💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2934.gmi captured on 2024-08-25 at 06:23:57. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2011-03-04 13:18:52
Utbildningsmaterialet hj lper dig att n kad kunskap och f rst else f r hur derivatmarknaden fungerar i alla t nkbara situationer.
H r g r vi igenom derivathandeln b de ur grundl ggande och mer avancerade perspektiv. Vi gr ver oss ned i tekniska m jligheter och formler likv l utstuderade strategier och marknadspsykologier. Ett ov rderligt verktyg baserat p l ng tids erfarenhet f r dig som vill bli en s krare derivathaj.
Vad r en termin?
Terminer r ett betydligt enklare instrument n optioner eftersom terminshandel i princip r detsamma som aktiehandel. I denna utbildning kommer vi g igenom vad terminer r och hur handel i dessa fungerar. Vi f ruts tter att l saren har kunskaper om, och helst n gon erfarenhet av, vanlig aktiehandel.
En terminsaff r r i grunden en aktieaff r d r man skjutit upp b de leverans och betalning. Att handla n got p termin inneb r att k pare och s ljare kommer verens om en aff r men att betalning och leverans av varan sker p ett, mellan parterna, f rutbest mt framtida datum. B da parterna tar p sig skyldigheten att verkligen genomf ra transaktionen. K paren blir skyldig att betala, och ta emot, den aktuella varan p det f rutbest mda datumet. S ljaren tar i sin tur p sig skyldigheten att leverera den aktuella varan p det f rutbest mda datumet.
Vad kan k pas p termin?
Det mellan parterna verenskomna avtalet kallas f r ett terminskontrakt. Den vara man kommer verens om att verf ra kallas f r terminskontraktets underliggande. Det vanligaste vid handel p Stockholmsb rsen r att det underliggande best r av aktier, p andra b rser d r handel sker i olika r varor kan det exempelvis vara vete, olja eller apelsinjuice som r underliggande. Det r denna vara som s ljaren i terminskontraktet r skyldig att leverera, och som k paren r skyldig att betala p slutdagen. Slutdagen eller l sendagen r det datum som sj lva transaktionen ska ga rum, enligt villkoren i terminskontraktet.
Standardiserade terminer
F r de mest omsatta aktierna samt i OMX-index erbjuder Stockholmsb rsen handel i standardiserade terminer. Att de r standardiserade inneb r att alla villkor redan r best mda, som antalet underliggande och leveransdatum. Terminer handlas, precis som optioner, i n got som kallas kontrakt, varje kontrakt har 100 enheter av den aktuella varan som underliggande. D rmed motsvarar 10 terminskontrakt i Ericsson-aktien 10*100 = 1000 stycken Ericsson-aktier. Leveransdatumet, eller slutdagen, har man satt till den tredje fredagen i slutm naden.
1 kontrakt = 100 underliggande aktier
Slutdag = 3:e fredagen i m naden
Ofta anv nds det oprecisa uttrycket att k pa (s lja) en termin, detta inneb r att man enligt terminskontraktets villkor tar p sig rollen som k pare (s ljare) av den underliggande varan. I forts ttningen kommer vi anv nda uttrycken k pa respektive s lja en termin n r det syftas p att k pa respektive s lja det underliggande p termin. Exempel: att k pa en termin i Ericsson ska tolkas som att vi k per Ericssonaktier p termin.
Standardisering = Alla villkor f r aff ren r best mda
Snabbt exempel
Vi tar ett kort exempel s att det hela blir lite klarare. Antag att du k per en septembertermin i Ericsson. Det inneb r att du f rbinder dig att den tredje fredagen i september k pa 100 stycken Ericsson-aktier till ett best mt pris. Om du sedan v ntar till september f r du betala det best mda priset i utbyte mot Ericsson-aktier.
Men de flesta som handlar p termin fullf ljer inte aff ren genom att v nta till slutdagen. Ist llet kan du handla p termin n r du tycker att en aktie st r l gt och s lja n gon tid senare n r den har stigit, eller s lja terminer i OMX-index n r du tror att index ska sjunka. Sen k per du tillbaka en tid d refter, f rhoppningsvis med vinst.
