Publicerat i dag. 00:50
Unionen inf r n sta avtalsr relse: V ra medlemmar har en sj lvklar r tt att se
resultatet av den f rb ttrade svenska ekonomin i den egna pl nboken. I v r
rliga arbetsmilj barometer som presenteras i dag svarar 84 procent av 2.640
tillfr gade arbetsmilj ombud att de privata tj nstem nnen regelbundet arbetar
vertid trots att det r of renligt med lag och avtal. 37 procent av ombuden
uppger att det f rekommit sjukskrivningar kopplade till arbetstiden under
senaste ret. Det r nedsl ende att f retagen forts tter bryta mot arbetsmilj
lagens krav p systematiskt arbetsmilj arbete. F r Unionen kommer d rf r n sta
avtalsr relse att handla om b de ett kat l neutrymme och om att skapa goda
arbetsvillkor d r h lsoriskerna elimineras, skriver Cecilia Fahlberg.
I v ras skrev Unionen p de tv f rsta avtalen i rets l ner relse. Det inneb r
att dessa avtal f r 90.000 tj nstem n i industrin ocks blir de f rsta som l
per ut p arbetsmarknaden den 30 september n sta r.
Unionen med n ra en halv miljon medlemmar i det privata n ringslivet r redan i
full g ng med f rberedelserna inf r denna avtalsr relse. Vilka prioriteringar
vi ska g ra avg r medlemmarna i r dslag ver hela landet i denna stund. Men det
som avgjorde och styrde v ra beslut i Unionens f rsta avtalsr relse i v ras st
r fast.
Annons:
Vi r beredda att ven denna g ng ta initiativet och ledningen f r en
ansvarsfull l nebildning som ger m jlighet till reall nef rb ttringar och f rb
ttrade arbetsvillkor med st rkt konkurrenskraft f r svenskt n ringsliv. Vi st r
ocks fast vid att vi vill utveckla Industriavtalet. D rf r s ker vi samarbete
med med- och motparter i den internationellt konkurrensutsatta sektorn p
svensk arbetsmarknad f r s breda avtalsl sningar som m jligt.
D remot har de ekonomiska f ruts ttningarna f r ndrats p tagligt j mf rt med
den senaste avtalsr relsen. Svensk ekonomi befinner sig i stark terh mtning.
Trots den djupa nedg ngen under den senare delen av 2008 och under 2009, inte
minst inom industrin, har de m rkaste framtidsutsikterna inte besannats.
Efterfr gan har terkommit snabbare n v ntat. Arbetsl sheten har redan b rjat
v nda ned t, fr n en avsev rt l gre niv n vad som tidigare befarats.
Samtidigt kan vi inte komma ifr n att vi f r leva med effekterna av
finanskrisen n gra r till.
Unionens medlemmar tog ett stort ansvar f r f retagens verlevnad i rets
avtalsr relse som f ljde i krisens sp r. N r n sta avtalsr relse r ver har de
en sj lvklar r tt att se resultat av v ndningen i ekonomin ocks i den egna pl
nboken.
Men avtalsr relse inneb r ven m jlighet att f rb ttra medarbetarnas
arbetsvillkor och m jlighet att utvecklas i arbetet, till f rdel b de f r
individen och f retagets resultatutveckling. Medarbetarna, deras kompetens,
engagemang och lojalitet, r f retagens fr msta resurs. Men i dag k nnetecknas
arbetsplatserna av slimmade organisationer till f ljd av en allt mer h rdnande
internationell konkurrenssituation och st ndigt h jda krav p kad
produktivitet.
Att mycket terst r att g ra n r det g ller medarbetarnas arbetsvillkor och
arbetsmilj framg r av Unionens arbetsmilj barometer som presenteras i dag.
rets arbetsmilj barometer, d r 2.640 arbetsmilj ombud i Unionen har besvarat en
enk t om arbetsmilj arbetet p den egna arbetsplatsen, r den femte i ordningen
och fokuserar p arbetstid. Resultatet visar att dessa fr gor m ste uppm
rksammas och tg rdas p ett betydligt kraftfullare s tt n hittills. D kan vi
s tta stopp f r en utveckling d r medarbetarnas h lsa riskeras.
Enligt unders kningen uppger 37 procent av arbetsmilj ombuden att det f
rekommit sjukskrivningar p den egna arbetsplatsen kopplade till arbetstiden
under det senaste ret.
84 procent svarar att det f rekommer att tj nstem n arbetar vertid eller
mertid regelbundet varje m nad eller terkommande perioder varje r trots
att regelbundet och planerat vertidsarbete r of renligt med lag och avtal.
Arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv, som inneb r att vertid enbart f r
f rekomma vid of rutsedda och tillf lliga arbetstoppar, s tts allts regelm
ssigt och fortl pande ur spel p arbetsplatserna. Samma sak g ller
semesterlagen, som ger oss r tt till fyra veckors sammanh ngande semester under
sommarm naderna. 16 procent av arbetsmilj ombuden svarar att grupper eller
individer inte har m jlighet till detta och 68 procent uppger att medarbetare
sj lva v ljer att ta ut kortare perioder n den lagstadgade r tten. Endast 14
procent s ger att samtliga p arbetsplatsen tar ut fyra veckor sammanh ngande
semester. Resultatet r s rskilt allvarligt, d vi vet att det kr vs en l ngre
tids ledighet f r att v ga upp en period av h rt arbete om h lsorisker ska
kunna undvikas.
Mot denna bakgrund r det inte f rv nande att stress och arbetsbelastning bed
ms som den absolut viktigaste fr gan att arbeta med av arbetsmilj ombuden, t tt
f ljd av chefs- och ledarskapsfr gor. Desto mer nedsl ende r det att
konstatera att f retagen forts tter att bryta mot arbetsmilj lagens krav p
systematiskt arbetsmilj arbete, som exempelvis inneb r att arbetsf rh llandena
ska unders kas regelbundet och att riskbed mningar ska g ras. Endast h lften av
arbetsmilj ombuden p arbetsplatser med 5 50 anst llda anger att det bedrivs
ett systematiskt arbetsmilj arbete som den naturliga del av verksamheten som
lagen kr ver.
Endast en tredjedel av f retagen beaktar helt eller delvis arbetstidsfr gor i
den rliga uppf ljningen i arbetsmilj arbetet. Vart fj rde arbetsmilj ombud
svarar att det inte g rs riskbed mningar vid arbetstidsm nster som inneb r h
lsorisker och ytterligare en fj rdedel att det bara g rs n r besv r redan har
gjort sig p minda. H lften av ombuden s ger att arbetsgivaren inte samverkar
med dem i fr gor som r r arbetstiden. Vi ser ocks i rapporten att f retagsh
lsov rden inte anv nds som den resurs den kan och ska vara i det f rebyggande
arbetsmilj arbetet.
Unionens arbetsmilj barometer visar att arbetstid r mer n pengar. Det r ocks
i allra h gsta grad en arbetsmilj fr ga. F r Unionen kommer d rf r n sta
avtalsr relse att b de handla om det kade l neutrymmet och om att skapa goda
arbetstidsvillkor.
Dagens tj nsteman lever i en tillvaro d r arbetsliv och privatliv alltmer v xer
samman. St ndigt tillg nglig p mobilen och uppkopplad via dator k mpar kvinnor
och m n i det privata n ringslivet varje dag med att f en balans i livet, d r
ansvar f r familj, arbete och karri r g r att f rena. Man brinner f r sitt jobb
och uppskattar m jligheten till den flexibilitet som det ocks inneb r.
Utmaningen r att hitta nya l sningar som f r medarbetarna att m bra b de p
och av jobbet, och som samtidigt ger flexibilitet utifr n s v l medarbetarnas
som f retagens behov.
Vi vill exempelvis att alla ska f m jlighet att regelbundet testa sin h lsa
via f retagsh lsov rden. Det ska d ocks vara ett tillf lle att se ver hela
arbetssituationen, att anpassa och ta itu med arbetstider och krav p tillg
nglighet som kan inneb ra h lsorisker.
En god utveckling d r medarbetarnas engagemang och kompetens tas till vara
samtidigt som h lsorisker elimineras kr ver l sningar som passar dagens
arbetsliv. Det sker b st ute p arbetsplatserna, utifr n f retagens ansvar och
i samarbete med de fackliga f retr darna.
Cecilia Fahlberg
f rbundsordf rande Unionen
Unionen
Unionen r Sveriges st rsta fackf rbund p den privata arbetsmarknaden och
landets st rsta tj nstemannaf rbund. F rbundet har cirka 500.000 medlemmar,
varav 36.000 f rtroendevalda p ver 65.000 arbetsplatser. Unionen r ett fackf
rbund d r alla tj nstem n p en arbetsplats i den privata sektorn kan vara
medlemmar, oavsett befattning, utbildning eller l n. M nga chefer r t ex
medlemmar och en stor del av medlemmarna har utbildning fr n h gskola eller
universitet. Unionen finns i allt fr n stora internationella koncerner till sm
familjef retag.
K lla: Unionen