💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3742.gmi captured on 2024-08-25 at 06:33:47. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2012-01-17 09:52:08
Bankerna r betydligt snabbare med att h ja r ntan p bol n n p sparkonton, visar en granskning som DN har gjort. B st chans att ta del av ett h gre r ntel ge har den som v ljer att binda sitt sparande under en tid.
DN har g tt igenom utvecklingen av snittr ntan p storbankernas sparkonton sedan den 7 juli 2010 d Riksbanken inledde perioden med h jningar av sin styrr nta.
Resultatet visar att r ntan p ett vanligt r rligt sparkonto g tt upp med 1,24 procentenheter. Samtidigt har bankerna passat p att h ja r ntan p bol n bundna i tre m nader med i snitt 2,4 procentenheter, enligt statistik som DN har f tt fr n j mf relsesajten Compricer.
N got b ttre, ur spararperspektiv, blir utfallet om man tittar p sparkonton bundna i tre m nader, de har under perioden h jts med i snitt 2,12 procentenheter. Men fortfarande visar siffrorna p en kad skillnad mellan r nta p bol n och sparkonton.
Men att j mf ra in- och utl ningsr ntor r som att j mf ra pplen och p ron, h vdar Peter Borsos, kommunikationschef p Swedbank.
 Bol nen r inte p samma s tt kopplade till repor ntan som sparr ntor, s ger han.
Enligt Borsos p verkas r ntan p sparkonton mer av repor ntan n vad bol n g r eftersom bol n ofta bygger p l n som tas med l ngre l ptid. DN:s studie visar att de bundna sparr ntorna faktiskt har g tt upp mer n repor ntan, som har stigit med 1,5 procentenheter under perioden om man tar h nsyn till r ntes nkningen i december.
Men r ntan p vanliga sparkonton har stigit mindre, ven om man tittar p sparkonton som ger den h gsta r ntan. De har stigit med i snitt 1,38 procentenheter.
Bankerna vill g rna att kunderna binder sina pengar i banken en tid. D ppnar sig fler valm jligheter f r hur de inl nade pengarna ska anv ndas.
 Det r viktigt att man som sparare r om sig och kring sig och inte l ter sparpengarna ligga och skvalpa p ett d ligt konto. Om man vill ha en bra sparr nta r det kort tid att binda pengarna i tre m nader, s ger Peter Borsos.
Enligt Mikael Skytt, produkt- och l nechef p Nordea, ndras r ntan p sparkonton normalt sett i linje med Riksbankens repor nta.
 Sparr ntorna r helt r rliga och att j mf ra med till exempel r ntan p in blanco l n. G r r ntan ner s nker vi ocks r ntan p sparkonton. Men vi beh ver inte h ja.
Att framf r allt de bundna sparr ntorna, och inte de r rliga, har g tt upp f rklarar han med att konkurrensen n r det g ller den typen av konton har h rdnat p senare tid.
 Utbudet p den typen av produkter har kat och bankerna beh ver mer inl ning. De pengar som binds har vi m jlighet att g ra mer saker med, s ger han.
Att j mf ra r ntan p sparkonton med den p bol n tycker han r helt fel.
 Bol n r en helt annan sak. De finansierar vi via bostadsobligationer och de flesta som ges ut r p fem r.
N r de l nga l nen sedan ska bli bol n p tre m nader genomf r bankerna s kallade swappar. Det som h nt r att priset f r den typen av bytesaff r har kat sedan finanskrisen. D rf r f ljer inte bol nen Riksbankens repor nta i lika stor utstr ckning l ngre, enligt Mikael Skytt.
Men, som DN har skrivit tidigare, mycket tyder ocks p att bankerna tj nar mer pengar p bol n i dag n f r n gra r sedan.