Om Riksbanken inte tar h nsyn till skulds ttningen hos hush ll och f retag kan
konsekvenserna bli mycket allvarliga. H g skulds ttning g r ekonomin sk r,
vilket kan f f r dande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en
skenande arbetsl shet. Det skriver riksbankschef Stefan Ingves.
Alltsedan inflationsm let inf rdes 1995 har Riksbanken terkommande st llts inf
r krav att agera annorlunda med h nvisning till det r dande arbetsmarknadsl
get. Utg ngspunkten f r kraven r att Riksbanken har m jlighet att p verka
syssels ttningen kortsiktigt och tillf lligt genom att f r ndra niv n p repor
ntan.
Den senaste tiden har dessa krav blivit alltmer intensiva. R ster har h jts f r
att s nka en redan mycket l g r nta ytterligare f r att stimulera syssels
ttningen. Dagens h ga arbetsl shet r ett problem, men som riksbankschef kan
jag inte bara agera kortsiktigt. Jag m ste ven ta ansvar f r de l ngsiktiga
konsekvenserna av dagens penningpolitik. Och det finns risker f rknippade med
en alltf r l g r nta under en l ng tid som inte g r att bortse fr n.
Penningpolitiken i Sverige har sedan 20 r tillbaka styrts av ett inflationsm
l. M let inf rdes av Sveriges riksdag med f rhoppning om att en l g och stabil
inflation skulle fr mja den svenska ekonomin, vilket ocks varit fallet. Det
har haft en lugnande effekt p l nef rhandlingarna och det har motverkat f rs
mringar av v r konkurrenskraft p exportmarknaderna. F rv ntningarna p den
framtida inflationen visar ocks att inflationsm let r v l f rankrat, svenska
f retag och hush ll f rv ntar sig att Riksbankens beslut p sikt tar
inflationen tillbaka till 2 procent. Vi agerar f r att dessa f rv ntningar ska
f rverkligas.
I dag stimulerar Riksbanken den svenska ekonomin genom en l g r nta och har
gjort s en l ngre period. V r penningpolitik motverkar p s s tt att
inflationen blir f r l g fram ver. Men vinsterna av att stimulera ekonomin
ytterligare m ste v gas mot de kostnader som kan uppst till f ljd av detta i
framtiden.
N r Riksbanken f r ndrar repor ntan, g r vi det med vetskapen att den st rsta p
verkan p inflationen ligger ett par r fram i tiden. F r att avg ra hur vi
ska agera i dag m ste vi d rf r g ra prognoser om framtiden. Till v r hj lp har
vi modeller baserade p teorier och erfarenhet, som p ett f renklat s tt f rs
ker f nga verkligheten och simulera olika scenarier f r framtiden. Men
verkligheten l ter sig inte alltid f ngas i modeller, och vi har givetvis
skyldighet att ocks ta h nsyn till det som sker utanf r modellerna. Eftersom
vi i direktionen har olika erfarenhet och bakgrund tolkar vi modellresultaten
olika och l gger olika vikt vid saker som f renklade modeller inte f ngar, och
s har det varit under l ng tid.
Min erfarenhet av ekonomiska kriser i Sverige och i v r omv rld s ger mig att h
g skulds ttning inte kan ignoreras, oavsett om det g ller skulder i den
privata eller den offentliga sektorn. N r hush llen har stora skulder blir de s
rbara f r konjunkturnedg ngar, r nteh jningar eller prisfall p bost der. Med
mindre kvar i pl nboken k per hush llen mindre, efterfr gan i ekonomin minskar
och f retag tvingas s ga upp anst llda.
H g skulds ttning g r allts ekonomin sk r, vilket kan f f r dande
konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetsl shet. I
Spanien, Irland och USA brottas man fortfarande med s dana konsekvenser. Jag
tycker att vi m ste g ra vad vi kan f r att svenska hush ll och den svenska
ekonomin inte ska hamna d r. Ytterligare stimulanser m ste d rf r v gas mot
kade risker, eftersom nnu l gre r ntor under nnu l ngre tid skulle ka skulds
ttningen ytterligare.
Repor ntan r dock inte det b sta verktyget f r att hantera svenska folkets
skulds ttning. Men det r ett verktyg som Riksbanken har och vars olika
effekter jag och mina kolleger m ste ta h nsyn till. Ju mindre som g rs p
annat h ll f r att minska riskerna med h g skulds ttning, desto mer faller p
penningpolitiken. I dag finns ju f andra verktyg som kan anv ndas f r att
effektivt hantera de h r riskerna. Till dess att effektiva verktyg r p plats
kan jag inte blunda f r de konsekvenser som kan uppst om vi beh ller en alltf
r l g repor nta under en l ng tid.
Om Riksbanken inte tar h nsyn till skulds ttningen hos hush ll och f retag kan
dessa konsekvenser bli mycket allvarliga. Vi b r d rf r h lla r ntan p en niv
som g r att vi kan n inflationsm let och stabilisera syssels ttningen i ett l
ngsiktigt perspektiv och med h nsyn till riskerna f r finansiella obalanser.
STEFAN INGVES
riksbankschef