💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2941.gmi captured on 2024-08-25 at 06:24:02. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2011-03-04 13:18:52
Vad r blankning?
I denna utbildning ska vi f rst g igenom vad blankning r f r n got, f r att sedan f rklara hur det fungerar i praktiken. Utbildningen kr ver inte n gra f rkunskaper mer n grundl ggande kunskaper inom aktiehandel. I de exempel som ges bortser vi fr n vissa mindre kostnader och int kter, som courtage och bankr nta.
Att blanka en aktie inneb r att man l nar en aktie av n gon och sedan s ljer den. Den som har blankat en aktie hoppas att kursen ska sjunka s det blir m jligt att k pa tillbaks aktien till ett billigare pris n vad den s ldes f r. Sedan kan blankaren ge tillbaks aktien till garen och beh lla skillnaden mellan f rs ljningkursen och terk pskursen.
Exempel p blankning
S g att kursen f r Ericsson-aktien r 25 kr och jag tror kursen kommer att sjunka den n rmsta tiden. Jag l nar d 2000 stycken aktier av en aktie gare, f r detta l n betalar jag en vanligtvis en r nta till l ngivaren. Jag s ljer mina l nade aktier f r 25 kr per styck, och inkasserar d rmed 25*2000 = 50 000 kr. Jag s tter in de 50 000 kronorna p banken och inv ntar att kursen f r Ericsson-aktien ska sjunka. Exempelvis kan kursen efter tre veckor ha sjunkit till 20 kr och jag tror nu att den inte kommer sjunka mer den n rmsta tiden. Jag k per d tillbaks de 2000 aktierna f r 20 kr per styck, totalt kommer detta k p att kosta mig 20*2000 = 40 000 kr. Jag kan nu l mna tillbaka de 2000 aktierna till aktie garen, s transaktionen mellan mig och honom r avslutad. Eftersom jag inkasserade 50 000 kr vi f rs ljningen av aktierna och bara betalade 40 000 kr vid terk pet, kommer jag att ha tj nat 50 000-40 000 = 10 000 kr, minus den eventuella r nta jag betalar f r l net.
Kursen kunde ist llet hade g tt t motsatt h ll och stigit till 30 kr. Om jag nu tror att det kommer ligga still eller eventuellt stiga mer s kan jag k pa tillbaka de 2000 aktierna f r 30*2000 = 60 000 kr och ta en f rlust p 60 000-50 000 = 10 000 kr. Om jag tror att aktiekursen kommer sjunka s kan jag v nta eller eventuellt blanka fler aktier.
Hur g r l net till?
Nu fr gar sig s kert l saren hur l net av aktierna g r till i praktiken, man vill ju knappast sitta och ringa runt till alla som ger Ericsson-aktier och fr ga om de vill l na ut sina aktier. D r det enklare att ta kontakt med sin m klare f r att se om de erbjuder blankning av aktier, de flesta som erbjuder utl ning kommer ocks kunna erbjuda blankning. M klaren kommer kr va att man som blankare har en s kerhet f r aktiel net precis som det fungerar vid andra l n, vanligtvis r s kerheten 10-20% av de totala aktiev rdet som man l nar. M klaren sk ter sedan f rmedlingen mellan blankaren och den som l nar ut aktier, naturligvis kommer m klaren ta en avgift f r detta precis som f r alla andra tj nster. De som l nar ut sina aktier kan t.ex vara fonder, institutioner och andra l ngsiktiga aktie gare som inte planerar att s lja sina aktier den n rmsta tiden. Genom att l na ut sina aktier kan de tj na lite extra pengar p den r nta som de f r in genom utl ningen. Som blankare f r man allts vara beredd att betala
en r nta, men den ska ligga en bit under r ntan f r att l na pengar. N r l net r gjort kan man som blankare s lja aktierna ver b rsen.
Hur tj nar jag pengar?
N r blankaren s lt de aktier han har l nat hoppas han givetvis p en nedg ng i aktiekursen s att han kan k pa tillbaka aktierna till ett billigare pris, f r att sedan terl mna aktierna och beh lla mellanskillnaden. Om aktierkursen ist llet stiger kommer det bli dyrare att k pa tillbaka aktierna, och blankaren kommer f rlora mellanskillnaden mellan vilken kurs aktierna s ldes f r och till vilken kurs de k ptes tillbaka. Om aktiekursen st r stilla kommer man som blankare att f rlora en del pengar, dels de avgifter som m klaren tar f r att genomf ra transaktionen och dels den r nta man betalar f r l net av aktierna.
Varf r blanka?
