💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2491.gmi captured on 2024-08-25 at 06:18:33. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2010-10-24 10:23:16
Det h r g ller f r dig
1. Fundera igenom vad det inneb r att bli f retagare
2. B rja med att planera din f retagsstart
3. S k information om din marknad
4. Bes k myndigheternas informationstr ffar och kurser
5. Ta hj lp av r dgivare kostnadsfritt
6. Hitta olika s tt att finansiera ditt f retag
7. Ta reda p om du har m jlighet att f st d fr n Arbetsf rmedlingen
8. Utveckla ditt n tverk
9. Kontrollera om din verksamhet kr ver tillst nd
10. Ta reda p vad som g ller f r din lokal
11. Ta reda p vad som g ller om du har din lokal i hemmet
12. Skaffa branschkunskap
13. Ta reda p vad som g ller om du s ljer genom e-handel
14. Ta reda p ditt produktansvar och ditt ansvar n r du s ljer till konsumenter
15. Ta reda p hur du tar betalt genom betal- och kreditkort
16. Ta reda p vad som g ller f r att f starta f retag och f F-skattsedel
17. Ta reda p vad som g ller f r medborgare i annat EU- eller EES-land
18. Ta reda p vad som g ller om du startar f retag vid sidan av din anst llning
19. L r dig mer om aktiebolag
20. Ta reda p mer om beskattning av aktiebolag
21. Ta reda p hur momsen fungerar
22. Ta reda p hur du ska bokf ra och redovisa i aktiebolag
23. Se ver vilka f rs kringar du och ditt aktiebolag beh ver
24. V lj namn p ditt f retag
25. Registrera din webbadress
26. Skaffa e-legitimation
27. Registrera ditt aktiebolag
Det h r r ocks bra att k nna till
1. Kontrollera dina aff rskontakter
2. T nk p detta om du anlitar en annan f retagare
3. Du kan byta f retagsform
4. Om informationen i checklistan
5. Ta reda p hur du g r om du vill sluta som f retagare eller g ra uppeh ll i din verksamhet
Observera att l nkarna som finns i checklistan ppnas i nya f nster.
Det h r g ller f r dig
1.
Fundera igenom vad det inneb r att bli f retagare
L nkar
Telefonnummer
Att starta ett f retag handlar inte bara om att byta karri r utan ocks i m nga fall om att byta livsstil.
N r du har en id som du tror p b r du t nka igenom dina personliga f ruts ttningar att starta ett f retag just nu, innan du best mmer dig f r att g vidare. G igenom b de bra och d liga f ruts ttningar. Du kan till exempel fundera p :
Varf r vill du starta eget f retag?
Vad vill du uppn ?
Vilken nytta kan du ha av tidigare erfarenheter och kontakter?
Hur kommer ditt f retagande att p verka din familj?
Mer information om vad det inneb r att bli f retagare och hur du kan f rvandla en id till ett f retag hittar du p Almi F retagspartners webbplats.
P verksamt.se kan du l sa om andra som har startat f retag. D r delar de med sig av sina b sta tips till blivande f retagare.
Upp
2.
B rja med att planera din f retagsstart
L nkar
G R EN AFF RSPLAN
Att planera sin f retagsstart r viktigt f r att bygga ett framg ngsrikt f retag och f r att undvika kostsamma misstag. Fundera noga igenom hur din id kan anv ndas i praktiken:
Vilka r dina m jliga kunder och hur m nga av dessa v ljer att k pa av dig?
Vilken nytta eller gl dje kommer kunderna att uppleva av det du s ljer?
Vilken f rdel har du j mf rt med konkurrenterna; varf r ska kunderna v nda sig till just dig?
Hur ska du g till v ga n r tt kundgrupp?
UPPR TTA BUDGETAR
I aff rsplanen ing r vanligtvis tre budgetar:
startbudget
resultatbudget
likviditetsbudget.
De anv nder du f r att r kna ut hur mycket pengar du m ste ha f r att starta ditt f retag, hur mycket du kommer att tj na och hur du m ste planera f r att pengarna ska r cka.
Det r fr mst f r din egen skull som du tar fram en aff rsplan. Men den r ocks anv ndbar n r du kontaktar en bank eller n gon annan finansi r.
Anv nd e-tj nsten Skapa en aff rsplan p verksamt.se
Lite l ngre ner i din checklista hittar du kontaktuppgifter till r dgivare f r nyf retagare som hj lper dig med din aff rsplan.
Upp
3.
S k information om din marknad
L nkar
Ta reda p s mycket som m jligt om din marknad innan du startar ditt f retag.
1. Vilka r dina blivande kunder?
2. Ska du rikta dig till en s rskild m lgrupp?
3. Kan nya trender eller annat p verka din m lgrupp eller din verksamhet i framtiden?
Titta ven p dina konkurrenter. Ibland kan det l na sig att samverka med andra f retag som jobbar med samma eller liknande verksamhet.
MARKNADSPLAN
Ta hj lp av en marknadsplan f r att kartl gga din marknad.
STATISTIK
Du kan ha nytta av f retags- och branschstatistik f r att bed ma din marknad och v lja strategier f r exempelvis vilken m lgrupp du ska v lja och hur du ska n ut till dina kunder p b sta s tt.
