Utbildning l nar sig d ligt

L rarjobb och andra akademikeryrken i det offentligas tj nst r ingen vidare

aff r ekonomiskt. Fler och fler akademiker hade tj nat p att b rja jobba

direkt efter gymnasiet i st llet.

En akademiker tj nar i snitt omkring 19 miljoner kronor under ett arbetsliv.

Det kan j mf ras med 16,4 miljoner kronor om samma person hade valt att b rja

arbeta direkt efter gymnasiet, enligt en studie som akademikerorganisationen

Saco satt ihop.

Den d rmed relativt magrare ekonomiska nyttan av utbildning placerar Sverige l

ngt ner i listan bland v rldens mer utvecklade l nder, enligt Sacos ordf rande

G ran Arrius.

F r n stan h lften av alla unders kta akademikerutbildningar blir det en ren f

rlustaff r. Och sett ver tid har l get f rs mrats ytterligare.

I botten finns akademikeryrken i offentlig tj nst, s som l rare,

bibliotikarier, sjuksk terskor och socionomer.

Typiskt kvinnodominerade yrken i offentlig verksamhet, s ger G ran Arrius.

Karakt riserande f r de l gre betalda akademikeryrkena r att l nespridningen

r liten. Arrius vill se kade m jligheter till att kunna g ra l nekarri r.

Visst, pengar r inte allt, men nd en viktig aspekt, enligt Arrius. Det m rks

exempelvis bland m nga l rare som valt att l mna yrket.

Fakta: Statliga akademikerjobb i botten

Livsl n f r n gra akademikeryrken j mf rt med en snittl n f r

gymnasieutbildade. J mf relsen inkluderar faktorer som arbetsl shet, pension,

skatter, studiel n och inkomstbortfall under studietiden.

F ljande utbildningsinriktningar g r plus

L karutbildning, 8,9 miljoner kronor

Juristutbildning, 7,3

Ekonomutbildning, 7,2

Civilingenj rsutbildning, 5,9

Tandl karutbildning, 3,1

Veterin rutbildning, 2,0

Psykologutbildning, 1,1

F ljande g r minus

F rskoll rarutbildning, 1,8 miljoner kronor

Konstn rlig utbildning, 1,7

Biblioteksutbildning, 1,4

Grundskoll rare, 1,1

Socialomsorgsutbildning, 0,8

Sjuksk terskeutbildning, 0,4

Socionomutbildning, 0,2