Publicerat 2010-08-02 10:35
Arg, glad, ledsen, intresserad eller entusiastisk. Med modern inl
rningspsykologi kan du ge varje k nsla sitt eget soundtrack och skapa din egen
fj rrkontroll till k nslorna.
M nniskan har alltid blivit k nslom ssigt p verkad av musik. Och vad vi k nner
p verkar hur vi t nker och vad vi t nker p verkar hur vi k nner. De flesta
har n gon l t som v cker starka k nslor. Powerballaden som spelades under f
rsta tryckaren kommer alltid att v cka samma k nslor som den gjorde f rsta g
ngen. M nga r senare spelas l ten igen och minnen fr n det f rg ngna, om
olycklig ton rsk rlek och sprittande sommargl dje blir tillg ngliga igen under
ett gonblick.
En l t kopplad till ett obehagligt gonblick kanske orsakar helt andra
reaktioner utan att vi riktigt f rst r det: knutna n var, r da kinder och kad
puls.
Annons:
Utan k nslor skulle m nni skan inte fungera. Vi skulle sakna drivkrafter och
kreativitet, och relationerna skulle bli tomma p inneh ll. Under hj rnans
evolution ra utveckling kom k nslorna f re f rnuftet. I psykologin finns flera
begrepp f r k nslor. Affekter kallas de omedelbara kroppsliga reaktioner som
inte involverar t nkandet. Det vi i vardagligt tal kallar f r k nsla vers tts
b st med uttrycket emotion. Emotionen uppst r f rst n r affekten blandas med
information fr n ditt tidigare k nslo register.
K nslor kan hj lpa oss i r tt riktning eller st lla till problem f r oss. N r
vi vet vad vi k nner och varf r har vi l ttare att hantera v rt liv. Vi blir
mer toleranta mot v ra egna upplevelser och f r m jlighet att begripa v ra egna
till synes irrationella k nsloutbrott. Det r okej att ibland reagera k nslom
ssigt, men det kan ocks vara bra att l ra sig navigera i k nslostormarna.
K nslorna har stor makt i v ra liv, oavsett om vi ser dem eller inte. Det g r
inte att hindra k nslor fr n att uppst , men det kan g att p verka dem
indirekt. Psykologen Gabriella Svanberg tycker att det r viktigt att f rh lla
sig till k nslorna i st llet f r att motarbeta dem. K nslorna, ven jobbiga s
dana, kan hj lpa oss att utvecklas.
S ger k nslan en sak och f rnuftet en annan, s brukar jag tipsa om att l ta
det f ta lite tid. Inte k ra ver n gon sida utan l ta beslutet f mogna,
och sedan jobba p att g ra ett medvetet val. Livet skulle bli f r trist om man
var f r f rnuftig, och f r galet om man alltid gick p k nslan. F r mig som
psykolog r det viktigt att bli medveten om mina tankar och k nslor f r att
sedan dubbelkolla om det r en befogad r dsla jag k nner eller om det r n
got jag sj lv kokat ihop.
Genom att tolka det som h nder inuti och omkring oss hj lper k nslorna oss att
handla r tt i olika situationer. K nslan s tter oss i r relse. Med k
nslokontroll menas inte att f rs ka binda och f rhindra vissa o nskade k nslor.
Det kallas att arbeta med att vara medvetet n rvarande i sitt k nsloliv och
det handlar om att uppm rksamma sina k nslor men inte n dv ndigtvis l ta sig
styras av dem, s ger Gabriella Svanberg.
Ett s tt r att anv nda en musikspelare f r att l ra sig reglera, hantera och
leva med alla sorters k nslor. N r man lyssnar p en l t som v cker starka k
nslor s tter kroppen i g ng flera processer. Musklerna sp nns eller slappnar
av, pulsen kar eller saktar ned och hormoner uts ndras. Den v rldsk nde
neurologen Antonio Damasio har exempelvis uppt ckt att vissa musikstycken,
instrument och s ngr ster kan v cka k nsloreaktioner som g r att se och m ta p
huden.
Syftet med k nsloreglering r att skapa fler handlingsalternativ; m jligheten
att hindra impulsen att sk lla ut n gon p gatan, f rm gan att g till jobbet
trots att hj rtat r i bitar eller bara kraft att st ut med den sorg och
ledsamhet som uppst r n r man h r en en l t som brukade vara V r l t .
Musik r ett fantastiskt redskap f r att reglera k nslor, s ger Gabriella
Svanberg. S tter du p musik som f r dig att t nka p h rliga saker s f r hj
rnan budskapet Det r lugnt h r! vilket g r att hj rnan drar ned p
stresshormonerna. Jag anv nder sj lv mp3-spelaren f r att komma i r tt st
mning.