Du hittar statistikinformation hos Statistiska Centralbyr n, SCB.
S K FAKTA OM F RETAG
Via Bolagsverkets webbplats kan du hitta ekonomisk information om aktiebolag. Det kan vara bra om du vill bed ma en kunds ekonomiska stabilitet.
Det finns ocks andra s tt att hitta och sammanst lla information om din marknad. Du kan exempelvis g ra en egen marknadsunders kning inom ett geografiskt omr de eller en s rskild m lgrupp.
En del information r kostnadsfri och en del avgiftsbelagd. Du hittar prisinformation p myndigheternas webbplatser.
Upp
4.
Bes k myndigheternas informationstr ffar och kurser
L nkar
Flera myndigheter har informationstr ffar och kurser f r nyf retagare.
P www.verksamt.se/starta-foretag-dagen kan du till exempel anm la dig till Starta f retag-dagen d r sex myndigheter samarbetar f r att ge information till nyf retagare. Myndigheterna som deltar p Starta f retag-dagen r Arbetsf rmedlingen, Bolagsverket, F rs kringskassan, Skatteverket, Tillv xtverket och Tullverket.
ven andra myndigheter har informationstr ffar och kurser. L s mer om det hos respektive myndighet med hj lp av l nkarna till h ger.
Upp
5.
Ta hj lp av r dgivare kostnadsfritt
L nkar
Det finns flera r dgivare f r nyf retagare som kostnadsfritt hj lper dig att
g igenom din aff rsid
f rb ttra din aff rsplan
starta ditt f retag.
Almi F retagspartner finns i alla l n och hj lper dig som har planer p att starta f retag eller nyss har startat. Du kan f hj lp med aff rsutveckling och finansiering n r du ska f rverkliga din aff rsid .
IFS R dgivning hos Almi F retagspartner hj lper i f rsta hand dig som inte r f dd i Sverige att starta f retag. Du kan f kostnadsfri r dgivning p flera olika spr k samt hj lp med aff rsplan, budget, f retagsregistrering, l neans kan med mera.
Nyf retagarCentrum finns p ett 100-tal orter i landet. D r f r du kostnadsfri r dgivning och hj lp med att bed ma din aff rsid . Bakom Nyf retagarcentrum st r ett brett lokalt kontaktn t av personer och f retag som kan ge dig expertr d inf r f retagsstarten.
Coompanion st ttar er som vill starta f retag tillsammans i en ekonomisk f rening eller i ett kooperativ. H r hittar ni utbildningar och kostnadsfri r dgivning.
Upp
6.
Hitta olika s tt att finansiera ditt f retag
L nkar
DRA NYTTA AV DIN AFF RSPLAN
N r du startar ett f retag beh ver du pengar. F r att ta reda p hur mycket pengar du beh ver kan du utg fr n de budgetar du gjorde i aff rsplanen. F rmodligen m ste du g ra n gra ink p och kanske hyra en lokal. Pengarna ska r cka till f retagets utgifter under den f rsta tiden. Dit h r din ers ttning eller l n.
Startbudgeten talar om vilka investeringar du beh ver g ra i b rjan f r att kunna starta alls. Det kan handla om att k pa in maskiner och inventarier som kr vs f r verksamheten, k pa in ett lager eller hyra en lokal.
Likviditetsbudgeten visar dina in- och utbetalningar varje m nad. Det r viktigt att du vet att du har tillr ckligt med kontanter i kassan eller p banken f r att betala dina kostnader i tid. Det tar ofta ett tag att bygga upp en verksamhet och att f tillr ckligt med kunder. Om du fakturerar dina kunder kan det dr ja innan du f r betalt.
Resultatbudgeten visar f retagets resultat. Resultatet r dina int kter minus dina kostnader.
BANKL N OCH CHECKKREDIT
Bankl n r den viktigaste formen av finansiering f r m nga f retag. Banken ser g rna att f retaget har god f rs ljning och uppvisar vinst innan de beviljar l n. Som nystartad har du inte det. D rf r r det vanligt att banken vill att du ska l mna privata s kerheter eller skaffa en borgensman f r l net i st llet. Hur mycket du f r l na beror p den uppskattade risken i din aff rsid och det avg r ocks hur stora s kerheter du m ste l mna. T nk p att r kna med r nta och amortering p l nen i din budget, s att du f r en god helhetsbild av vilka kostnader och utgifter f retaget har.
Om du inte beh ver s mycket pengar kan du kanske skaffa dig en kredit i banken. D kan du utnyttja krediten p ditt konto under en tid och p s s tt finansiera dina ink p. Det kan bli dyrare n ett bankl n, men som kortsiktigt l n kan det fungera bra.
HYR OCH LEASA OM DU VILL F RDELA KOSTNADEN UNDER EN L NGRE TID
Du kan ocks hyra, leasa eller k pa saker p avbetalning i st llet f r att betala allt p en g ng. Det kan bli dyrare n att ta ett l n. Men det kan vara ett alternativ om det r sv rt att f ett l n beviljat eller om du vill ta en l gre risk i b rjan.
