Vi g r det enklare att spara i aktier och fonder

Publicerat i dag. 00:50

Finansmarknadsminister Mats Odell: Vi vill inf ra en ny sparform, obligatorisk

flyttr tt f r pensionssparandet och se ver AP-fonderna. F r att f fart p

tillv xten beh ver Sverige en politik som underl ttar sparande. Regeringen

presenterar d rf r inom kort en ny sparandeform f r fonder, aktier och andra v

rdepapper. Att k pa och s lja ger inga skattekonsekvenser och resultatet beh

ver inte deklareras. Spararen betalar i st llet en l g, rlig schablonskatt och

har full r str tt f r sina aktier. Vi p b rjar ocks under 2010 ett arbete som

ska leda till obligatorisk flyttr tt f r allt pensionssparande, ven ldre f rs

kringar. Det finns ven starka sk l att p nytt verv ga AP-fondernas struktur

och regelverk, skriver Mats Odell.

Efter en skakig inledning kunde vi l mna ett os kert 2009 med viss optimism.

Den finansiella kris som helt pr glade regeringens och myndigheternas insatser

under v ren, v ndes under h sten allt mer mot stabilitet och f rhoppning om f

rnyad tillv xt.

Det r v rt att komma ih g de mycket omfattande insatser som skattebetalarna

gjort under krisens mest akuta skede. Statens taganden uppgick som mest till

ver 1 100 miljarder kronor f r att h lla ig ng banksystemet och sl vakt om att

hush ll och f retag hade tillg ng till l n p rimliga villkor.

Genom den stabilitetsfond som regeringen satte upp f r bankerna sj lva betala f

r st den s att skattebetalarna, s l ngt som m jligt, h lls skadesl sa. Den

grundinsats p 15 miljarder kronor som gjordes i fonden har nu v xt till det

dubbla, vilket inneb r att Sverige kan g ur krisen med f rst rkta resurser att

hantera n sta finanskris.

Kris tg rderna innebar ett n dv ndigt ingrepp i den fria marknadsekonomin f r

att sl vakt om jobben och tillv xten. Samtidigt r jag som kristdemokrat

vertygad om att statliga ingrepp i l ngden r skadliga f r den ekonomiska

utvecklingen. D rf r m ste det vara en prioriterad fr ga att avveckla st d tg

rderna och sl ppa fram sunda marknadskrafter s att de ter kan bidra till

tillv xt och v lf rd.

Det r ocks h g tid att reformera den svenska finansiella sektorn s att den f

rb ttrar m jligheterna f r spararna, kar investeringarna och l mnar ett

positivt bidrag till terh mtningen i ekonomin. Det r en omfattande

reformagenda som jag anser m ste genomf ras under loppet av 2010:

 Ny sparandebeskattning. F r att f fart p tillv xten beh ver Sverige en

politik som underl ttar sparande och aktivt gande i nya, v xande f retag. F r

oss kristdemokrater har det under mandatperioden varit ett prioriterat m l att

driva fram reformer som kar m nniskors m jligheter till eget gande,

ansvarstagande och entrepren rskap. Sverige beh ver fler gare av k tt och blod

och d kr vs nya, enkla sparformer som g r att fler uppmuntras att vara aktiva

och engagerade i framtidens f retag.

Regeringen kommer under v ren 2010 att presentera en ny sparandeform som g r

det m jligt att k pa och s lja fonder, aktier och andra v rdepapper utan vare

sig skatte konsekvenser eller behov av att deklarera. Spararen betalar i st

llet en l g, rlig schablonskatt baserad p tillg ngarnas v rde. Till stora

delar p minner detta om kapitalf rs kringen, men med skillnaden att spararen f

r full r str tt f r sina aktier. De som v ljer denna sparform kan aktivt k pa

och s lja aktier utan direkta skattekonsekvenser, n got som ocks kommer att

vara bra f r konkurrensen.

 Obligatorisk flyttr tt f r pensionssparande. Allt fler svenskar har n gon

form av privat pensionssparande vid sidan av den allm nna pensionen. M nga r

dock inl sta i livsl nga avtal som ger litet inflytande eller flyttm jligheter

f r den som r missn jd. Jag ser ett v xande konsumentintresse att sl vakt om

att vi har en sund konkurrens om pensionspengarna i s v l avtalsf rs kringar

som andra privata pensionsalternativ.

Sedan 2004 g ller flyttr tt f r alla nytecknade pensionsf rs kringar. Det r

ocks m jligt f r pensionsbolag att frivilligt inf ra flyttr tt i ldre f rs

kringar. Flera stora pensionsbolag forts tter dock att f rv gra sina kunder den

m jligheten. Det r olyckligt f r b de konsumentskyddet och konkurrensen.

