💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3040.gmi captured on 2024-08-25 at 06:25:16. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Information om handel med optioner, terminer och andra derivatinstrument

2011-04-12 06:29:26

SVENSKA

FONDHANDLARE

F RENINGEN

Information om handel med optioner, terminer och andra derivatinstrument 2007-09-27

[Denna versionen r avsedd att g lla fr.o.m. 2007-11-01]

INFORMATION OM HANDEL MED OPTIONER, TERMINER OCH ANDRA

DERIVATINSTRUMENT

1. Allm nt om risker med derivatinstrument

Handel med derivatinstrument r f rknippad med s rskilda risker, vilka n rmare kommer att

beskrivas i denna information. Kunden svarar sj lv f r riskerna och m ste d rf r sj lv hos

anlitat v rdepappersf retag - eller genom sitt kapitalf rvaltande ombud - skaffa sig

k nnedom om de villkor, i form av allm nna villkor, prospekt eller liknande, som g ller f r

handel med s dana instrument och om instrumentens egenskaper samt de risker som r

f rknippade d rmed. Kunden m ste ocks fortl pande bevaka sina placeringar (positioner) i

s dana instrument. Information f r bevakning (kursuppgifter m.m.) kan f s t.ex. via

handelsplatsernas hemsidor, i dagstidningar och andra media samt fr n kundens v rdepappersf retag.

Kunden b r vidare i eget intresse vara beredd att snabbt vidta tg rder, om

detta skulle visa sig p kallat, exempelvis genom att st lla ytterligare s kerhet eller att avsluta

sina placeringar i derivatkontrakt (kvitta ut eller st nga sina positioner) .

F r ytterligare information om handel med finansiella instrument i allm nhet, olika

riskbegrepp och riskresonemang, se ven INFORMATION OM EGENSKAPER OCH

RISKER AVSEENDE FINANSIELLA INSTRUMENT.

2. Anv ndningen av derivatinstrument

Derivatinstrument r en form av avtal (kontrakt) d r sj lva avtalet r f rem l f r handel p

kapitalmarknaden. Derivatinstrumentet r knutet till en underliggande egendom eller ett

underliggande v rde. Denna egendom eller detta v rde (i forts ttningen kallat enbart

egendom) kan utg ras av ett finansiellt instrument, n gon annan tillg ng med ekonomiskt

v rde, t.ex. valuta eller r vara, eller n gon form av v rdem tare, t.ex. ett index.

Derivatinstrument kan anv ndas f r att skapa ett skydd mot en o nskad prisutveckling p

den underliggande egendomen. De kan ocks anv ndas f r att uppn vinst eller avkastning

med en mindre kapitalinsats n vad som kr vs f r att g ra en motsvarande aff r direkt i den

underliggande egendomen. Derivatinstrument kan ocks anv ndas f r andra syften.

Anv ndningen av derivatinstrument bygger p en viss f rv ntning om hur priset p den

underliggande egendomen kommer att utvecklas under en viss tidsperiod. Innan handel

p b rjas med derivatinstrument r det s ledes viktigt att kunden f r sig sj lv klarg r syftet

d rmed och vilken prisutveckling p underliggande egendom som kan f rv ntas samt

grundat p detta v ljer r tt derivatinstrument eller kombination av s dana instrument.

3. Olika slag av derivatinstrument

Huvudtyperna av derivatinstrument r optioner, terminer och swapavtal.

En option r ett avtal som inneb r att den ena parten (utf rdaren av ett optionskontrakt)

f rpliktar sig att k pa eller s lja den underliggande egendomen av eller till den andra parten

(innehavaren av kontraktet) till ett p f rhand best mt pris (l senpriset). Avtalet kan,

beroende p slag av option, antingen utnyttjas n r som helst under l ptiden (amerikansk

option) eller endast p slutdagen (europeisk option). Innehavaren betalar en ers ttning

(premie) till utf rdaren och f r en r tt att utnyttja kontraktet men har ingen skyldighet att g ra

det. Utf rdaren r d remot skyldig att infria kontraktet om innehavaren beg r det (l ser

optionen). Kursen p optioner f ljer normalt priset p den underliggande egendomen. Risken

f r den som f rv rvar en option r, om inte riskbegr nsande tg rder vidtas, att optionen

minskar i v rde eller f rfaller v rdel s p slutdagen. I det senare fallet r den vid f rv rvet

betalda premien f r optionen helt f rbrukad. Utf rdaren av en option l per en risk som i vissa

fall, om inte riskbegr nsande tg rder vidtas, kan vara obegr nsat stor. Kursen p optioner

f ljer normalt kursen p motsvarande underliggande aktier eller index, men med st rre

kurssv ngningar n dessa.