L S MER OM FINANSIERING
Du kan l sa mer om olika alternativ f r att finansiera din verksamhet p verksamt.se.
Upp
7.
Ta reda p om du har m jlighet att f st d fr n Arbetsf rmedlingen
L nkar
Om du r inskriven hos Arbetsf rmedlingen kan du i vissa fall f hj lp med en bed mning av din aff rsid . Arbetsf rmedlingen har ocks ett program som heter St d vid start av n ringsverksamhet. Programmet inneb r att den som r inskriven hos Arbetsf rmedlingen under vissa f ruts ttningar kan beviljas ekonomisk hj lp under uppstarten av sitt f retag.
Det r fr mst den som r arbetsl s eller r p v g att bli arbetsl s som beviljas st det. Inom det regionalpolitiska st domr det kan ocks personer som r anst llda komma i fr ga f r st det.
Kontakta din lokala arbetsf rmedling f r att f veta mer.
Upp
8.
Utveckla ditt n tverk
Som f retagare kommer du i kontakt med en rad olika personer och organisationer som du kan ha nytta av i ditt f retagande. Alla dessa h r till ditt n tverk. Ett n tverk r till f r att komplettera f retagarens egen kunskap och vara en resurs n r s beh vs. F r du tillr cklig information och feedback fr n ditt n tverk? Eller k nner du att du beh ver ka dina kontaktytor f r att kunna fungera b ttre som f retagare?
Ditt n tverk kan best av exempelvis:
Kunder
Leverant rer
Banken
Familj/v nner
Ekonomiska r dgivare
F retagsf reningar
Offentliga organisationer
Kom ih g att det r mellan m nniskor som aff rer g rs upp och inte mellan f retag. Ditt n tverk utvecklas och ndras hela tiden.
Upp
9.
Kontrollera om din verksamhet kr ver tillst nd
L nkar
N r du ska starta en verksamhet r det viktigt att du tar reda p om verksamheten kr ver n got av f ljande:
s rskilt tillst nd
annan anm lan till n gon speciell myndighet.
Tillst nd kan avse s rskilda krav p dig som ska driva verksamheten, krav p lokalen eller p sj lva verksamhetens utformning. Branscher med krav p tillst nd r exempelvis hantering och tillredning av livsmedel, yrkestrafik s som taxi, buss och spedition samt milj farlig verksamhet.
P verksamt.se kan du s ka efter tillst nd f r olika typer av verksamhet.
Upp
10.
Ta reda p vad som g ller f r din lokal
L nkar
N r du har hittat en lokal som du kan t nka dig att hyra b r du l sa igenom hyreskontraktet noga. Du b r bland annat k nna till vad som ing r i hyran och vilken upps gningstid du har.
Lokalen ska motsvara myndigheternas krav. Vilka krav som st lls varierar f r olika verksamheter. Det g ller till exempel om du ska hantera livsmedel eller bedriva hygienisk verksamhet som fris r eller kroppsv rdare. Mer information om krav p olika typer av lokaler kan du f genom din kommun.
L s mer under rubriken "S h r tar du reda p om din verksamhet kr ver tillst nd".
Bygglov kr vs i regel om du vill ndra anv ndningen av lokalen. F r fr gor om bygglov kontaktar du din kommun. Kontakta ven hyresv rden om du vill g ra ndringar i lokalen.
Kontakta ven ditt f rs kringsbolag och ta reda p vad de st ller f r krav p lokalen f r att f rs kra den.
Upp
11.
Ta reda p vad som g ller om du har din lokal i hemmet
Telefonnummer
Om du arbetar hemifr n kan du f dra av en del av kostnaden f r arbetsplatsen i deklarationen. Reglerna r olika f r olika f retagsformer.
Om du har en enskild n ringsverksamhet och anv nder en privatbostad som arbetslokal m ste den vara s rskilt inr ttad f r n ringsverksamhetens behov f r att du ska kunna g ra avdrag. Du kan d g ra avdrag f r en sk lig del av driftskostnader som hyra, el, v rme och vatten.
Om de utrymmen som anv nds i bostaden f r r relsens r kning inte r s rskilt inr ttade, kan du nd f g ra avdrag i deklarationen. F ruts ttningen r d att du arbetar minst 800 timmar.
I en egen fastighet f r du g ra avdrag enligt schablon med 2 000 kronor per r. Om du arbetar i en hyresl genhet eller bostadsr tt r avdraget 4 000 kronor per r.
Om du har ett handelsbolag, aktiebolag eller en ekonomisk f rening r den ers ttning du betalar f r lokalen avdragsgill om den r marknadsm ssig. Om du inte s rskilt har inr ttat en del av bostaden f r du g ra avdrag efter rimlighet. Beroende p hur mycket du arbetar i hemmet blir det vanligen mellan 1 000 och 3 000 kronor per r. Du f r ocks dra av kostnader f r el, vatten och liknande.
N r du bedriver din verksamhet hemifr n m ste du ocks t nka p vad du f r g ra avdrag f r i din verksamhet och vad som r privata kostnader.
Kontakta Skatteverket f r mer information.
T NK P !
T nk p att din hemf rs kring inte t cker din n ringsverksamhet. Kontakta ditt f rs kringsbolag f r mer information.
