💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4276.gmi captured on 2024-08-25 at 06:40:38. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2012-10-18 10:31:33
Om Riksbanken inte tar h nsyn till skulds ttningen hos hush ll och f retag kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. H g skulds ttning g r ekonomin sk r, vilket kan f f r dande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetsl shet. Det skriver riksbankschef Stefan Ingves.
Alltsedan inflationsm let inf rdes 1995 har Riksbanken terkommande st llts inf r krav att agera annorlunda med h nvisning till det r dande arbetsmarknadsl get. Utg ngspunkten f r kraven r att Riksbanken har m jlighet att p verka syssels ttningen kortsiktigt och tillf lligt genom att f r ndra niv n p repor ntan.
Den senaste tiden har dessa krav blivit alltmer intensiva. R ster har h jts f r att s nka en redan mycket l g r nta ytterligare f r att stimulera syssels ttningen. Dagens h ga arbetsl shet r ett problem, men som riksbankschef kan jag inte bara agera kortsiktigt. Jag m ste ven ta ansvar f r de l ngsiktiga konsekvenserna av dagens penningpolitik. Och det finns risker f rknippade med en alltf r l g r nta under en l ng tid som inte g r att bortse fr n.
Penningpolitiken i Sverige har sedan 20 r tillbaka styrts av ett inflationsm l. M let inf rdes av Sveriges riksdag med f rhoppning om att en l g och stabil inflation skulle fr mja den svenska ekonomin, vilket ocks varit fallet. Det har haft en lugnande effekt p l nef rhandlingarna och det har motverkat f rs mringar av v r konkurrenskraft p exportmarknaderna. F rv ntningarna p den framtida inflationen visar ocks att inflationsm let r v l f rankrat, svenska f retag och hush ll f rv ntar sig att Riksbankens beslut p sikt tar inflationen tillbaka till 2 procent. Vi agerar f r att dessa f rv ntningar ska f rverkligas.
I dag stimulerar Riksbanken den svenska ekonomin genom en l g r nta och har gjort s en l ngre period. V r penningpolitik motverkar p s s tt att inflationen blir f r l g fram ver. Men vinsterna av att stimulera ekonomin ytterligare m ste v gas mot de kostnader som kan uppst till f ljd av detta i framtiden.
N r Riksbanken f r ndrar repor ntan, g r vi det med vetskapen att den st rsta p verkan p inflationen ligger ett par r fram i tiden. F r att avg ra hur vi ska agera i dag m ste vi d rf r g ra prognoser om framtiden. Till v r hj lp har vi modeller baserade p teorier och erfarenhet, som p ett f renklat s tt f rs ker f nga verkligheten och simulera olika scenarier f r framtiden. Men verkligheten l ter sig inte alltid f ngas i modeller, och vi har givetvis skyldighet att ocks ta h nsyn till det som sker utanf r modellerna. Eftersom vi i direktionen har olika erfarenhet och bakgrund tolkar vi modellresultaten olika och l gger olika vikt vid saker som f renklade modeller inte f ngar, och s har det varit under l ng tid.
Min erfarenhet av ekonomiska kriser i Sverige och i v r omv rld s ger mig att h g skulds ttning inte kan ignoreras, oavsett om det g ller skulder i den privata eller den offentliga sektorn. N r hush llen har stora skulder blir de s rbara f r konjunkturnedg ngar, r nteh jningar eller prisfall p bost der. Med mindre kvar i pl nboken k per hush llen mindre, efterfr gan i ekonomin minskar och f retag tvingas s ga upp anst llda.
H g skulds ttning g r allts ekonomin sk r, vilket kan f f r dande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetsl shet. I Spanien, Irland och USA brottas man fortfarande med s dana konsekvenser. Jag tycker att vi m ste g ra vad vi kan f r att svenska hush ll och den svenska ekonomin inte ska hamna d r. Ytterligare stimulanser m ste d rf r v gas mot kade risker, eftersom nnu l gre r ntor under nnu l ngre tid skulle ka skulds ttningen ytterligare.
Repor ntan r dock inte det b sta verktyget f r att hantera svenska folkets skulds ttning. Men det r ett verktyg som Riksbanken har och vars olika effekter jag och mina kolleger m ste ta h nsyn till. Ju mindre som g rs p annat h ll f r att minska riskerna med h g skulds ttning, desto mer faller p penningpolitiken. I dag finns ju f andra verktyg som kan anv ndas f r att effektivt hantera de h r riskerna. Till dess att effektiva verktyg r p plats kan jag inte blunda f r de konsekvenser som kan uppst om vi beh ller en alltf r l g repor nta under en l ng tid.
Om Riksbanken inte tar h nsyn till skulds ttningen hos hush ll och f retag kan dessa konsekvenser bli mycket allvarliga. Vi b r d rf r h lla r ntan p en niv som g r att vi kan n inflationsm let och stabilisera syssels ttningen i ett l ngsiktigt perspektiv och med h nsyn till riskerna f r finansiella obalanser.
STEFAN INGVES
riksbankschef