💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 993.gmi captured on 2024-08-25 at 07:14:27. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2009-01-22 12:41:02
Publicerad: 21 januari 2009, 17.40. Senast ndrad: 21 januari 2009, 18.07
F R NDRINGSBEN GEN. Flexibilitet har blivit ett kodord f r modern. Men vad g r den med oss? I arbetslivet finns en vertro p vad man kan stadkomma med flexibilitetet, anser forskaren Anne Gr nlund. Den som sj lv kan best mma n r arbetsdagen b rjar och slutar upplever mer konflikt mellan jobb och familj n den som har helt oflexibelt schema.
Rigid och oflexibel person s kes. Nej, den platsannonsen f r vi aldrig l sa.
Flexibel r en av de vanligaste egenskaperna i Platsbankens platsannonser, en s kning visar att just nu s ks bland andra flexibel kinakock, flexibel kyckling sk tare, flexibel skogsmaskin f rare, flexibel chefsassistent, flexibel skolpsykolog, flexibel bredbandsinstallat r, flexibel montessoril rare, flexibel redovisningsansvarig, flexibel bowlingmekaniker och flexibel kollof rest ndare.
Det r sv rt att vara emot flexibilitet. Det r d rf r som s m nga saker kan smugglas in under det namnet, s ger arbetslivsforskaren Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Kraven p flexibilitet kommer bara att ka i l gkonjunkturen. Om det tidigare r ckte att vara n gorlunda flexibel och anpassningsbar p sin arbetsplats s r det inte l ngre tillr ckligt. M nniskor m ste ocks , med arbetsmarknadspolitikens vokabul r, vara anst llningsbara. Allts s flexibla att de klarar inte bara att byta f retag utan kanske ocks bransch. De nya reglerna f r sjukskrivningar r ett exempel p det.
Kraven p omst llningsf rm ga kommer att ka v ldigt mycket. M nniskor m ste vara beredda att st lla om sig till ganska annorlunda arbetsuppgifter, s ger Gunnar Aronsson.
Det nya flexibla arbetslivet, som inte r s f rf rligt nytt l ngre, inneb r ocks att mejl, internet och mobiltelefoner har gjort det m jligt att flexa mellan jobb och hem p ett annat s tt n tidigare. Det r l ttare att ta med jobbet p fritiden, svara p besv rliga mejl efter att barnen har lagt sig och fatta budgetbeslut i skidliften. Men det r ocks enklare att ta privatlivet till jobbet, l ta barnens mobilsamtal avbryta m ten, mejla v nnerna p arbetstid eller ha en snuvig tv ring i kn et n r man arbetar hemma f r att skriva klart en rapport.
Det moderna arbetslivet och det moderna familjelivet kr ver en st ndig koordinering. Det har blivit en speciell kompetens att f det att g ihop och det r den som r duktig p det som klarar sig b st. Det g ller att vara n rvarande d r man r, att ha fokus p jobbet n r man r d r och att inte t nka p jobbet n r man r hemma, s ger Gunnar Aronsson.
Sociologen Anne Gr nlund vid Ume universitet har forskat om flexibilitetens gr nser och menar att det finns en vertro p vad man kan stadkomma med flexibilitet. Hon beskriver hur flexibla arbetstider har betraktats som en mirakelkur n r det g ller j mst lldhet. N r J mo har gjort enk ter med arbetsgivare om vad de g r f r att underl tta f r m nniskor att f rena arbete med f r ldraskap, vilket de r skyldiga till enligt lag, s s ger m nga att de har flexibla arbetstider.
Men n r Anne Gr nlund i sin doktorsavhandling granskade tre branscher, v rden, finansbranschen och verkstadsindustrin f r att se om flexibel arbetstid ledde till j mnare f rdelning av hush llsarbetet s visade det sig inte vara s . De som har flexibla arbetstider delar inte mer lika p hemarbetet n andra.