Upp
12.
Skaffa branschkunskap
T nk p att den information som du f r i den h r checklistan handlar om vad som g ller generellt vid start av f retag. Du kan beh va ta reda p vilka regler och annat som g ller f r just din bransch.
Du kan f mer information om du kontaktar den branschorganisation som r aktuell f r din verksamhet.
Upp
13.
Ta reda p vad som g ller om du s ljer genom e-handel
L nkar
P verksamt.se kan du som ska bedriva e-handel g ra en egen checklista.
Upp
14.
Ta reda p ditt produktansvar och ditt ansvar n r du s ljer till konsumenter
L nkar
Varor och tj nster som du tillverkar, importerar eller s ljer m ste vara s kra. F r du k nnedom om att en vara eller tj nst som du s ljer eller har s lt r farlig, m ste du omedelbart anm la det till Konsumentverket eller till respektive tillsynsmyndighet f r den produkt du s ljer.
Kontakta Konsumentverket om du inte vet vart du ska v nda dig.
Om du tillverkar n got, m ste du ocks arbeta f rebyggande. Du r skyldig att testa och unders ka skaderisken med de varor du tillverkar eller s ljer.
DEN SOM HANDLAR AV DIG HAR VISSA R TTIGHETER
Om du s ljer varor eller tj nster till privatpersoner (konsumenter) g ller konsumentk plagen. D r finns villkor f r till exempel konsumentens r ttigheter vid fel och brister p varan samt garantier.
Du kan l sa mer om produkts kerhet och konsumentr tt p Konsumentverkets webbplats.
Upp
15.
Ta reda p hur du tar betalt genom betal- och kreditkort
L nkar
Som en service till dina kunder kan du erbjuda m jlighet att betala med betal- och kreditkort.
F RS LJNING VER DISK
Om du r butiksinnehavare r det s krare f r dig om du har mindre summor kontanter i butiken.
Mer information om kortbetalningssystem och s kerhet kan du exempelvis f hos din bank och branschorganisationer som Svensk Handel.
F RS LJNING GENOM POSTORDER OCH E-HANDEL
Om du s ljer genom postorder eller webbutik kan det vara ett s tt att s kra din betalning snabbare n exempelvis genom postf rskott eller faktura.
N r det g ller kortbetalningar vid internethandel r det v ldigt viktigt att du r noggrann med att ta reda p vilka tekniska och programvarum ssiga s kerhetskrav som st lls p din betalningsl sning.
Det r ocks viktigt att du r medveten om vilket ansvar som ligger p dig och ditt f retag i relation till exempelvis olika kortutgivare, programvaruleverant r och banken om du skulle r ka ut f r ett bedr geri.
Det kan ven vara en bra id att kontakta ditt f rs kringsbolag f r att se vilka villkor som g ller om du skulle uts ttas f r ett bedr geri.
Mer information om kortbetalningssystem och s kerhet kan du exempelvis f hos din bank och branschorganisationer som Svensk Distanshandel.
Upp
16.
Ta reda p vad som g ller f r att f starta f retag och f F-skattsedel
L nkar
I Sverige f r i princip alla starta f retag.
r du under 18 r g ller s rskilda regler och om du har n ringsf rbud, r i konkurs eller har f rvaltare enligt f r ldrabalken f r du inte starta f retag.
Du som ska bedriva n ringsverksamhet ans ker om F-skattsedel hos Skatteverket. N r du har F-skattsedel betalar du sj lv in dina skatter och avgifter till Skatteverket.
SKATTEVERKET AVG R OM DU BEDRIVER N RINGSVERKSAMHET
F r att f F-skattsedel kr vs att Skatteverket bed mer att din verksamhet r en n ringsverksamhet. En verksamhet som bedrivs av en juridisk person, exempelvis aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f rening, betraktas i princip alltid som n ringsverksamhet. En verksamhet som bedrivs av en fysisk person genom enskild n ringsverksamhet m ste uppfylla tre villkor f r att beviljas F-skattsedel. Verksamheten ska
vara sj lvst ndig
vara varaktig
ha ett vinstsyfte
Om en verksamhet inte r tillr ckligt sj lvst ndig kan Skatteverket g ra bed mningen att det i sj lva verket handlar om en anst llning.
Verksamhet som inte har n got vinstsyfte betraktas som hobbyverksamhet.
Verksamhet som r av mer tillf llig karakt r, som en enstaka f rs ljning av en tavla, r inte heller n ringsverksamhet utan ska beskattas som inkomst av kapital.
L S MER
Du kan l sa mer om n ringsverksamhet och F-skatt i Skatteverkets broschyr Skatte- och avgiftsanm lan (SKV 418).
Du kan l sa mer om hobbyverksamhet i Skatteverkets broschyr Hobbyverksamhet (SKV 344).
Du kan l sa mer om F-skattsedel i Skatteverkets broschyr "F-skatt f r f retagare" (SKV 432).
Upp
17.