Blankning ger, som vi har sett, en m jlighet att tj na pengar p aktier ven n r kursen sjunker. Man beh ver allst inte st utanf r och v nta bara f r att man tror p en nedg ng. Blankning kan ocks anv ndas f r att l sa in en aktievinst eller f r att minska risken i sin portf lj. F r att l sa in en vinst blankar du helt enkelt lika m nga aktier som du redan ger, p detta s tt kommer portf ljen att bli neutral, d.v.s. st still i v rde. Anledningen till detta kan vara att slippa realisera en vinst vid en viss tidpunkt, men nd vara s ker p att f beh lla vinsten. Minska risken i sin portf lj kan man g ra genom att blanka en del av de aktier man ger. Men man kan lika g rna s lja motsvarade andel och d inte beh va betala lika h ga avgifter, s ven h r r det endast skattem ssiga sk l som g r att det kan l na sig.
Vilka r riskerna?
Att blanka en aktie blir i princip som att k pa en aktie, fast helt omv nt. Ist llet f r att tj na pengar p en uppg ng tj nar blankaren pengar p nedg ng. Eftersom en aktiekurs aldrig kan sjunka till ett v rde under 0 kr, men stiga o ndligt mycket kommer risken vid blankning att bli st rre. Vid ett aktiek p kan du inte f rlora mer pengar n vad du betalt f r aktierna och du kan teoretiskt sett tj na o ndligt mycket pengar. Vid blankning d remot, kan du teoretiskt sett f rlora o ndligt mycket pengar eftersom kursen kan forts tta stiga hela tiden, och vinsten r begr nsad till de pengar du fick in genom aktief rs ljningen. Genom ren har det ocks visat sig att b rsen i allm nhet r stigande, vilket kan f blankning att verka mer riskfyllt. Men vi har ocks sett m nga perioder med nedg ng, och bara f r att b rsindex som helhet g r upp betyder inte att alla enskilda aktiekurser stiger, det kan finnas m nga enskilda aktiekurser r sjunker kraftigt under dessa perioder.
Utnyttja relativa r relser
Vi vet att det b de under perioder av nedg ng kan vara s att vissa aktier utvecklar sig s mre n andra. Det kan exempelvis vara s att en aktie inom en bransch stiger mer n en annan aktie i samma bransch. Eller kan det vara s att en aktie inom en bransch stiger mer n en aktie inom en annan bransch. Om jag som investerare har en uppfattning om att en viss aktie kommer utveckla sig b ttre n en annan s kan jag tj na pengar p detta, oavsett om aktierna stiger eller sjunker, bara de utvecklas efter min marknadstro. Givetvis kommer jag f rlora pengar om det utvecklas motsatt mot min marknadstro. Hur g r nu detta till? Vi f rklarar med ett exempel.
Exempel p pair/spread trading
I exemplet fall tror jag att Ericssons kurs kommer g b ttre n Nokias. Jag k per d aktier i Ericsson, f r exempelvis 100 000 kr. L t oss s ga att kursen f r Ericssonaktier r 25 kr, jag f r d rmed 100000/25 = 4000 aktier i Ericsson f r 100 000 kr. Samtidigt som jag k per aktierna i Ericsson blankar jag aktier f r 100 000 kr i Nokia. L t oss s ga att kursen f r nokiaaktien r 200 kr, jag blankar f ljdaktligen 100000/200 = 500 aktier i Nokia. Jag betalar 100 000 kr f r mina 4000 Ericssonaktier och f r in 100 000 kr genom att blanka 500 aktier i Nokia, mitt nettoutl gg blir d rmed 0 kr (om vi bortser fr n avgifter). Hur fungerar nu denna positionen?
Jo, s l nge Ericssons kurs g r b ttre n Nokias kommer jag tj na pengar, om aktiekurserna sjunker tj nar jag pengar bara Ericssons kurs, procentuellt sett, sjunker mindre n i Nokias. Om kurserna stiger tj nar jag pengar bara Ericssons kurs, procentuellt sett, stiger mer n Nokias. Vi s ger att jag beh ller min position under 2 m nader. Har Ericsson under den tiden stigit 15 % och Nokia stigit 8 % kommer jag ha tj nat 15 %, d.v.s. 100 000*0,15=15 000 kr p mina Ericssonaktier, och f rlorat 8 %, d.v.s. 100 000*0,08 = 8 000 kr p de blankade Nokiaaktierna. Min vinst att bli d rf r 15000-8000 = 7 000 kr, eller 15 %-8 % = 7 %.
Om Ericssons kurs ist llet sjunker 5 % och Nokias kurs sjunker 13 % kommer min f rtj nst bli 13%-5% = 8 %, eller 100000*0,08 = 8 000 kr, eftersom jag f rlorat 5 % (5000 kr) p mina Ericssonaktier men samtidigt tj nat 13 % (13 000 kr) p de blankade Nokiaaktierna.