En termin inneb r att parterna ing r ett msesidigt bindande avtal med varandra om k p

respektive f rs ljning av den underliggande egendomen till ett p f rhand avtalat pris och

med leverans eller annan verkst llighet, t ex kontantavr kning, av avtalet vid en i avtalet

angiven tidpunkt (st ngningsdagen). N gon premie betalas inte eftersom b da parter har

motsvarande skyldigheter enligt avtalet.

Ett swapavtal inneb r att parterna verenskommer om att l pande erl gga betalningar till

varandra, exempelvis ber knade p fast respektive r rlig r nta (r nteswap), eller att vid en

viss tidpunkt utbyta (p engelska: to swap) n gon form av egendom med varandra, t ex olika

slag av valutor (valutaswap).

Handel f rekommer ocks med vissa k p- och s ljoptioner med l ngre l ptider, i Sverige

vanligen kallade warranter. Warranter kan utnyttjas f r att k pa eller s lja underliggande

aktier eller i andra fall ge kontanter om kursen p underliggande aktie utvecklas p r tt s tt i

f rh llande till warrantens l senpris. Teckningsoptioner (eng. subscription warrants)

avseende aktier kan inom en viss tidsperiod utnyttjas f r teckning av motsvarande nyutgivna

aktier.

H vst ngscertifikat, som ofta kallas enbart certifikat, r ofta en kombination av ex.vis en

k p- och en s ljoption och r beroende av en underliggande tillg ng, exempelvis en aktie, ett

index eller en r vara. Ett certifikat har inget nominellt belopp. H vst ngscertifikat skall inte

f rv xlas med t.ex. f retagscertifikat, vilket r en slags skuldebrev som kan ges ut av f retag

i samband med att f retaget l nar upp pengar p kapitalmarknaden.

En utm rkande egenskap f r h vst ngscertifikat r att relativt sm kursf r ndringar i

underliggande tillg ng kan medf ra avsev rda f r ndringar i v rdet p innehavarens

placering. Dessa f r ndringar i v rdet kan vara till investerarens f rdel, men de kan ocks

vara till investerarens nackdel. Innehavare b r vara s rskilt uppm rksamma p att

h vst ngscertifikat kan falla i v rde och ven f rfalla helt utan v rde med f ljd att hela eller

delar av det investerade beloppet kan f rloras. Motsvarande resonemang kan i m nga fall

g lla ven f r optioner och warranter.

Derivatinstrumenten kan kombineras p visst s tt f r att skapa t.ex. ett visst skydd mot

prisf r ndring p underliggande egendom, eller f r att uppn ett visst ekonomiskt resultat i

f rh llande till den f rv ntade prisutvecklingen p underliggande egendom.

Vid handel i kombinerade produkter r det viktigt att s tta sig in i produktens olika

best ndsdelar och hur dessa samverkar. I vissa fall kan best ndsdelarnas samverkan

inneb ra en h gre risk n varje best ndsdel f r sig. En n rmare beskrivning av en viss

produkts olika best ndsdelar och p vilket s tt dessa samverkar kan f s bl.a. fr n utf rdande

emittent eller v rdepappersf retaget.

4. Karakt ristiska egenskaper hos derivatinstrument

Man kan beskriva handel med derivatinstrument som handel med eller f rflyttning av risker.

Den som exempelvis befarar en kursnedg ng p marknaden kan k pa s ljoptioner som kar

i v rde om marknaden faller. F r att minska eller slippa risken f r kursnedg ng betalar

k paren en premie, dvs vad optionen kostar.

Handel med derivat kan i m nga fall s gas vara mindre l mpligt f r nyb rjare, eftersom

s dan handel kr ver s rskild sakkunskap. Det r d rf r viktigt att uppm rksamma f ljande

karakt ristiska egenskaper hos derivatinstrument f r den som avser att handla med s dana

instrument. Konstruktionen av derivatinstrument g r att prisutvecklingen p den underliggande

egendomen f r genomslag i kursen eller priset p derivatinstrumentet. Detta

prisgenomslag r ofta kraftigare i f rh llande till insatsen (erlagd premie) n vad

v rdef r ndringen r p den underliggande egendomen. Prisgenomslaget kallas d rf r

h vst ngseffekt och kan leda till st rre vinst p insatt kapital n om placeringen hade gjorts

direkt i den underliggande egendomen. andra sidan kan h vst ngseffekten lika v l

medf ra st rre f rlust p derivatinstrumenten j mf rt med v rdef r ndringen p den

underliggande egendomen, om prisutvecklingen p den underliggande egendomen blir

annorlunda n den f rv ntade. H vst ngseffekten, dvs m jligheten till vinst respektive risken

f r f rlust, varierar beroende p derivatinstrumentets konstruktion och anv ndningss tt.