Ta reda p vad som g ller f r medborgare i annat EU- eller EES-land
L nkar
Telefonnummer
MIGRATIONSVERKET
Om du r EU/EES-medborgare har du uppeh llsr tt i Sverige och f r vistas h r i mer n tre m nader utan uppeh llstillst nd. Du som har uppeh llsr tt ska registrera sig hos Migrationsverket senast tre m nader efter inresan. Vid inresan till Sverige beh ver du ha ett giltigt pass eller ett identitetskort d r ditt medborgarskap framg r.
F r att kunna registrera dig som egen f retagare hos Migrationsverket m ste du kunna visa registreringsbevis f r f retaget eller andra handlingar som visar att du har ett eget f retag. D rf r m ste du f rst kontakta Bolagsverket och Skatteverket f r att registrera ditt f retag.
Du kan l sa mer p Migrationsverkets webbplats under rubriken Arbetstillst nd och sedan EU/EES-medborgare.
SKATTEVERKET
Vid ans kan om F-skatt och momsregistrering till Skatteverket ska du skicka med en bestyrkt kopia p ditt pass eller annan id-handling. Om du inte r folkbokf rd i Sverige och ska vistas i landet kortare tid n ett r f r du en tillf llig identitetsbeteckning av Skatteverket. Den beh ver du exempelvis n r du ans ker om F-skattsedel.
Om du ska vistas i Sverige i minst ett r ska du anm la det till Skatteverket. Du f r d ett riktigt personnummer och blir folkbokf rd i landet.
Kontakta Skatteverket f r mer information.
BOLAGSVERKET
Vid registrering hos Bolagsverket finns inte n got krav p att du ska vara medborgare i ett visst land. Men det har betydelse var du bor. Bara den som r folkbokf rd i Sverige r knas som bosatt h r.
Du som ska vara bolagsman i ett handelsbolag eller kommanditbolag f r vara bosatt utanf r Europeiska ekonomiska samarbetsomr det, EES. Du kan se vilka l nder som ing r i EES hos EU-upplysningen.
Dessa personer ska bo inom EES:
- minst h lften av styrelsen i ett aktiebolag eller en ekonomisk f rening
- verkst llande direkt ren i ett aktiebolag, en ekonomisk f rening eller en filial till utl ndskt f retag
- stiftare till aktiebolag.
Du kan ans ka om dispens fr n reglerna om bos ttning hos Bolagsverket.
Om ett aktiebolag, en ekonomisk f rening eller en filial inte har n gon registrerad st llf retr dare som bor i Sverige ska f retaget ha en s rskild delgivningsmottagare. Delgivningsmottagaren ska bo h r. Du kan inte f dispens fr n reglerna om delgivningsmottagare.
Upp
18.
Ta reda p vad som g ller om du startar f retag vid sidan av din anst llning
L nkar
Det r m nga som v ljer att starta sin verksamhet vid sidan av sin anst llning. Det du m ste t nka p r din lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare.
Lojalitetsplikten inneb r att din verksamhet inte f r hindra dig att utf ra ditt arbete som anst lld. Din egen verksamhet f r heller inte konkurrera med din arbetsgivares verksamhet.
ANS K OM FA-SKATTSEDEL
Om du driver n ringsverksamhet parallellt med en anst llning ska du ans ka om s kallad FA-skattsedel hos Skatteverket. FA-skattsedeln talar om att du har b de inkomst av tj nst och inkomst av n ringsverksamhet. Din arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgifter och dra skatt p din l n precis som vanligt. N r du tar uppdrag r det F-skatt som g ller. Du m ste meddela dina uppdragsgivare skriftligen om det. Det g r du till exempel genom att skriva in det i dina anbud och fakturor. Annars g ller A-skattsedeln och uppdragsgivaren blir skyldig att dra skatt och betala arbetsgivaravgifter p ditt arvode.
Du betalar sj lv dina skatter p inkomsterna fr n verksamheten.
Ans k om FA-skattsedel i den skatte- och avgiftsanm lan som du skickar in till Skatteverket.
Du kan l sa mer om FA-skatt i Skatteverkets broschyr Skatte- och avgiftsanm lan (SKV 418).
R F RETAGET EN BISYSSLA KAN DU F ARBETSL SHETSERS TTNING
Om du driver f retag vid sidan av en anst llning och blir arbetsl s fr n anst llningen p verkas din arbetsl shetsers ttning. Har du drivit f retaget vid sidan av en anst llning under minst tolv m nader innan du blir arbetsl s kan du f f retaget godk nt som bisyssla. Det inneb r att du kan f ers ttning f r den f rlorade inkomsten fr n anst llningen och nd forts tta att driva f retaget som en bisyssla under vissa f ruts ttningar.
Kontakta din arbetsl shetskassa f r mer information om vad som g ller i just ditt fall.
R TT TILL LEDIGHET F R START AV N RINGSVERKSAMHET
Du har r tt att ta ledigt fr n din anst llning f r att prova p att driva f retag. Det g ller om du har varit anst lld hos en och samma arbetsgivare under de senaste sex m naderna eller sammanlagt minst tolv m nader under de senaste tv ren. Du kan vara borta fr n ditt arbete under h gst sex m nader.
R tten till ledighet g ller endast en period hos en och samma arbetsgivare och verksamheten f r inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten f r inte heller inneb ra "v sentlig ol genhet" f r din arbetsgivare.
