Uppdaterat 2010-11-01 11:26. Publicerat 2010-11-01 10:39
Under 2000-talet har staten satsat n rmare en miljard kronor p att minska
ungas alkoholkonsumtion. Men insatsernas effekter r tveksamma, enligt
Riksrevisionens nya granskning.
Statliga st d i alkoholpolitiken P verkas ungas alkoholkonsumtion?
L s Riksrevisionens rapport.
Det vi kan se i v r unders kning r att n r pengar delas ut s sker m nga
aktiviteter, men vi ser inte att det r s dana aktiviteter eller metoder som
bevisat minskar ungas alkoholkonsumtion, s ger riksrevisor Gudrun Antemar till
DN.se.
P m ndagen presenterade Riksrevisionen sin rapport d r man granskat effekterna
av de senaste tio rens alkoholpolitiska insatser. 900 miljoner kronor har
satsats p alkoholf rebyggande tg rder f r att minska ungas alkoholkonsumtion
, men myndigheten ifr gas tter om de har haft n gon effekt.
Annons:
Vi ser inte heller i redovisningen av aktiviteterna att man beskriver
effekterna utifr n verkligheten i exempelvis den kommun man r. Det r ett
problem n r man inte vet vilka effekterna r, s rskilt n r det r s pass
mycket pengar r det viktigt att redovisa det s att man kan styra pengarna mot
det som man vet har effekt, s ger Gudrun Antemar.
Av de alkoholf rebyggande projekt som skett p kommunal niv har bara var femte
inneh llit underbyggda resultat och endast ett par procent av dem anger
underbyggda effekter p konsumtionen, enligt rapporten. Ingen ideell
organisation som f r offentliga st d f r att f rebygga alkoholkonsumtion har
redovisat n gra effekter.
Riksrevisionen har granskat Sveriges alkoholpolitik sedan den fick ny
inriktning i b rjan av 2000-talet och en kad konsumtion efter EU-intr det
skulle balanseras. Insatser f r unga prioriterades och har under de senaste tio
ren svarat f r tv tredjedelar av den sammanlagda kostnaden p 1,4 miljarder
kronor och 80 procent av totala antalet insatser.
I Riksrevisionens rapport konstateras dock en del positiva resultat. Bland
annat uppskattar man att det f rebyggande arbetet p lokal niv blivit mer
strukturerat, att just unga har prioriterats. Konsumtionen har minskat bland
unga under den g ngna tio rsperioden, men vilken roll de statligt st dda
aktiviteterna har spelat i det r allts inte klar enligt Riksrevisionen.
Ossi Carp
ossi.carp@dn.se