FP: Jobbl fte ska ge fria studier

Publicerad: 24 augusti 2010, 02.00

De mest beg vade utl ndska studenterna ska f plugga gratis p svenska h

gskolor och universitet om de f rbinder sig att jobba i Sverige efter examen.

Det f resl r ansvarig minister Tobias Krantz (FP).

Fr n och med h stterminen 2011 ska utomeuropeiska studenter som vill plugga i

Sverige betala en avgift.

Att svenska skattebetalare sponsrar utbildning f r utl ndska studenter r inte

rimligt, sade h gskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) n r han i

februari presenterade propositionen.

Men de nya avgifterna r omdebatterade. N r kineser och pakistanier f r betala

omkring 80000 kronor per l s r f r sin h gskole- eller universitetsplats kommer

l ros tena att f rlora m nga l ngv ga g ster, enligt kritikerna. D rmed

riskerar utbildningar att l ggas ned.

Regeringens recept r stipendier till vissa studenter, bland annat fr n bist

ndsl nder. Och redan nu r Tobias Krantz redo att bygga ut systemet. Han har,

inf r valet, lett Folkpartiets utbildningspolitiska arbetsgrupp, som vill inf

ra s rskilda arbetskraftsstipendier till utomeuropeiska studenter.

Tanken r att unga talanger, i f rsta hand inom naturvetenskap och teknik, ska

kunna f sin tv riga mastersutbildning i Sverige betald. De ska ocks kunna f

pengar till uppeh llet.

Historiskt r det ju kontroversiellt att staten s ger vi vill att de mest beg

vade studenterna som har kunskaper och kapacitet vi kan dra nytta av ska f

komma till v rt land . Men vi m ste ha en aktiv rekryteringspolitik, f rklarar

Tobias Krantz.

Sverige ska dock kr va en motprestation, sl r han fast. De utvalda studenterna

f rbinder sig att stanna kvar i landet och arbeta under ett par r efter

avlagd examen. Idag reser en majoritet hem n r de pluggat klart, enligt Tobias

Krantz.

Om man inte uppfyller sitt tagande ska man naturligtvis kunna bli

terbetalningsskyldig, helt eller delvis.

FP f resl r att 200 studenter per r ska tilldelas de nya stipendierna, som ber

knas kosta statskassan 80 miljoner kronor. Tobias Krantz r vertygad om att

erbjudandet r attraktivt.

Framf r allt om man lyckas etablera en samverkan mellan n ringsliv och

universitet och h gskolor, och kan erbjuda studenterna en paketl sning.

Jan-Eric Sundgren, tidigare rektor p Chalmers och numera direkt r f r samh

llskontakter och milj fr gor p Volvo, r positiv.

Jag tror att AB Volvo skulle vara intresserat av en s dan h r l sning, och att

bidra genom att s kerst lla f r studenterna att det finns praktik,

examensarbeten och kanske ocks jobb under tiden de r h r.

Men enligt Ylva Johansson (S), v lf rdspolitisk talesperson, r det nya FP-f

rslaget inte seri st.

Det ter sig v ldigt sv rt att v lja ut de h r personerna. Hur vet man vem som

r en toppstudent innan man ens har b rjat p utbildningen?

Hon r ocks kritisk till att de unga talangerna m ste lova att bos tta sig i

Sverige.

En v ldigt osvensk modell, som jag tror att f s kallade toppstudenter r

intresserade av. Om man h r till de duktigaste i v rlden har man nog b ttre

valm jligheter n att bli livegen i Sverige, om man ska vara krass.

Men att s ka stipendiet r frivilligt, betonar Tobias Krantz.

Att beskriva gratis utbildning och ett bra jobb i Sverige som livegenskap

tycker jag r bisarrt. Det avsl jar en m rklig syn b de p svensk utbildning

och svenskt f retagande.

Fakta

Vad g ller saken?

Sverige r ett av f l nder som erbjuder gratis utbildning f r samtliga utl

ndska studenter. Kostnaden f r de icke-europeiska studenternas studier uppg r,

enligt regeringen, till 500 miljoner kronor per r.

Fr n och med n sta h st m ste personer som kommer fr n l nder utanf r EU,

Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz, och som vill plugga vid svenska h

gskolor och universitet, betala en avgift. Storleken best ms av l ros tena sj

lva, men summan ska t cka alla omkostnader.

Tv stipendieprogram inf rs: ett till studenter fr n bist ndsl nder (30

miljoner kronor) och ett till studenter fr n andra delar av v rlden (60

miljoner).

26

procent av alla som var nyb rjare vid svenska h gskolor och universitet 2008/

2009 var utl ndska. Det motsvarar 24300 personer.

K lla: H gskoleverket och SCB