Du m ste informera arbetsgivaren senast tre m nader f re ledighetens b rjan.
Du kan inte f del av programmet St d till start av n ringsverksamhet under ledigheten, f rutom om du bor inom det regionalpolitiska st domr det.
Upp
19.
L r dig mer om aktiebolag
L nkar
N r du startar ett aktiebolag kr vs minst 50 000 kronor i aktiekapital. Aktiekapitalet kan best av pengar eller av egendom som f retaget har nytta av, s kallad apportegendom. N r du ger aktier i ett eget bolag har du ett ekonomiskt ansvar som motsvarar din del av aktiekapitalet. Men de flesta som startar ett aktiebolag sitter sj lva i f retagets styrelse och r kanske verkst llande direkt r i f retaget. De har d rmed ett betydligt st rre ekonomiskt ansvar om de missk ter sitt uppdrag.
Du ska registrera aktiebolaget hos Bolagsverket. F re registreringen ska du skriftligt besluta om att starta bolaget i ett s rskilt dokument, stiftelseurkunden. Detta ska du tillsammans med ytterligare dokument skicka in till Bolagsverket. I och med registreringen hos Bolagsverket f r aktiebolaget sitt organisationsnummer. Ett aktiebolag f r skydd f r sitt namn i hela landet.
Upp
20.
Ta reda p mer om beskattning av aktiebolag
L nkar
Telefonnummer
BOLAGSSKATT P VINSTEN
I aktiebolaget beskattas f retaget med bolagsskatt p vinsten. Bolagsskatten r 26,3 procent. Du kan anv nda ett r kneverktyg i F retagarguiden f r att ber kna din skatt.
BESKATTNING AV DEL GARNAS L NER OCH UTDELNING
Om du som del gare r aktiv i bolaget anses du som anst lld i bolaget. Det inneb r ocks att f retaget ska registreras som arbetsgivare hos Skatteverket. Det g r du p samma blankett som du ans ker om F-skatt och registrerar dig f r moms hos Skatteverket.
Du kan l sa mer i broschyren Skatte- och avgiftsanm lan (SKV 418).
Den ers ttning du tar ut r l n. F retaget ska betala in arbetsgivaravgifter och skatt f r dig och eventuella andra anst llda. Du redovisar och betalar arbetsgivaravgifterna och skatten m nadsvis till Skatteverket.
Du kan l sa mer om att bli arbetsgivare p verksamt.se.
Du kan ven ta ut ers ttning i form av utdelning. Utdelningen betraktas inte som l n f r aktie garen, utan beskattas som inkomst av kapital. S rskilda regler g ller f r s kallade f mansf retag.
T nk p att utdelning inte ligger till grund f r ber kning av din sjukpenninggrundande inkomst eller framtida pension.
Kontakta Skatteverket f r mer information om bolagsskatt, utdelning och arbetsgivaravgifter.
TIPS!
L s mer i Skatteverkets broschyrer:
"Skatteregler f r del gare i aktiebolag" (SKV 294)
"Skatteregler f r del gare i f mansbolag" (SKV 292)
Upp
21.
Ta reda p hur momsen fungerar
L nkar
De flesta f retag r momspliktiga. Men det finns verksamheter som r momsbefriade, exempelvis viss v rd och omsorg.
Om du bedriver momspliktig verksamhet ska du momsregistrera dig hos Skatteverket. Som momsregistrerad f retagare ska du l gga p moms p det du s ljer och dra av moms p dina kostnader. Den generella momsen r 25 procent, men vissa varor och tj nster har l gre moms. Momsen r varken en kostnad eller en int kt i f retaget och p verkar inte f retagets resultat.
N r du ans ker om F-skatt v ljer du, beroende p vilken oms ttning f retaget har, om du vill redovisa momsen till Skatteverket antingen en g ng om ret i inkomstdeklarationen eller var tredje alternativt varje m nad i skattedeklarationen. Om du redovisar moms rsvis kommer Skatteverket att l gga p en prelimin r moms p din F-skatt.
L s mer om moms p verksamt.se och i Skatteverkets Momsbroschyren (SKV 552).
Upp
22.
Ta reda p hur du ska bokf ra och redovisa i aktiebolag
L nkar
BOKF RING
Som f retagare r du skyldig att bokf ra alla ekonomiska transaktioner i f retaget. Med transaktion menas n r du till exempel k per eller s ljer n got eller tar ett l n, det vill s ga n gon form av aff rsh ndelse. Om du redan fr n b rjan har en ordnad bokf ring sparar du b de tid och pengar och slipper on digt dubbelarbete.
Bokf ringen r ven ett bra verktyg f r dig som f retagare. Med hj lp av bokf ringen kan du f lja upp och styra verksamheten mot de m l du har satt upp. Du h mtar ocks uppgifter ur bokf ringen n r du ska deklarera.
Om du ska bokf ra sj lv eller anlita hj lp beror p dina kunskaper och hur mycket tid du vill och kan gna t bokf ringen. M nga v ljer att anlita hj lp med bokf ringen. Men kom ih g att ven om det r n gon annan som sk ter bokf ringen r du som f retagare alltid ansvarig f r att den r korrekt.