Vad best mmer terminspriset?
Eftersom sj lva transaktionen inte genomf rs direkt, beh ver parterna varken ha pengar eller aktier n r villkoren f r aff ren fastst lls, det vill s ga n r terminen s ljs respektive k ps. F r k paren blir detta samma sak som att k pa en aktie f r l nade pengar. D rf r blir det relativt enkelt att best mma priset f r en termin, vi f rklarar med ett exempel.
Exempel: Vi vill best mma terminspriset n r aktiekursen r 100 kr och terminen har slutdag ett datum precis 2 m nader fr n nu. Antag att rsr ntan r 3 %, vilket inneb r en m nadsr nta p 3 %/12 = 0,0025 = 0,25 %. F r att garanterat ga aktien om 2 m nader skulle jag d kunna l na 100 kr och k pa aktien ver b rsen. Efter 2 m nader skulle mitt l n ha medf rt en r ntekostnad p 2*0,0025*100 = 0,5 kr. Totalt skulle aktiek p plus r nta kosta mig 100 + 0,5 = 100,5 kr. S 100,5 kr r precis vad jag skulle vara villig att betala f r att garanterat ga aktien om 2 m nader. Terminspriset f r en termin i denna aktie med slutdag om 2 m nader blir d rf r 100,5 kr. Varf r blir det s ?
Om terminspriset r l gre n 100,5 kr kan jag k pa terminen, blanka aktien och f in 100 kr, s tta in de 100 kr p banken. Efter 2 m nader har mina 100 kr p banken v xt till 100,5 kr. Enligt terminskontraktet r jag d skyldig att k pa aktien till ett l gre pris n 100,5 kr. Jag g r det och l mnar tillbaka den blankade aktien. Skillnaden mellan 100,5 kr och terminspriset blir en riskfri vinst!
Om terminspriset r h gre n 100,5 kr kan jag s lja terminen, l na 100 kr och k pa aktien. Efter 2 m nader kan jag enligt terminskontraktet s lja mina aktier f r ett pris h gre n 100,5 kr, och betala tillbaka mitt l n p 100,5 kr med r nta. Skillnaden mellan terminspriset och 100,5 kr blir en riskfri vinst!
Vi har sett exempel p arbitragepriss ttning. Priset f r terminen m ste ligga p en viss niv annars uppst r arbitrage. Arbitrage r ett annat ord f r riskfri vinst.
Vi har sett att det inte kan finnas n gra f rv ntningar p kurs ndringar i terminspriset, utan det verpris som k paren betalar motsvarar bara ers ttning f r r ntan. Det kan vara f rv nande, men ett annat pris skulle leda till arbitrage (riskfri vinst).
I praktiken r det sv rt att s ga exakt p vilken niv r ntan ligger, dessutom r in- och utl ningsr ntan inte lika stora i verkligheten. Det finns ocks transaktionskostnader, som courtage och andra avgifter. D rf r kan terminspriset fluktuera inom ett litet intervall trots att den underliggande aktiekursen ligger still. Men avvikelserna kan inte bli speciellt stora.
Hur g r det till i praktiken?
Som privatperson kan man k pa, eller s lja, terminer genom sin m klare. Man l gger en order n r man vill k pa eller s lja en aktie p termin, precis som vid aktiehandel. F r visa att man kan genomf ra den utlovade transaktionen kr vs en s kerhet. Denna s kerhet varierar, och beror bland annat p kundens kreditv rdighet, vanligen ligger den mellan 5-20 %. Det kr vs s kerhet av b de k paren och s ljaren, givetvis g r det ocks bra att anv nda aktier som s kerhet. Efter varje b rsdag genomf rs en avr kning, om terminerna utvecklats till ens f rdel minskar s kerhetskravet, och tv rtom.