Om aktierna utvecklas tv rtom, d.v.s. Nokia g r b ttre n Ericsson s kommer jag f rlora pengar motsvarade hur mycket mer Nokias kurs stiger.
Pair/Spread trading
Det som vi gav exempel p ovan brukar kallas pair trading eller spread trading eftersom jag handlar med ett par av aktier och utnyttjar hur de utvecklas sinsemellan, d.v.s. satsar p hur spreaden mellan dem utvecklar sig. Givetvis behver det inte vara aktier inom samma bransch som anv nds. Strategin kan till mpas med aktier ur olika sektorer. Man kan faktiskt ven spela ut 2 sektorer mot varandra p f ljande s tt: V lj ut en eller flera aktier som du tycker r representativa f r en viss sektor, t.ex. l kemedelssektorn, och k p dessa aktier f r en viss summa pengar. V lj sedan ut en eller flera aktier som du tycker r representativa f r en annan sektor, t.ex. banksektorn, och blanka ett antal av dessa s att du kommer upp i samma summa som du k pte f r i l kemedelssektorn. Om l kemedelssektorn nu utvecklas b ttre n banksektor kommer du tj na pengar, oavsett r vilket h ll kurserna r r sig.
Kan jag blanka vilka aktier som helst?
Teoretiskt sett s kan alla aktier blankas. Men i praktien r det bara i de mest omsatta aktierna som tj nsten erbjuds. Anledningen till detta r att det r i dessa aktier man hittar de flesta institutionella, och andra l ngsiktiga aktie gare som r villiga att l na ut aktier. Kontakta din m klare f r att f veta i vilka aktier som blankning erbjuds. Det kan ocks l na sig att h ra med olika m&au;klare eftersom vissa kan erbjuda blankning i aktier som d r andra inte erbjuder blankning.
Vad h nder vid utdelning?
N got som kan vara v rt att notera r att aktieutdelningen fortfarande kommer tillfalla den som r gare av aktierna, d.v.s. den som har l nat ut sina aktier. Summan motsvarade utdelning kommer d att dras fr n blankarens konto. Men detta ska, i teorin, j mna ut sig eftersom aktiekursen ska sjunka med en summa som motsvarar utdelningen. Vi tar ett exempel. L t oss s ga att jag blankat 2000 stycken Ericsson-aktier och det blir en aktieutdelning p 2 kr per aktie. Fr n mitt konto kommer det d att dras 4000 kr, som tillfaller aktie garen. Men samtidigt skall aktiekursen p.g.a. utdelningen sjunka med 4kr per aktie s att det hela j mnar ut sig.
Skatteregler vid blankning
N got som ocks kan var v rt att notera r att svenska skatteregler s ger att om du blankar aktier i ver ett r kommer hela aktief rs ljningssumman vid blankningstillf llet att r knas som en skattepliktig kapitalvinst (reavinst). I vrigt r skattereglerna vid vinster och f rluster p blankningsaff rer desamma som vid aktieaff rer.
Borde inte blankning f rbjudas?
Det h rs titt som t tt r ster som s ger att blankning borde f rbjudas eftersom det ger en m jlighet att tj na pengar p en nedg ng i ekonomin. Man ska dock komma ih g att f r att f rbjuda blankning kommer man ven att bli tvungen att f rbjuda optionshandel, terminshandel och en del andra avtal som avhandlar framtida f rs ljningar. Det finns ocks argument som s ger att blankning faktiskt driver upp aktiekurser p l ng sikt eftersom det skapas ett dolt k pbehov i aktien, de som har blankat kommer f rr eller senare att bli tvugna att k pa tillbaka aktierna och d rigenom driva upp kursen. N got som ocks diskuteras r om blankning kar eller minskar volatiliteten (r rligheten) i aktiekurserna. ena sidan borde kursen sv nga mindre p.g.a. blankning j mnar ut utbud och efterfr gan p aktier, andra sidan kan blankningen g ra s att kursen sv nger mer genom att skapa ett st rre s ljtryck i nedg ng och ett st rre k ptryck i uppg ng, eftersom blankarna f r br ttom att k pa tillbaka sina aktier. Vilket eller vilka
av dessa argument som r riktiga kan man tvista om, f rmodligen r alla r tt till viss del.
Hur g r jag vidare?
Den som vill b rja blanka aktier kan kontakta en m klare och fr ga om de erbjuder denna tj nst. Sedan r det bara att ppna ett konto och b rja handla, kom dock ih g att det finns risker involverade och att den potentiella f rlustrisken r obegr nsad.