💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 1738.gmi captured on 2024-09-29 at 02:30:58. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Tid f r e-boken?

2009-12-29 07:11:14

Skulle inte varenda m nniska l sa b cker digitalt i slutet av 00-talet? Skulle inte pappersboken vara inne p sista andningen och l splattan vara rets julklapp? 2009 r ret d vi pratat om e-b cker. Igen. Men n r vi tr der in i 10-talet st r pappersboken lika stark som n gonsin f rr.

E-bokshajpen r stor n r vi g r in i ett nytt decennium. L splattorna r i ant gande, de stora f rlagen lovar att ge ut samtliga titlar som e-bok n sta r och man anar ljusning i f rfattarf rbundets avtalsf rhandlingar med f rlagen g llande e-boksr ttigheterna. Det senaste halv ret har f rs ljningen av e-b cker kat med 13 procent. Men fortfarande utg r e-b ckerna en minimal del av den totala bokf rs ljningen. Bara omkring 2000 svenska titlar finns tillg ngliga och man talar nnu om hundratals s lda e-b cker i m naden, inte tusentals som man sp dde i b rjan av decenniet. Och n s l nge r det skralt med l splattor p den svenska marknaden.

Sanningen r att snacket om e-b cker var lika stort i b rjan av 00-talet. Sedan r 2000 har v ra film- och musikvanor f r ndrats radikalt genom fenomen som Itunes, Ipods, Youtube, och Spotify. Och trots att universitets- och biblioteksv rlden var snabba med att utnyttja den digitala litteraturens m jligheter kvarst r fr gan: Varf r g r det s tr gt med utvecklingen av e-b ckerna?

Py S derstr m r vd f r Elib, som arbetar med att distribuera digitala b cker f r de flesta svenska f rlag. Hon tror att e-boksutvecklingen l nge varit fast i en h nan- och gget-situation.

Eftersom marknaden varit s liten har f rlagen inte haft fokus p nya e-b cker. Och utan inneh ll v xer ju knappast marknaden.

Katarina Renman Claesson, doktorand i immaterialr tt vid Stockholms universitet, menar att den f rklaringen st mmer till viss del, men tror att det finns fler sk l till att e-boksboomen dr jer.

Det st mmer att det inte har funnits n gon egentlig efterfr gan. Men det har ocks varit oklart f r f rlagen hur e-r ttigheterna ska hanteras, till exempel hur ers ttningen till f rfattarna ska ber knas.

Striden om r ttigheterna har p g tt i m nga r. I skuggan av konflikterna kring Google books har svenska f rlag k mpat med att f till rimliga avtal f r att ge ut sina f rfattare ven digitalt. Men f r bara ett par veckor sedan tr ffade Svenska f rfattarf rbundet avtal med Norstedts f rlag g llande r ttigheterna f r e-b cker. Katarina Renman Claesson tror att det kommer att ha stor betydelse f r utvecklingen av e-b cker fram ver.

Det r absolut ett genombrott. Tidigare har det inte funnits n gra standardavtal g llande e-b cker.

Att f rlagen kunnat bortse fr n den digitala revolutionen l ngre n till exempel musikbranschen r inget som f rv nar Katarina Renman Claesson. S l nge de tekniska l sningarna som lockar l sarna dr jer har f rlagen tvekat kring utgivningen av e-b cker. Hon menar att egentligen var f r ndringen inom musikbranschen lika f rsiktig innan Itunes och Ipod kom.

- D r hittade man en lyckad kombination av h rd- och mjukvara som konsumenterna tyckte om. F rst nu b rjar Ipodifieringen ske inom bokbranschen, s ger Katarina Renman Claesson.

N r amerikanska n tbokhandeln Amazon introducerade l splattan Kindle var branschen tvungen att vakna till. Amazon meddelade p m ndagen att p juldagen s lde f retaget f r f rsta g ngen fler digitala b cker n pappersb cker. Sk let var sannolikt att ett stort antal amerikaner f tt l splattor i julklapp, men det visar nd att den digitala boken vinner mark.

Kindle har banat v g f r ett j tteintresse f r e-b cker, s ger Py S derstr m p Elib.

Kindle r l st till Amazons inneh ll och anv ndaren kommer inte t n gra svenska b cker. Bara en l splatta, koreanska Nuut, har hittills funnits att k pa i Sverige, och budet fr n svenska bokbranschen var att fler l splattor med ppna leverant rsl sningar skulle komma innan jul. Det gjorde de nu inte, men nya bud s ger att vi inte beh ver v nta l nge till.

- I februari lanseras tv svartvita l splattor, s ger Magnus Nytell, ansvarig f r den digitala utgivningen p Bonnierf rlagen. Han vill nnu inte s ga vem som tillverkar dem.

Svenska bokbranschen blickar ut i v rlden f r att hitta inspiration. I USA ber knas e-b ckerna st f r hela fem procent av den totala bokf rs ljningen. I Japan nnu mer. Py S derstr m tror att den tekniska utvecklingen m ste n l ngre innan e-boksl sningen f r samma f ste hos svenskarna.

Den st rsta beh llningen med e-b cker och l splattor r l ttillg ngligheten. Men f r att e-boken ska sl igenom kr vs att l supplevelsen blir b ttre, s ger Py S derstr m.

I framtiden hoppas hon p l splattor som kompletterar litteraturen med recensioner, kommentarer och andra interaktiva funktioner.

Idag r e-boken en digital kopia av pappersboken. Men f rpackningen r inte f rdigutvecklad och b r nog inte vara beroende av hur vi f rest ller oss att en bok ska se ut.

Katarina Renman Claesson gissar att det kommer ta ungef r fem r innan e-boksl sningen r ett allm nt och invant s tt att n ra sin litteraturhunger. Ungef r d har den digitala generationen , personer f dda p 1980-talet och fram t, v xt upp till en k pstark konsumentgrupp.

Det kommer en hel generation som kunde hantera en Ipod n r de l g i barnvagnen och som r vana vid att l sa fr n sk rmar, s ger hon.

D rmed inte sagt att pappersboken g r en s ker d d till m tes. Katarina Renman Claesson sp r att i stora delar av v rlden kommer pappersbokens status bara att bli starkare fram ver.

S rskilt i utvecklingsl nderna d r den kande l skunnigheten leder till en st rre efterfr gan p "vanliga" b cker. H r i v st k per vi i framtiden troligen pappersb cker som lyxiga specialutg vor av e-b cker.

Sofia Curman