S vad r det som h nder n r musik kopplas till starka k nslor? Inl
rningspsykologin har svaret. Om man exempelvis alltid lyssnar p Joy Division
vid festliga tillf llen kommer man efter ett tag m rka att man blir festsugen
bara av att h ra s ngare Ian Curtis r st. Precis som n r Pavlov uppt ckte att
hans hundar b rjade dregla redan n r han ringde i klockan som signalerade att
maten var p ing ng. Det som har h nt r att man har kopplat f rst rkande
upplevelser mat, berusning och roliga samtal till tidigare neutrala l tar.
N r musiken betingats r det inte bara mat, vin och s llskap som utl ser festst
mning, det r cker med att s tta p en viss l t. Musik som ackompanjerat
riktigt starka upplevelser, som till exempel f rsta kyssten i en stark k
rleksrelation, kan allts betingas f r alltid. ven om kyssen och l ten bara
sammanf ll i n gra sekunder.
Linda Backman
insidan@dn.se
Jenny Rickardson
insidan@dn.se
S anv nder du din musikspelare f r att styra dina k nslor:
Bli uppm rksam p dina k nslor och hur de l ter p din musik spelare. Ofta r k
nslorna bara ett diffust moln som susar omkring i kroppen och sinnet, ibland
spelar de huvudrollen i ditt t nkande.
L r dig reglera, hantera och leva med alla k nslor med hj lp av din egen
musikspelare.
Betinga l tar f r att optimera ditt k nsol ge n r du beh ver. ka, minska eller
byt ut k nslor som du vill. G r s h r:
1. Lyssna igenom din skivsamling eller musiklista. Notera vilka l tar/skivor
som k nns p vilket s tt hos dig. Undvik enkla polariseringar av typen bra/d
ligt , f rs k att se nyanserna i ditt k nsloliv. Tips p k nsloetiketter som du
kan anv nda dig av: nyfiken, kreativ, framtidsoptimistisk, pirrig, irriterad, f
rbannad, f r lskad, fl rtig, framg ngsrik, melankolisk, s ndagsk nslig, stark,
liten, stor, fundersam, effektiv, noggrann, m ktig, positiv, f rv nad,
verraskad. N r du lyssnar och namnger olika l tar med olika k nslol gen bekr
ftar du din egen k nsla. Det r som att du s ger; Okej, h r r den k nslan, s
h r k nns det, det r okej. Det kan hj lpa dig att ka ditt k nslospektrum. I
st llet f r att bara ha tv l gen: bra eller d ligt, har du kapacitet att
skilja mellan tusentals nyanser, och med musikspelarens hj lp blir det ett n
je.
2. Skriv ned p en lapp vilka l tar som f r dig att k nna p ett visst s tt. N
r du vaknar en morgon och inte riktig vet hur du m r, v lj ut den l tlista som
f r dig att k nna p nskv rt s tt och lyssna p den. L t dig sj lv uppfyllas
av k nslan. Det kan k nnas som att du f rs ker lura dig sj lv. T nk i st llet
att du v ljer vilka k nslor du vill umg s med av alla som finns i ditt k
nslogalleri.
3. Ta kontroll ver k nslorna. Det betyder inte att det r bra att tr nga undan
negativa k nslor, d remot kan det vara sk nt att styra vilka tankar som r
konstruktiva att umg s med. Skruva upp volymen p de hj lpsamma tankarna (och l
tarna!) och s nk volymen f r dem som g r dig tr tt, passiv eller deppig. N r
du k nner dig tr tt och ledsen p v g hem efter en tuff arbetsdag och vill st
lla om ditt k nslol ge kan du f rst lyssna p en ledsen l t f r att bekr fta
din k nsla. Men i st llet f r att gr va ned dig ytter ligare i irritation eller
tr tthet, v lj sedan en l t som f rmedlar en mer konstruktiv st mning. Sl pp
taget om de negativa tankarna utan att f rtr nga dem.
4. N r du vant dig vid att styra dina k nslor med musikspelaren som fj
rrkontroll kan du ta det ett steg l ngre. Anv nd endorfiner som du f r ut av
exempelvis ett h rt tr ningspass, sex eller eller andra starka k
nsloupplevelser. Lyssna p en utvald l t precis n r endorfinerna str mmar som
mest. Upprepa ett antal g nger. Nu har du betingat l ten, n sta g ng du lyssnar
p l ten kan k nslan du fick av endorfinerna infinna sig utan att du beh ver
springrundan som utl sare.
K nslor
Emotioner/k nslor best r av flera komponenter:
en biologisk reaktion (en affekt)
minnen fr n tidigare reaktioner
medvetenhet om tidigare l rdomar fr n liknande situationer
K lla: Anna K ver Himmel, helvete ochallt d r emellan