💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6348.gmi captured on 2024-08-25 at 07:06:27. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2017-04-11 08:36:02
ANALYS Finansinspektionens rliga bol nerapport visar att fjol rets amorteringskrav kan ha d mpat de svenska hush llens skuldt rst n got. Men faran r l ngt ifr n ver.
Finansinspektionens bol nerapport r myndighetens rliga genomg ng av hush llens bostadsl n. rets rapport visar att bel ningsgraden uppgick till 64 procent och den genomsnittliga skuldkvoten till 402 procent.
Det kan j mf ras med fjol rets siffror om 65 procents bel ningsgrad och 406 procent i skuldkvot.
Framh ller d mpande effekten
Finansinspektionen vill g rna framh lla amorteringskravets d mpande effekter i dagens rapport p den genomsnittliga skuldkvoten. Gott s . Men l ser du hela rapporten s kar skulderna i f rh llande till inkomst hos de som har h g skulds ttning. I den finstilta analysen i bilagan redovisas dessutom att det finns tecken p att amorteringskravet f tt effekt och att effekten r betydligt mindre n myndigheten f rv ntat sig. Inte direkt en stenh rd skuldd mpningssmash.
Faran inte ver
Det r f rsta g ngen sedan m tningarna genomf rdes som skuldkvoten i Finansinspektionens unders kning minskat n got. Men Finansinspektionens rapport andas inte faran ver myndigheten r noga med att p peka att det finns en f rh jd risk f r boprisfall och att svenskarna har v ldigt h ga skulder.
De 25.000 hush ll som ing r i unders kningen hade dock bra marginaler och b ttre motst ndskraft vid en eventuell kris n tidigare. Den l ga r ntan och b rsuppg ngen kan vara n gra f rklaringsfaktorer.
Kan f rst rka l gkonjunktur
Det Finansinspektionen och Riksbanken fortfarande oroar sig f r r inte att svenskar tvingas fr n hus och hem utan att en l gkonjunktur f rst rks n r svenskarna slutar att konsumera och ist llet fokuserar p att betala av p sina alltf r h ga bostadsl n.
Samtidigt som det finns signaler om stigande r ntor i omv rlden vilket till slut n r Sverige eftersom de svenska bankerna i h g grad r beroende av internationell uppl ning visar ocks Finansinspektionens rapport att allt fler svenskar v ljer att l na till r rlig r nta p sina bol n. N got som g r att de ocks p verkas om och n r r ntan h js.
L nefesten m ste d mpas
Eftersom de allra flesta politiker gjort analysen att ett minskat r nteavdrag eller terinf rd fastighetsskatt r politiskt sj lvmord inf r valet 2018, r det finansinspektionen som f r f rs ka st vja partyt. F rst i februari 2018 f r Finansinspektionen mandat att inf ra ett skuldkvotstak.
ven om hacket i svenskarnas skuldkurva r v lkommet har behovet av tg rder f r att d mpa l nefesten sannolikt inte minskat. Den svenska bostadsmarknaden och i och med ocks den svenska ekonomin r en av de mest s rbara i v rlden.