L s brevl dan, var varsam med kontokortsnumret och kontrollera ditt
kreditutdrag. I semestertider tar det ofta l ngre tid att uppt cka id-bedr
gerier. F r tv r sedan tog ett g ng bedragare l n p 160.000 kronor i Fanny
Westbergs namn. De visste j ttemycket om mig , s ger hon.
M nga r bortresta p sommaren, vilket utg r ett gyllene tillf lle f r
id-kapare som r ute efter att genomf ra bedr gerier.
I m nga fall handlar det om att bedragaren kommer ver ditt personnummer. Sedan
testar f r varen om du r kreditv rdig, till exempel genom att g in i en butik
och ans ka om ett mobilabonnemang. G r ans kan igenom kan han eller hon forts
tta genom att ans ka om l n, kreditkort eller k pa varor p n tet.
Om du r bortrest och inte kollar posten varje dag, vilket ofta r fallet p
sommaren, kan det ta l ngre tid att avsl ja bedr geriet. Vanligen uppt cks det
genom att man f r en omfr gandekopia hem i brevl dan, vilket inneb r att n gon
har tagit en kreditupplysning. Man kan ocks f avier p saker som en bedragare
har k pt.
Det kan drabba vem som helst. Vi ser ingen skillnad i lder, det r j mnt f
rdelat mellan 25 och 65 r. N got fler m n, storstadsregion, villa, lite h gre
snittinkomst, men framf r allt att man r kreditv rdig, s ger Siri Bengtsson p
kreditupplysningsf retaget Upplysningscentralen.
Kraftig kning
Polisen ser tv stora huvudgrupper av bedr gerier, att n gon best ller varor p
kredit i ditt namn eller handlar p n tet med stulna kortuppgifter. Den sistn
mnda typen av bedr gerier har kat med 237 procent p fem r.
Mattias Falkb ge, gruppchef vid Nationellt bedr gericentrum, uppmanar alla att
vara f rsiktiga med att l mna ut b de personnummer och kortuppgifter.
Framf r allt med kortuppgifter. Det r med dem du kan g ra bedr gerier
direkt, s ger han.
Han rekommenderar alla att arbeta f rebyggande. N r skadan v l r skedd tar det
tid att st da upp efter en id-kapning. Dessutom r m nga av brotten sv ra att
utreda.
Vi m ste satsa preventivt. Vi kommer aldrig att kunna utreda bort det h r, s
ger han.
Blev id-kapad
Fanny Westberg, som bor i Stockholmsomr det, r kade ut f r en id-kapning f r
drygt tv r sedan. Det b rjade med att hon fick ett sms av en ok nd person som
p stod att han hade f rt ver 160.000 kronor p hennes konto av misstag. N r
hon kollade sin internetbank uppt ckte hon att det fanns en kommande ins ttning
p den summan, vilket Dagens Nyheter tidigare har ber ttat om.
Jag ringde banken, men den kunde inte se varifr n pengarna kom. Banken tyckte
att det var konstigt att personen visste vem jag var och hade f tt tag p mitt
telefonnummer. Jag tyckte att det k ndes olustigt, s ger hon till SVT Nyheter.
Bedragaren fortsatte att skicka sms och erbj d henne 1.000 kronor om hon f rde
ver pengarna. Men Fanny Westberg v grade. D hotade personen att anm la henne
till polisen.
Sju d mda
Hon ringde sin bank igen som konstaterade att pengarna kom fr n ett l nef
retag. N r hon ringde l nef retaget sade kundtj nsten att det fanns en
underskriven l neans kan fr n henne. Det visade sig att bedragarna hade ans kt
om l net via internet och sedan h mtat ans kan i hennes brevl da n r hon var
bortrest.
De visste j ttemycket om mig. I ans kan hade de angett exakt var jag jobbade.
Eftersom hon hade varit bortrest hade hon ocks missat brevet fr n
Upplysningscentralen om att n gon hade tagit en kreditupplysning p henne. Hon
polisanm lde saken och efter en tid blev det r tteg ng. Sju m n d mdes f r bedr
gerif rs ket.
Fanny Westberg drabbades av id-kapning, trots att hon anser sig vara en vaksam
person som inte g r p vad som helst.
Jag tillh r nog den misst nksamma generationen. Vi h nger mycket p internet
och l ser om fejkmejl och allt vad det r.
S skyddar du dig mot id-bedr gerier
K p bara saker fr n seri sa f retag p n tet.
L mna inte ut k nsliga uppgifter som personnummer eller kortuppgifter via mejl.
T nk p att bedragare kan skicka bluffmejl som utger sig komma fr n myndigheter
och f retag.
Teckna en bevakningstj nst, s att du omedelbart f r ett sms eller mejl om n
gon tar en kreditupplysning p dig.
H ll koll p dina kontoutdrag s att du vet vilka k p som g rs i ditt namn.
L s din brevl da, s att ingen kan stj la eller l sa din post. Genom posten kan
bedragaren f reda p ditt personnummer. Bedragaren kan ocks ta ett l n i ditt
namn genom att f rst ans ka om ett l n via n tet, n r l nehandlingarna sedan
dimper ned i brevl dan fiskar bedragaren upp dem, skriver under och skickar in.
Om dina kortuppgifter blir stulna, kontakta banken och se om de erbjuder dig
att l gga sp rr p kontokortet. D kan du g in via bankappen och klicka f r
att det inte ska g ras n gra k p med kortet.
Om du blir utsatt f r id-bedr gerier kontakta genast banken eller kreditf
retaget och l gg en sp rr. G r sedan en polisanm lan.
K lla: Nationellt bedr gericenter, Upplysningscentralen
Marit Sundberg
Publicerad:26 juli 2016 22.09
Uppdaterad:27 juli 2016 08.42