Mest handel brukar ske i den termin som har n rmast till l sen. Det finns tv typer av underliggande i de standardiserade terminerna:
OMX-terminer handlas p Stockholmsb rsen i enheter om ett kontrakt t g ngen. Om index st r i 750 s motsvarar en termin 100*750 = 75 000 kronor, och ger 100 underliggande enheter i OMX-index. Det r allts den minsta post du kan handla, och ger upphov till ett s kerhetskrav p 15 000 kr om vi r knar med 20 %. Det r flitig handel i OMX-terminerna, s prisbilden r oftast stabil och bra.
Aktieterminer handlas i enheter om tio terminer t g ngen, motsvarande 1000 aktier. Det g r att k pa enstaka terminskontrakt, men det medf r en risk f r d liga kurser, ungef r som n r du k per f rre n en b rspost aktier. Ibland kan det ocks vara lite tunn handel i aktieterminerna, och d blir priserna lite ostabila och spreaden (skillnaden mellan k p- och s ljkurs) kar.
Terminen fungerar som vilken aktie som helst. Det finns inga k pterminer eller s ljterminer , som med optioner. En annan skillnad mot optioner, vars priser ibland kan vara sv rt att bed ma, r att terminer r linj ra. Det betyder att stiger aktien eller indexet, s stiger terminen lika mycket och tv rtom. Det r aktierna p A-listans 30 mest omsatta det finns terminer i.
Hur g r man ur positioner?
Nu kanske l saren fr gar sig hur man kommer ur en terminsposition. Om jag k pt 10 terminskontrakt (1000 aktier) i en aktie r jag skyldig att betala och ta emot aktien p l sendagen. F r att komma ur denna position s ljer jag helt enkelt 10 kontrakt p termin, det m ste givetvis ha samma l sendag som de k pta. Nu tar positionerna ut varandra, min position blir neutral. N r jag har en neutral position kr vs inte l ngre n gon s kerhet. Det kallas att jag nettat min position.
Om jag t.ex. s lt en aktie p termin hur g r jag d f r att slippa skyldigheten att leverera aktien p l sendagen? Det g r till s att jag k per motsvarande antal aktier p termin. Om jag s lt 10 kontrakt (1 000 aktier) terminer k per jag allts 10 kontrakt terminer f r att neutralisera positionen. Skillnaden mellan min s lj- och k pkurs blir min vinst eller f rlust. Att s lja en aktie p termin fungerar d rmed precis som blankning av en aktie. Motsvarade g ller f r en k pt termin, min vinst eller f rlust blir skillnaden mellan k p- och s ljkurs, precis som vid aktiehandel. N r positionen har neutraliserats f rsvinner alla s kerhetskrav, s det blir precis som jag inte hade n gon position alls.
Skillnaden mot vanlig aktiehandel r att sj lva transaktionen inte genomf rs f rr n p l sendagen. En eventuell vinst eller f rlust realiseras d rmed p slutdagen, det r d transaktionerna i underliggande genomf rs i min dep .
Vad r po ngen?
Ett par huvudpo ngerna med terminer r:
1) De binder lite kapital. Det kapital som beh vs r det s kerhetsbelopp som din m klare kr ver, 5-20 % av totala beloppet i aff ren. Du kan utnyttja detta f r att f h vst ng, det vill s ga en stor vinst (eller f rlust) med litet kapital.
2) Till skillnad fr n optioner, vars priser ibland kan vara sv ra att bed ma, s r terminer linj ra. Stiger aktien eller indexet, s stiger terminen lika mycket och tv rtom. V rderingen r d rf r enkel, mycket enklare n exempelvis f r optioner.
3) Du kan tj na pengar p nedg ng genom att s lja p termin. Om din marknadstro r korrekt och kursen faller, kan du sedan k pa tillbaka terminen billigare. Detta motsvarar att blanka en aktie.
4) Det r m jligt att s kra sig mot framtida r relser i aktien. Du kanske inte har pengar nu, men vill f rs kra dig om att k pa till en best md kurs i framtiden. Det kan ocks vara s att du vill l sa in en vinst, exempelvis av skattesk l.
