💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4266.gmi captured on 2024-08-25 at 06:40:31. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2012-10-16 05:55:51
Publicerad 2012-10-15 21:01
Medellivsl ngden i den industriella v rlden har kat s mycket att det i dag r st rre skillnad mellan en svensk och en som lever i ett j gare-samlaresamh lle, n mellan j gare-samlare och vilda schimpanser. Merparten av f r ndringen har skett p bara fyra generationer.
D dligheten i befolkningen r fortfarande 100 procent, brukar man sk mtsamt s ga.
Trots det blir vi allt ldre. Enligt den senaste statistiken forts tter medellivsl ngden att ka och r 2011 var den 83,4 r f r svenska kvinnor och 79,4 r f r m nnen. En liten, men tydlig f r ndring j mf rt med 2010.
Livsl ngden kar linj rt och det verkar inte finnas n got stopp. Det g r stick i st v med flera teorier som s ger att d dligheten borde vara som minst kring ldern n r vi blir k nsmogna f r att sedan, n r reproduktionen r avklarad, ka drastiskt, s ger Oskar Burger till TT.
Han r en amerikansk evolutionsantropolog verksam vid Max Planck-institutet i tyska Rostock. Visst har m nniskan blivit ldre, men hur mycket har vi lyckats f rl nga v ra liv totalt sett, sedan vi levde som j gare och samlare? fr gar han sig i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Och hur har kningen sett ut ver tid?
F r att svara p dessa fr gor m ste man f rst ha en baslinje att utg ifr n, s ger han. L sningen blev ett flertal studier av hur d dligheten i olika ldrar ser ut i vissa primitiva kulturer i s dra Afrika, Syd- och Mellanamerika samt Polynesien d r m nniskor fortfarande lever som j gare-samlare.
I andra nden, s att s ga, valde Oskar Burger och hans kollegor tv l nder d r befolkningen lever som allra l ngst: Sverige och Japan.
Ni svenskar lever v ldigt l nge, det r i princip bara japanerna som sl r er, men framf r allt har ni en otroligt bra statistik.
Att bara fokusera p medellivsl ngden r dock vanskligt, eftersom en h g barnad dlighet riskerar att ge en bild av att flertalet d r tidigt, ven de som verlever nyf ddhetsperioden. D rf r ber knade forskarna ven sannolikheten att d vid olika ldrar bland japaner, svenskar, j gare och samlare samt schimpanser.
Det visade sig att det r en dramatisk skillnad i alla ldrar mellan j gare och samlare ena sidan och svenskar och japaner den andra. Skillnaden r till och med st rre n mellan j gare-samlare och vilda schimpanser.
Exempelvis r risken att d under sitt 15:e levnads r 1,3 procent f r j gare och samlare, medan vi svenskar kommer upp till samma riskniv f rst vid 69 rs lder. Och risken att d f r en 30- rig j gare och samlare r densamma som f r 72- rig japan.
Med andra ord, sett ur ett evolution rt perspektiv, s r 72 det nya 30.
Med sm rtsam tydlighet visar forskningen att det inte var s rskilt l nge sedan vi svenskar l mnade "grottstadiet". En j gare och samlare lever i genomsnitt 31 r. r 1800 blev svenskan i snitt 32 r gammal. Hundra r senare blev hon 52, att j mf ra med dagens 83.
Livsl ngden har kat med 165 procent fr n j gare-samlare till dagens svenskar. Sedan 1800 har er livsl ngd kat med 12 procent per generation.
Det visar sig att den stora f r ndringen intr ffar runt 1900. Det inneb r, i sin tur, att av de cirka 8.000 generationer som m nniskan har funnits s har vi n stan dubblerat v r livsl ngd p bara fyra av dem.
Johan Nilsson/TT