L rarjobb och andra akademikeryrken i det offentligas tj nst r ingen vidare
aff r ekonomiskt. Fler och fler akademiker hade tj nat p att b rja jobba
direkt efter gymnasiet i st llet.
En akademiker tj nar i snitt omkring 19 miljoner kronor under ett arbetsliv.
Det kan j mf ras med 16,4 miljoner kronor om samma person hade valt att b rja
arbeta direkt efter gymnasiet, enligt en studie som akademikerorganisationen
Saco satt ihop.
Den d rmed relativt magrare ekonomiska nyttan av utbildning placerar Sverige l
ngt ner i listan bland v rldens mer utvecklade l nder, enligt Sacos ordf rande
G ran Arrius.
F r n stan h lften av alla unders kta akademikerutbildningar blir det en ren f
rlustaff r. Och sett ver tid har l get f rs mrats ytterligare.
I botten finns akademikeryrken i offentlig tj nst, s som l rare,
bibliotikarier, sjuksk terskor och socionomer.
Typiskt kvinnodominerade yrken i offentlig verksamhet, s ger G ran Arrius.
Karakt riserande f r de l gre betalda akademikeryrkena r att l nespridningen
r liten. Arrius vill se kade m jligheter till att kunna g ra l nekarri r.
Visst, pengar r inte allt, men nd en viktig aspekt, enligt Arrius. Det m rks
exempelvis bland m nga l rare som valt att l mna yrket.
Fakta: Statliga akademikerjobb i botten
Livsl n f r n gra akademikeryrken j mf rt med en snittl n f r
gymnasieutbildade. J mf relsen inkluderar faktorer som arbetsl shet, pension,
skatter, studiel n och inkomstbortfall under studietiden.
F ljande utbildningsinriktningar g r plus
L karutbildning, 8,9 miljoner kronor
Juristutbildning, 7,3
Ekonomutbildning, 7,2
Civilingenj rsutbildning, 5,9
Tandl karutbildning, 3,1
Veterin rutbildning, 2,0
Psykologutbildning, 1,1
F ljande g r minus
F rskoll rarutbildning, 1,8 miljoner kronor
Konstn rlig utbildning, 1,7
Biblioteksutbildning, 1,4
Grundskoll rare, 1,1
Socialomsorgsutbildning, 0,8
Sjuksk terskeutbildning, 0,4
Socionomutbildning, 0,2