Du kan l sa mer om bokf ring p verksamt.se.
P Bokf ringsn mndens webbplats hittar du enkla instruktioner i broschyren "Att f ra bok". S k under Publikationer .
REVISOR OCH RSREDOVISNING
Aktiebolag ska alltid ha en revisor och uppr tta rsredovisning som skickas in till Bolagsverket. I rsredovisningen ing r bland annat bokslutet och revisionsber ttelse.
Aktiebolagets revisor m ste vara godk nd eller auktoriserad. Fr n och med den 1 november kan sm aktiebolag v lja att inte ha revisor. L s mer p Bolagsverkets webbplats.
Du kan l sa mer om vilka regler som g ller p verksamt.se.
Upp
23.
Se ver vilka f rs kringar du och ditt aktiebolag beh ver
L nkar
Du b r fundera ver vilket f rs kringsskydd ditt f retag och du som f retagare beh ver ha.
F RS KRINGAR F R F RETAGET
F rs kringsbolagen erbjuder ofta f rs kringspaket med de vanligaste typerna av skydd som ett nystartat f retag beh ver. Kostnad och villkor skiftar mellan olika f rs kringsbolag och behovet av f rs kringar kan variera beroende p bransch och verksamhet. Kontakta ett eller flera f rs kringsbolag f r mer information och prisuppgifter.
Du kan l sa mer om f retagsf rs kringar p verksamt.se.
SOCIALA F RS KRINGAR F R F RETAGARE
F retagare har samma r tt som anst llda till det sociala f rs kringssystemet. Som anst lld i eget aktiebolag ber knas ers ttningen p den l n du tar ut. Om du inte tar ut n gon l n kommer du inte heller att f n gon ers ttning om du blir sjuk och du f r bara den l gsta ers ttningen vid f r ldraledighet. Kontakta F rs kringskassan f r mer information om vad som g ller i just ditt fall.
ARBETSL SHETSF RS KRING OCH A-KASSA F R F RETAGARE
Som f retagare kan du vara medlem i en a-kassa. Det r dock inte alla a-kassor som till ter egna f retagare som medlemmar. Kontakta din a-kassa f r att f veta mer om vad som g ller i ditt fall.
Du kan l sa mer om a-kassa f r f retagare p verksamt.se.
Du hittar ven information hos Inspektionen f r arbetsl shetsf rs kringen, IAF.
LIV- OCH OLYCKSFALLSF RS KRING F R F RETAGARE
verv g att skaffa en liv- och olycksfallsf rs kring. Med en s dan f rs kring f r du ers ttning om du blir skadad eller invalidiserad i arbetet.
PENSIONSF RS KRING F R F RETAGARE
Den l n du tar ut i verksamheten p verkar din framtida pension. Om du inte tj nar s mycket pengar i verksamheten, kan det vara en god id att komplettera din allm nna pension med en pensionsf rs kring.
Du kan l sa mer om f rs kringar p verksamt.se.
Upp
24.
V lj namn p ditt f retag
L nkar
Telefonnummer
N r du g r aff rer r ditt f retagsnamn ditt k nnetecken. Om du bygger ett bra f retag, med bra produkter och goda relationer till leverant rer och kunder, bygger du ocks upp ett renomm eller goodwill kring ditt f retagsnamn.
N r du startar ett f retag r det viktigt att v lja ett f retagsnamn. Det vanligaste och enklaste s ttet att skydda namnet p f retaget r att registrera det hos Bolagsverket. Skyddet inneb r att du f r ensamr tt och d rmed r tt att hindra andra fr n att anv nda liknande f retagsnamn och varum rken i samma bransch. F r aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska f reningar r registreringen n dv ndig f r att du ska f driva din verksamhet. V nta med att best lla trycksaker, skyltar med mera tills f retagsnamnet r registrerat.
KONTROLLERA DITT F RETAGSNAMN
N r du har ett f rslag p ett f retagsnamn kan du kontrollera om det r upptaget i Bolagsverkets e-tj nst N ringslivsregistret. ven om du inte hittar n got liknande namn r det inte s kert att namnet kan registreras eftersom Bolagsverket tar h nsyn till andra saker.
T nk ut flera alternativa namn som du kan l mna som f rslag.
EXEMPEL P F RETAGSNAMN
fantasiord, exempelvis Cajin Aktiebolag.
fantasiord verksamhetsord, exempelvis Cajin Mode Aktiebolag.
ortsnamn verksamhetsord, exempelvis Ronneby IT Aktiebolag.
EXEMPEL P F RETAGSNAMN som INTE godk nns
ett f retagsnamn som r f rv xlingsbart med ett annat f retagsnamn eller varum rke
ett f retagsnamn som inneh ller n gon annans efternamn. D remot f r du anv nda ett annat f rnamn n ditt eget.
endast en uppgift om vad f retaget sysslar med, exempelvis Bilverkstad AB eller Bageriet Handelsbolag.
Kontakta Bolagsverket om du har mer fr gor om f retagsnamn.
Upp
25.
Registrera din webbadress
L nkar
Ditt namn p Internet r din webbadress. Webbadressen kallas ocks f r dom n.
