N r Moderaterna i dag presenterade sin ekonomiska v rmotion med rubriken
"Sverige ska fungera" pekade partiledaren Anna Kinberg Batra pekar p
utmaningar som kat utanf rskap, otrygghet och brister i skolan.
Vi r p v g mot en miljon i utanf rskap, sa hon p presstr ffen.
Moderaternas ekonomisk politiske talesperson Ulf Kristersson pekade framf rallt
p att m nga av de nyanl nda saknar gymnasieutbildning och riskerar livsl ngt
utanf rskap.
Otrygghet
N r det g ller tryggheten pekade Kristersson p 53 utanf rskapsomr den som
polisen kartlagt, varav en del r n rmast lagl st land, dit varken ambulans
eller v ktare v gar ka utan skydd , enligt Kristersson.
S h r kan vi inte ha det i Sverige, sa han.
Moderaterna vill satsa 250 miljoner kronor n sta r p att utbilda fler
poliser, p kade insatser mot terrorism och p fler f rvarsplatser f r de som
ska avvisas.
Vi sl pper inte greppet om tryggheten. Den ska fungera i hela landet, sa Anna
Kinberg Batra
Kristersson varnade ocks f r att regeringen tappat greppet ver de offentliga
finanserna mitt i en brinnande h gkonjunktur.
Mot verskott
Moderaternas ekonomisk politiske talesperson h vdade ocks att den moderata
ekonomiska politiken ger ett rej lt verskott 2019.
Vi finansierar v ra reformer krona f r krona, sa han.
Kristersson uppgav att v rmotionen inneb r betydande minskningar av statens
utgifter, 19 miljarder under 2017.
Moderaterna vill j mf rt med regeringen framf rallt spara in pengar p slopade
byggsubventioner, sex miljarder, och avskaffande av ineffektiv
arbetsmarknadspolitik, 4,8 miljarder f r 2017.
Partiet vill ocks spara in 1,6 miljarder p a-kassan, 0,7 miljarder p sjukf
rs kring och 1,85 miljarder p flyktingmottagningen f r 2017.
Skatteavdrag
Bland satsningarna Moderaterna vill genomf ra m rks fr mst f rsta
jobbetavdraget som kostar nio miljarder kronor 2017, skolan f r 2,8 miljarder,
varav n stan h lften g r till en ny reform som inneb r en mer
undervisningstimme per dag i l gstadiet.
Tidigare i dag presenterade Moderaterna ett f rslag om att skrota dagens
arbetsmarknadsutbildning och ist llet inf ra en yrkesutbildning d r kravet f r
att f delta r att det finns ett l fte fr n en arbetsgivare om jobb efter t.
Jag tror alla r vinnare i det h r. Individen som f r en utbildning som p
riktigt efterfr gas. Och arbetsgivarna som vill ha en specifik kompetens, men
som inte alltid f r det. Det r t nkt att de ska finnas med i
rekryteringsprocessen, b de i planeringen och i utf randet av utbildningen, sa
partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson till TT.
N ringslivskritik
Som ett f rsta steg vill partiet flytta 500 miljoner kronor fr n nuvarande
arbetsmarknadsutbildningar till en ny yrkesutbildning, som ska vara ett r l ng
i st llet f r dagens sex m nader. Efter yrkesutbildningen ska personen f en
provanst llning hos arbetsgivaren.
Vi vill fasa ut dagens arbetsmarknadsutbildning eftersom den inte fungerar,
den r dyr och leder s llan till jobb, sa Svantesson.
Fr n Svenskt N ringslivs sida r man skeptisk till f rslaget.
Lova ett specifikt jobb till specifika personer innan en utbildning har
genomf rts kommer aldrig att fungera, s ger vice ordf rande Anna-Lena Bohm till
Ekot.
TT
Publicerad:2 maj 2016 - 11:56
Uppdaterad:2 maj 2016 - 11:56