Regeringen kommer under 2010 p b rja ett arbete som ska leda fram till

obligatorisk flyttr tt f r pensionssparande.

  versyn av AP-fonderna. Under finanskrisen har bristerna i AP-fondernas f

rvaltning och styrning kommit i fokus. Kostnaderna r f r h ga samtidigt som

resultatet av den aktiva f rvaltningen och vissa fonders strategiska beslut r

nedsl ende. B rsfallet, kombinerat med andra faktorer, g r d rtill att rets

pensioner efter flera r av reella f rb ttringar m ste skrivas ned.

Jag anser att det finns starka sk l att p nytt verv ga AP-fondernas struktur

och regelverk. Avkastningen m ste f rb ttras, men fonderna ska ocks f rtj na

allm nhetens f rtroende som gare. Riksdagen har tidigt slagit fast att

fonderna ska ta h nsyn till etik och milj i sina placeringar och ta aktivt

garansvar utan att ta n ringspolitiska h nsyn. Fondernas struktur ska inte

heller leda till en osund maktkoncentration, otillr cklig riskspridning eller l

pa risk f r politisk styrning. Detta r viktiga principer f r oss

kristdemokrater som m ste beaktas n r AP-fondssystemet ses ver. Ett beslut om

versynen tas i pensionsgruppen tidigt i r.

 Kamp mot ekonomisk brottslighet. De finansiella systemen anv nds i allt st

rre utstr ckning till ekonomisk brottslighet, b de i form av penningtv tt och f

r att finansiera terrorism. Kriminellas angrepp mot kontanthanteringen, b de i

stort och sm tt, har d rtill blivit ett allt st rre hot mot allm nhetens s

kerhet och mot samh llets infrastruktur.

Under 2010 kommer ytterligare steg tas f r att minska m jligheterna f r

kriminella att anv nda s v l betalningsv sendet som andra finansiella tj nster

f r illegala ndam l. Regeringen har som m ls ttning att vidta de tg rder som

kr vs f r att Sverige ska leva upp till kraven fr n det internationella

penningtv ttorganet FATF. Jag vill d rtill samla olika intressenter f r att f

fram konkreta tg rder som leder till att vi minskar risken f r r n och kar s

kerheten kring hanteringen av kontanter i samh llet.

Detta r vad jag ser som n gra av de viktigaste reformerna p den svenska

finansmarknaden under 2010.

Sverige har ocks ett fortsatt intresse av att driva p EU-samarbetet runt

finansiella tj nster. Som ordf randeland hade vi en avg rande betydelse f r de

framsteg EU-l nderna gjorde avseende finansiell tillsyn, kapitalt

ckningsregler, bonusbegr nsningar och regelverk f r alternativa

investeringsfonder. Arbetet med att implementera de beslut som togs kommer att

vara en viktig del av 2010 rs beting.

Men vi m ste ven anstr nga oss f r att h lla reformtempot i EU uppe. Den nya

kommissionen m ste s tta arbetet med att ta bort kvarvarande hinder f r en v l

fungerande inre marknad f r finansiella tj nster h gt p agendan. Europa m ste

ocks klara utmaningen att avveckla kris tg rderna och bygga en b ttre

samverkan kring krishantering i gr ns verskridande banker.

Finanssektorn r och f rblir en nyckelbransch f r Sveriges och EU:s framtida v

lst nd. Under krisen har regeringen v rnat om att hush ll och f retag haft

tillg ng till krediter ven under ekonomiskt utmanande tider. Nu kan vi lyfta

blicken och fokusera p att sl vakt om att Sveriges sparare ven i framtiden

har tillg ng till det bredast m jliga utbudet av finanstj nster till de b sta m

jliga villkoren. Vi har utm rkta f ruts ttningar att se till att Sverige i

framtiden har en finanssektor i v rldsklass som bidrar till v lf rdens

utveckling.

Mats Odell

kommun- och finansmarknadsminister (KD)

St rsta sparformen

Den st rsta sparformen f r hush llen r f rs kringssparande. Sparandet i

individuella f rs kringar tredje kvartalet 2009 var 15 miljarder, vilket r h

gre n tredje kvartalet 2008 d motsvarande siffra var 6 miljarder. Liksom f

rsta och andra kvartalet 2009 var sparandet i kapitalf rs kringar relativt h

gt, vilket r en sparform som r f rm nlig i tider med b rsuppg ng. Sparandet i

kollektiva f rs kringar (d r ven PPM ing r) var 23 miljarder, varav

PPM-sparandet stod f r 7 miljarder. Tredje kvartalet 2008 uppgick det

kollektiva f rs kringssparandet till 32 miljarder.

K lla: Sparbarometern