J mf rt med m nga andra l nder i v rlden r Sverige relativt f rskonat fr n
extrem torka men trots det finns det somrar som svenska b nder nog helst
skulle gl mma.
F r att s tta rets torka i relation har vi tittat p SMHI:s statistik ver
nederb rd i juni, juli och augusti och sedan har vi djupdykt i SVT:s bandarkiv
f r att se hur de fem v rsta tork ren egentligen s g ut.
1955
Vid ett bes k i St ket 1955 konstaterar jordbruksminister Sam Norup, Bondef
rbundet (nuvarande Centerpartiet), att k lroten r f rkrympt och det inte
finns n gra kn lar under potatisst nden :
Inget regn kunde r dda f r delsen efter torkan, menade jordbruksministern Sam
Norup (Bondef rbundet/C). Foto: SVT
1959
1959 tvingas jordbrukare Stig Andersson i Rinkaby att b rja sk rda
rekordtidigt:
Ett par hundra kilon mindre s d blev det n normala r.
1975
V ren 1974 r, enligt SMHI, den l ngsta k nda period utan m tbar nederb rd. I V
sterg tland g r det d 65 dagar utan regn. 1975 och 1976 r tv av de r som
sticker ut i SMHI:s nederb rdsstatistik som regnfattiga somrar:
Fr n Sk ne till Norbotten beh vdes det regn under sommaren 1975. P m nga h ll
lyste gr set gult ist llet f r gr nt.
1983
L get r kritiskt p flera h ll i landet 1983, bland annat p land d r s v l b
nodlare som djur gare lider av vattenbristen:
Det skulle ha funnits fem b nor i varje b nskida p land r 1983 fanns det
bara tv eller tre.
1992
1992 intr ffar en f rsommartorka som enligt SMHI kan vara den sv raste som
drabbat Sverige de senaste 100 ren. Torkan kostar lantbruket runt tre
miljarder kronor det ret, enligt TT. Jordbruksminister Karl Erik Olsson (C)
konstaterar att det troligtvis r f rsta g ngen sedan 1940-talet som Sverige
inte blir sj lvf rs rjande p spannm l det ret:
Det var betydligt v rre n jag trodde, sa jordbruksministern Karl Erik Olsson
(C) till Aktuellt.