Snart kan vi bli ett av de f rsta l nderna i v rlden med en elektronisk valuta.
Inom tv r kan Riksbanken ha fattat beslut i fr gan.
Sverige r i dag framkant n r det kommer till elektroniska betall sningar och
nu verv ger Riksbanken att ge sig in p banan, n got Financial Times var f rst
att ber tta.
Anledningen r att vi anv nder allt mindre kontanter. M ngden sedlar och mynt i
omlopp har minskat med 40 procent sedan 2009.
Finns det ett behov att fr n Riksbankens sida komma med ett nytt erbjudande
till befolkningen s att de ocks ska kunna ha riksbankspengar i ett
elektroniskt format, s ger vice Riksbankschef Cecilia Skingsley till Sveriges
Radio.
Flera alternativ
Enligt Skingsley skulle en elektroniks valuta, uppbackad av Riksbanken, vara
lika revolutionerande som n r Sverige p 1660 talet blev ett av de f rsta l
nderna i v rlden med papperssedlar.
Redan idag finns flera l sningar f r den som vill slippa kontanter. Betalkorten
r sedan l nge etablerade, liksom kort som i f rv g laddas med pengar. De
senaste ren har ocks betaltj nsten Swish blivit ett vanligt betalningss tt.
Skillnaden r att staten st r bakom Riksbanken och det h r r ett statligt s
tt f r den som inte kan, vill eller f r tillg ng till de kommersiella bankernas
betaltj nster, s ger Skingsley.
Olika format
I nul get r det oklart vilken teknisk plattform den elektroniska valutan kan
komma att anv nda, men att det kan handla om ett betalkort eller en app.
Vi vet inte idag exakt hur den kan se ut. Vi kan t nka oss flera olika format
f r att tillfredsst lla olika behov, s ger Skingsley.
Att en ny akt r nu verv ger att ge sig in branschen kanske inte r s f rv
nande eftersom Riksbankens huvudkontor ligger i en av v rldens hetaste IT-st
der, speciellt n r det kommer till digitala finansiella tj nster.
Oms tter miljarder
Branschen som kallas p fackspr k f r Fintech syssels tter omkring 6.000
personer i Stockholm, visar statistik som Dagens Industri tagit del av. ver
100 bolag i Stockholm r verksamma i branschen som oms tter ver 14 miljarder
kronor. Bland j ttarna finns bolag som Klarna och iZettle.
Att Sverige och Stockholm ligger i framkant inom omr det och att fysiska pengar
blir allt ovanligare har bland annat uppm rksammats av CNN Money.
Finns kvar
Andra centralbanker i v rlden, s som Englands och Kanadas, har redan b rjat
unders ka vad det finns f r m jliga f rdelar och nackdelar med digitala
valutor, s som bitcoin.
Riksbankens id lanseras samtidigt som Sverige f tt en ny upps ttning sedlar,
som portr tteras avk nda svenskar som Dag Hammarskj ld, Astrid Lindgren och
Ingemar Bergman.
Den som vill forts tta ha Lindgren och Bergman i pl nboken kan f r tillf llet
andas ut, eftersom en framtida elektronisk valuta ska fungera som ett
komplement till dagens betalningsmetoder.