r stora f rhoppningar
priserna har sjunkit, men det r inte outletpriser.
Erik Olsson:
Du ska f rst vad du k per, och det r l ttare sagt n gjort. Om det handlar
om en bostadsr tt k per du in dig i en f rening finns det negativa aspekter?
Finns det positiv potential som kan leda till en b ttre ekonomi, i form av till
exempel lokaler man kan s lja? T nk p om du kan f r dla bostaden. T nk ocks p
omgivningen kommer det ske n gon infrastrukturf r ndring som p verkar?
Emma Persson:
Jag tycker att man ska utnyttja att man har lite mer tid p sig. Det r inte
de h r hetsiga budgivningarna och snabba avsluten. Man har mer tid p sig att g
ra ett v l avv gt k p. Som l genhetsk pare handlar det till exempel om att s
tta sig in i f reningens ekonomi. Sen ska man alltid g ra ett h llbart l
ngsiktigt k p. T nka n gra r fram t och ven vad som h nder om r ntan stiger
eller om man blir arbetsl s.
Vad ska man t nka p som s ljare?
Claudia W rmann:
Det r v ldigt l tt att komma ih g han eller hon som s lde 2015 f r
rekordpris. G r inte det, j mf r med genomf rda aff rer i nutid. Ha rimliga f
rv ntningar.
Erik Olsson:
M nga tror att det ska f 4,9 miljoner bara f r att grannen fick det. Eller
fem, f r de har lite finare k k. Det kanske man kan, men det handlar om en
annan aff r. Man ska vara noggrann, ta in fler m klare och fundera p hur deras
arbete kan g ra skillnad.
Emma Persson:
Jag tycker att man ven h r ska g ra ordentlig research kring hur marknaden
ser ut just nu, inte titta bak t och ha orimliga f rv ntningar f r vad priset
kan bli. Ska man ocks k pa n gonting nytt kan det vara l ge att s lja f rst s
att man vet vad man har att r ra sig med.
Hur skiljer det sig mellan storstadsregionerna och vriga landet?
Claudia W rmann:
Vissa saker, som ett f r ndrat utbud och l ngre f rmedlingstider, har vissa
regioner aldrig upplevt. Att det tagit kortare eller l ngre tid. Egentligen kan
man s ga att man skulle kunna s tta en parentes kring storstadsregionerna,
framf rallt Stockholm. Marknaden d r r helt annorlunda mot de flesta andra.
Mer osund skulle jag s ga.
Erik Olsson:
Det r mer eller mindre samma. N r man ndrade amorteringsreglerna slog det h
rdast mot Stockholm, men det r f r att priserna r h gre, vilket inneb r att
man har st rre l n. D p verkar de politiska f r ndringarna mer.
Emma Persson:
Mycket p verkas av hur mycket det byggs. Man kan se att d r det har byggts
mest s har ocks priserna p verkats mest, och det har ju fr mst varit i v ra
storstadsregioner och i n gra st der till. Samtidigt finns det efterfr gan i
storst derna ocks .