Exempel p k p av termin
Vi tar ett exempel s att det blir enklare att se hur terminer kan utnyttjas. Vi antar att Ericsson-aktien st r i 25 kr och att jag vill k pa aktier p termin. Ett terminskontrakt svarar mot 100 aktier, s varje termin motsvarar ett belopp p 25*100 = 2 500 kr. Den minsta handelsposten r 10 kontrakt vilket motsvarar 1000 aktier, och ett belopp p 25*1000 = 25 000 kr. N r jag k per dessa terminer beh ver jag ha 5-20 % i s kerhet, s om vi r knar med 20 % blir min kapitalbindning 0.2*25 000 = 5 000 kr.
Till n sta dag har aktien stigit med 0,5 kr. 10 kontrakt terminer r d v rda 25,5*1000 = 25 500 kr, dessa pengar kan jag h mta hem genom att s lja terminer med samma underliggande och l senm nad som de jag k pte. Positionerna tar d ut varandra, det kallas att jag nettar min position. Eftersom min insats var 5 000 kr blir min avkastning 500/5000 = 10 %. Om jag ist llet hade anv nt mina 5000 kr till att k pa aktier hade jag kunnat k pa 5000/25 = 200 aktier. Dessa hade stigit med 200*0,5 = 100 kr, och givit en avkastning p 100/5000 = 2 %. Vi kan se att terminerna ger en mycket snabbare procentuell utveckling p det satsade kapitalet, vi uppn r en s kallad h vst ngseffekt.
Ist llet f r att k pa terminerna hade jag kunnat l na 20 000 kr, k pt aktier f r 25 000 kr, och d f tt samma avkastning p mitt investerade som i fallet med att ga terminer. Vi ser terminsaff ren egentligen blir detsamma som att k pa aktier f r l nade pengar, men terminsaff ren r ofta enklare att genomf ra n att g ra samma sak med ett l n.
Om jag ist llet tror p en nedg ng skulle jag kunna s lja aktierna p termin, denna positionen blir detsamma som att blanka aktier.
Namn p terminer
Vi vet nu att det f r varje underliggande finns terminer med flera olika l senm nader. Vilken l senm nad som g ller f r en viss termin kan vi enkelt utl sa i namnet p terminen. F r OMX-terminer betecknas m naderna januari till december med bokst verna A till L, och f r aktieterminer betecknas m naderna januari till december med bokst verna M till X.
En OMX-termin med l sen i augusti 2004 heter d rf r OMX4H, d r 4 st r f r ret 2004 och H betecknar l senm naden. F r en termin i Ericsson med l sen i augusti 2005 anv nds namnet heter ERICB5T, d r 5 st r f r 2005 och T betecknar augusti.
Lista ver de olika m nadsbeteckningarna:
OMX-terminer Aktieterminer
A = januari M = januari
B = februari N = februari
C = mars O = mars
D = april P = april
E = maj Q = maj
F = juni R = juni
G = juli S = juli
H = augusti T = augusti
I = september U = september
J = oktober V = oktober
K = november W = november
L = december X = december
Den som r van att handla med optioner kanske har lagt m rke till att m nadsbeteckningarna liknar de som anv nds i namnen p optioner. Men n r det g ller terminer finns inga separata k p- eller s ljvarianter. S ist llet f r att skilja p k pinstrument, som f r optioner betecknas med A-L, och s ljinstrument, som f r optioner betecknas med M-X, skiljer man mellan index- och aktieterminer. D r indexterminerna betecknas med A-L och aktieterminerna betecknas med M-X.
Vad r riskerna?
Terminer har ibland rykte om sig att vara instrument med h g risk. Men som alltid beror detta p man agerar som handlare. Att ta stora positioner med litet kapital kan givetvis medf ra stora f rluster om marknadstron r felaktig. Men r tt anv nda r terminer ett smidigt instrument som b de underl ttar handel och riskhantering.
Det r viktigt att f rst hur instrumentet fungerar innan man ger sig in i handeln. D rf r r det en bra id att handla p papper ett tag i b rjan, det vill s ga skriva upp aff ren utan att genomf ra dem i verkligheten.