N r man f r v ldigt fria tider finns ofta ett villkor i andra nden. Man har mer ansvar och f r anpassa arbetstiden efter n r f retaget beh ver att man jobbar. I kollektivavtalen r det v ldigt tydligt att flexibla arbetstider inte tillkommit f r att f rena arbete och familj. Sm barnsf r ldrar har inte mer flexibla arbetstider n andra och i b de v rden och finansbranschen hade m nnen mer flexibla arbetstider n kvinnorna.
Medan arbetslivet blir allt mer flexibelt forts tter familjen att vara en ganska oflexibel institution. Sm barn blir nnu 2009 kinkiga om middagen serveras f r sent.
Enk tstudien visade att de som i alla fall har en liten m jlighet att anpassa arbetstiderna upplevde mindre konflikt mellan arbete och familjeliv n de som inte kunde p verka alls. Men de som hade stor frihet att best mma n r arbetsdagen b rjar och slutar upplevde mer konflikt mellan jobb och familj n de som hade bundet schema.
Det beror p att de har press p sig fr n arbetsgivaren, men kanske ocks p att de verskattar hur flexibelt familjelivet kan vara. Det r ganska strukturerat, dagistider ska passas och s vill f r ldrarna kanske tr ffas ibland. F rhoppningen att flexibiliteten ska l sa allt r lite verdriven.
Som forskare har Anne Gr nlund stor frihet att planera sina arbetsdagar och att arbeta hemma.
Det finns inget som s ger n r man har jobbat f rdigt. Det r viktigt att dra gr nser f r sig sj lv. F rr tog jag hem v ldigt mycket jobb och sl pade hit och dit. Det blev inte bra och gav en k nsla av att aldrig vara klar. Att ta hem sv ra forskningsuppgifter och tro att man ska g ra det samtidigt som man har skrikande barn omkring sig det r fullst ndigt ineffektivt. terh mtning r viktigt b de f r orken, motivationen och kreativiteten, s ger Anne Gr nlund som har en fyra rig son och en ton rsdotter.
Alla vill vara flexibla och Anne Gr nlund menar att faran med s dana ord r att man inte tittar p vad de st r f r, vems flexibilitet handlar det om. Anst llda, och ven f retag, har ven behov av stabilitet, struktur och f ruts gbarhet.
Begreppet flexibilitet slog igenom p allvar i b rjan av 90-talet. Den engelske forskaren John Atkinson hade i mitten p 80-talet lanserat begreppet det flexibla f retaget. 80- och 90-talet var datoriseringens tidevarv och f r ndringstakten i n ringslivet accelererade. Begreppet har mest anv nts om hur f retag blir flexibla, inte s mycket om personer.
Men det flexibla arbetslivet st ller ocks andra krav p individen. N gon sorts initiativf rm ga r ett grundkrav, man m ste kunna ta itu med saker och inte sitta och v nta p att man ska f l sning fr n n gon annan. Det handlar ocks om att sj lv leta upp de kontakter och den kunskap som beh vs. Och s kr ver det att man strukturerar sin tid, ingen annan s ger att det tar s och s m nga dagar. Det m ste man klara ut sj lv, det r mycket av tidsdisciplinering.
V ldigt m nga arbetsuppgifter i dag r inte s strukturerade och tydliga att man vet precis n r det r klart, man skulle kunna g ra lite b ttre genom att h lla p lite till. D kan m nniskor drivas till att jobba f r mycket och bli utbr nda. Individen har ett ansvar, men arbetsgivarens ansvar r att inte ha f r vaga arbetsuppgifter. Om man nu proklamerar m lstyrning s m ste det vara tydligt var ribban f r en godtagbar prestation ligger, s ger Gunnar Aronsson.
Gunnar Aronsson vill lyfta fram en annan definition av flexibilitet, socialantroprologen Gregory Batesons fr n 1970-talet. Flexibilitet inneb r att ha reservkapacitet som omedelbart kan anv ndas f r hantering av ov ntade situationer och uppgifter .
Med den definitionen r en hel del av det vi tycker r flexibelt inte alls flexibelt. Om man t nker p det slimmade f retaget s har de gjort sig av med reservkapaciteten. Eller i privatlivet, hur mycket reservkapacitet har m nniskor kvar att hantera n r de hamnar i ov ntade situationer?