Stora krav st lls d rf r p bevakningen av prisutvecklingen p derivatinstrumentet och p

den underliggande egendomen. Investeraren b r i eget intresse vara beredd att agera

snabbt, ofta under dagen, om placeringen i derivatinstrument skulle komma att utvecklas i

of rdelaktig riktning. Det r ocks viktigt att i sin riskbed mning beakta att m jligheten att

avveckla en position/ett innehav kan f rsv ras vid en negativ prisutveckling.

Den part som tar sig en f rpliktelse genom att utf rda en standardiserad option eller ing ett

standardiserat terminsavtal r fr n b rjan tvungen att st lla s kerhet f r sitt tagande. I takt

med att priset p den underliggande egendomen med tiden utvecklas upp t eller ned t och

s ledes v rdet p derivatinstrumentet kar eller minskar, skiftar ocks kravet p s kerhet.

Ytterligare s kerhet i form av en till ggss kerhet kan d refter komma att kr vas.

H vst ngseffekten g r sig s ledes g llande ven p s kerhetskravet, som kan f r ndras

snabbt och kraftigt. Om inte kunden st ller tillr cklig s kerhet, har motparten eller

v rdepappersf retaget i allm nhet f rbeh llit sig r tten att utan att h ra kunden avsluta

placeringen (st nga positionen) f r att minimera skadan. En kund b r s ledes noga f lja

prisutvecklingen ven med avseende p s kerhetskravet f r att undg en ofrivillig st ngning

av positionen.

L ptiden f r derivatinstrument kan variera fr n mycket kort tid upp till flera r.

Prisf r ndringarna r ofta st rst p instrument med kort l ptid. Priset p t.ex. en innehavd

option sjunker i allm nhet allt snabbare mot slutet av l ptiden pga att det s.k. tidsv rdet

avtar. Kunden b r s ledes noga bevaka ven l ptiden p derivatinstrumenten.

5. Standardiserade och icke-standardiserade derivatinstrument

Derivatinstrument handlas i s v l standardiserad som icke standardiserad form.

Handel med standardiserade derivatinstrument sker p reglerade marknader

( derivatb rser ) och f ljer standardiserade avtalsvillkor. P den svenska derivatmarknaden

erbjuder t.ex. OMX Nordiska B rs Stockholm AB (Stockholmsb rsen) och Nordic Growth

Market NGM AB (NGM) standardiserad handel och clearing (avveckling av gjorda aff rer) i

bl.a. optioner och terminer. Standardiserad clearing av derivatinstrument som handlas p

annat s tt n genom en derivatb rs f rekommer ocks hos s dana derivatb rser. Handel

respektive clearing hos en derivatb rs sker genom ett v rdepappersf retaget, som deltar i

handeln d r.

En del v rdepappersf retag tillhandah ller egna former av derivatinstrument f r vilka de

vanligen ombes rjer s v l handel som aff rsavveckling enligt s rskilda avtal och villkor som

tillhandah lls av institutet. Det r bl.a. s dana derivatinstrument som brukar betecknas som

icke-standardiserade (OTC-derivat). Den som nskar handla med denna typ av icke

standardiserade derivatinstrument b r s rskilt noga s tta sig in i de s rskilda avtalsvillkor

som till mpas.

Handel med utl ndska standardiserade derivatinstrument f ljer normalt reglerna och villkoren

i det land d r b rshandeln och clearingen r organiserad. Det r viktigt att notera att dessa

utl ndska regler och villkor inte beh ver sammanfalla med de som g ller f r svenska

f rh llanden.

------------------------------------------

1 Rutan kan l ggas i b rjan eller slutet av dokumentet

Du som kund m ste vara inf rst dd med bl.a. f ljande:1

 att placeringar eller andra positioner i derivatinstrument sker p kundens egen risk

 att Du som kund sj lv noga m ste s tta Dig in i de villkor som g ller f r handel

med finansiella instrument i allm nhet och i f rekommande fall information i

prospekt samt vrig information om aktuellt derivatinstrument, dess egenskaper

och risker

 att vid handel med finansiella instrument det r viktigt att kontrollera

avr kningsnota och annan rapportering avseende Dina innehav och positioner

samt omg ende reklamera fel

 att det r viktigt att fortl pande bevaka v rdef r ndringar p innehav av och

positioner i aktuella instrument

 att Du som kund m ste uppfylla s kerhetskrav inom avtalade ramar

 att Du som kund sj lv m ste initiera de tg rder som erfordras f r att minska

risken f r f rluster p egna placeringar eller andra positioner

 att villkoren f r handel med derivatinstrument ndras ofta och m ste bevakas

fortl pande