💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3365.gmi captured on 2024-08-25 at 06:29:12. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2011-09-09 09:14:22
Skilj dig och bli fri!
F r skilsm ssan i tiden. Det livsl nga ktenskapet har spelat ut sin roll. Nina Bj rk har l st den nya antologin Happy, happy , en senkommen hyllning till skilsm ssan och det fria jaget.
N r svenska kvinnor b rjade f rv rvsarbeta upph rde n gonting annat: deras livsl nga k rlek till m n. I dag slutar, till skillnad fr n tiden f re kvinnors intr de p arbetsmarknaden, h lften av alla ktenskap i skilsm ssa. De flesta p kvinnors initiativ.
Eller nej. Kvinnor lskade v l lika mycket eller lite d som nu, men n r en ekonomisk situation leder till ett f r ndrat handlingsm nster f r ndras s sm ningom ven k nslom nstren i ett samh lle. F r att Jag lskar dig inte l ngre ska vara ett giltigt sk l till skilsm ssa m ste ett annat villkor redan vara uppfyllt: sk let till att ktenskapet ver huvud taget ingicks m ste vara just k rlek. Inte g rdens bevarande, kvinnors f rs rjning eller om jligheten att ta hand om ett barn utan formella band till barnafadern.
D r har vi varit ett par decennier nu. Skilsm ssa p grund av tillbaka dragen k rlek r b de socialt accepterat och, oftast, ekonomiskt genomf rbart f r b de kvinnor och m n. Men, nd , r vi fortfarande ledsna n r vi skiljer oss. Inte bara n r vi sj lva skiljer oss, utan ven n r andra g r det. Vi s ger inte Grattis, vad kul! n r n gon ber ttar om en separation, som vi g r om n gon ber ttar om exempelvis en graviditet. Handlingsm nstret r att femtio procent av alla gifta skiljer sig, men k nslom nstret r fortfarande att hundra procent av skilsm ssorna r uttryck f r ett misslyckande.
Detta vill Maria Sveland och Katarina Wennstam ndra p . I antologin Happy, happy st r gl djen efter en skilsm ssa i centrum. H r skriver tio f rfattare om gl djen i att uppt cka sig sj lv som egen person efter r av geggig tv samhet, om m jligheten att varannan vecka vara fri fr n barnumg nge och kunna g ra vad man vill, om utveckling och frihet.
Enligt redakt rerna g r den som skiljer sig vidare, fram t och upp t, mot oanade h jder! . Och de som inte skiljer sig g r de bak t och ned t mot anade djup? Ja, kanske faktiskt precis s .
Det finns n gonting djupt f rlegat med det livsl nga ktenskapet. Och n r jag s ger djupt f rlegat menar jag n gonting som strider mot samh llets bas: ekonomin. B de som producenter och konsumenter kr vs i dag liknande egenskaper hos oss. Vi ska vara flexibla, nyhetsinriktade, f r ndringsben gna och pigga p nya utmaningar. Om alltf r m nga av oss gick runt och kramade en och samma mobiltelefon i tio r skulle inte Anders Borg bli s glad. Eller om den som blir sparkad fr n sitt jobb surar ver att vara utbytbar i st llet f r att b rja leta nya m jligheter.
Varf r skulle vi vara annorlunda i k rlek? Av vad skulle vi ha blivit det?
Den h r antologin ser jag som ett uttryck f r behovet att skapa nya k nslolagar, mer kompatibla med de beteenden vi redan lever med. Den vilar p uppt ckten att ven om vi k nner k nslor var och en av oss i v ra individuella kroppar r det k nsloregister vi v ljer ur inte individuellt. Det finns outtalade regler f r hur vi ska k nna i olika situationer. Till exempel att vi ska beklaga och inte v lkomna en skilsm ssa.
Det r enbart kvinnor som medverkar i Happy, happy . Och kanske r det framf r allt kvinnor som beh ver skolas in i den nya k nslo lag som ropar hurra! n r n gon skiljer sig. Inte f r att kvinnor skulle vara tr gare i sina hj rtan n m n, men f r att bel ningen vid en skilsm ssa r att man f r och b r st lla det egna jaget i centrum, ett beteende som rimmar illa med traditionell kvinnlighet.
Gudrun Schyman skriver att hon f rst v gade skilja sig d hon successivt hade frigjort sig fr n f rest llningen att hon var till f r n gon annan . Av en v n f r Pernilla Glaser r det att f rst ll dig att du skulle anv nda all den energi som du l gger ned p relationen och l gga ned den p dig sj lv i st llet . sa Larsson skriver att det var k rleken till mig sj lv som fick mig att kliva ur min k rnfamilj .
Att genomdriva en skilsm ssa tolkas i flera av bidragen som en feministisk g rning och en g va till ens barn f r vad vill man ge dem om inte, som Katarina Wennstam skriver, en mamma som f rverkligar sig sj lv, lyssnar till sitt hj rta och unnar sig att vara lycklig? Det vill s ga indirekt: lycka r jag. K rlek r jag.
Men f r att denna nya k nslolag ska bli giltig kr vs att vi g r oss av med n gonting annat: skulden. Kvinnoskulden. Mammaskulden. Den som kommer som ett mejl i inboxen om en kvinna prioriterar ett jobbm te f re ett luciat g p dagis, heltid framf r deltid och, kanske, skilsm ssa f re ktenskap.
Uppmaningen till kvinnor, och speciellt mammor, att inte k nna skuld r nog i dag den vanligaste f rmaning man kan hitta i mamma tidningar, sj lvhj lps- och r dgivningsb cker, vilket i sig r ett tecken p att beteenden och k nslor inte r i fas.
Skuld k nner vi ju f r att vi tycker oss ha handlat felaktigt. Den som uppmanar oss att inte k nna skuld f r att vi har prioriterat arbete eller egentid f re barn och familjeliv menar allts samtidigt att denna prioritering egentligen inte r fel. Eller den b r tminstone mena det.
Men det r h r det blir knepigt. F r det vanligast angivna sk let till att kvinnor inte b r k nna skuld om vi prioriterar jobbet och jaget r att m n inte g r det. Och oups d r f rsvann sakfr gan och blev pl tsligt mannen huvudperson i ber ttelsen om kvinnors liv! Vad han g r och vad han k nner eller inte k nner blir facit till vad vi ska g ra, k nna och inte k nna. Och att g ra mannen s stor kanske inte riktigt b r vara feminismens uppdrag?
I Happy, happy lever inte skulden. D r lever det fria jaget. Och det m rkligaste med denna hyllning till skilsm ssan r kanske att den inte redan r skriven. Orden den b rs upp av har ju l nge varit honn rsord i v rt samh lle och v r ekonomi: f r ndring, styrka, jag. Framtiden tillh r skils m ssan.
Nina Bj rk
litteratur@dn.se
Litteraturrecension
Skribent: Maria Sveland och Katarina Wennstam (red)
Titel: Happy, happy En bok om skilsm ssa
Utl ndsk titel: Atlas
Skribenter: Maria-Pia Bo thius, Pernilla Glaser, Mari Jungstedt, sa Larsson, Mian Lodalen, Gudrun Schyman, Mia Sk ringer, Helena von Zweigbergk, Maria Sveland och Katarina Wennstam