T nk p att bara f r att du har registrerat ditt f retagsnamn eller varum rke inneb r det inte att namnet r ledigt som dom nnamn. Kontrollera det innan du registrerar f retaget om du vill vara s ker p att f samma dom nnamn som f retagsnamn eller varum rke.
En webbadress avslutas med en toppdom n, till exempel:
.se
.eu
.com
.nu
Best m dig f r vilken toppdom n du vill ha. Vilken som passar b st beror bland annat p vilken m lgrupp du har. Beroende p toppdom n finns det olika terf rs ljare av dom nnamn.
Mer information om terf rs ljare av dom nnamn med .se f r du hos Stiftelsen f r Internetinfrastruktur (II-stiftelsen).
F r information om terf rs ljare av dom nnamn med .eu kontaktar du EURid.
F r mer information om terf rs ljare av dom nnnamn med andra toppdom ner kan du s ka hos IANA, Internet Assigned Numbers Authority.
Kostnaden f r att registrera ett dom nnamn varierar beroende p vilken toppdom n du v ljer. Den best r ofta av en startavgift och en rsavgift.
Upp
26.
Skaffa e-legitimation
L nkar
Det kan vara bra att skaffa e-legitimation n r du startar f retag. M nga myndigheter erbjuder elektroniska tj nster som f renklar ditt f retagande och f r att kunna utnyttja dem kr vs e-legitimation.
Exempel p tj nster som kr ver e-legitimation:
Du kan registrera din enskilda n ringsverksamhet eller ditt aktiebolag helt elektroniskt p verksamt.se om du har e-legitimation.
Du kan g ra din skattedeklaration och kontrollera ditt skattekonto hos Skatteverket med e-legitimation.
Du kan sjukanm la din personal elektroniskt hos F rs kringskassan.
E-legitimationen inneb r ett s kert s tt att l mna uppgifter via Internet.
Upp
27.
Registrera ditt aktiebolag
L nkar
Telefonnummer
Via e-tj nsten Registrera f retag p verksamt.se registrerar du ditt aktiebolag hos Bolagsverket och l mnar samtidigt din skatte- och avgiftsanm lan till Skatteverket. F r att kunna anv nda tj nsten kr vs att du har en e-legitimation. En e-legitimation skaffar du enkelt via en bank eller via Telia.
S H R REGISTRERAR DU DITT F RETAG
Alla aktiebolag m ste registreras hos Bolagsverket innan de kan starta sin verksamhet. I och med registreringen f r aktiebolaget ett organisationsnummer samt skydd f r f retagsnamnet i hela landet.
Till Skatteverket l mnar du en skatte- och avgiftsanm lan som inneh ller:
ans kan om F-skatt f r aktiebolaget
anm lan om momspliktig verksamhet
anm lan som arbetsgivare om du ska ha anst llda
uppgifter f r ber kning av bolagets prelimin ra skatt.
Vid registreringstillf llet beskriver du bolagets verksamhet b de med ord, och som frivillig uppgift ven med hj lp av en eller flera SNI-koder. De hittar du i SCB:s register i l nken till h ger.
N r registreringen r klar f r bolaget ett registreringsbevis, F-skattebevis samt uppgifter om vilken prelimin r skatt bolaget ska betala.
F r att f bevisen i tid ska du i god tid skicka in uppgifterna s att allt r klart n r verksamheten startar.
Upp
Det h r r ocks bra att k nna till
1.
Kontrollera dina aff rskontakter
L nkar
Om du vill f rs kra dig om att du g r trygga aff rer kan du f hj lp hos myndigheterna. Hos Bolagsverket kan du, via N ringslivsregistret, exempelvis:
kontrollera vilka som sitter i styrelsen f r ett f retag
ladda ner rsredovisningar
ladda ner ett elektroniskt registreringsbevis.
Vill du g ra aff rer med andra l nder hittar du information via webbtj nsten European Business Register, EBR. Den ger dig direkt tillg ng till officiell f retagsinformation om ver 20 miljoner f retag runt om i Europa. F rmedlare av tj nsten i Sverige r Bolagsverket.
Ska du anlita ett annat f retags tj nster eller k pa dess produkter kan du ta fram information om f retaget fr n Skatteverket. Det g r du p blanketten Beg ran/svar offentliga uppgifter (SKV 4820).
Om du vill kontrollera att din aff rskontakt i Sverige eller inom EU har ett giltigt momsregistreringsnummer kan du g ra det via direkt p webben hos Skatteverket eller hos VIES (VAT Information Exchange System).
Upp
2.
T nk p detta om du anlitar en annan f retagare
Om du k per en tj nst av n gon, till exempel anlitar en hantverkare f r att inreda din lokal, b r du f rvissa dig om att han eller hon har F- eller FA-skattsedel. Om den du anlitar har angett att han eller hon har F-skattsedel p en faktura, offert eller liknande ska du kunna lita p den uppgiften och beh ver inte g ra n gon ytterligare kontroll.
Om den du anlitar saknar F- eller FA-skattsedel betraktas du vanligtvis som arbetsgivare. D rmed r du skyldig att g ra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter p den ers ttning personen f r fr n dig.
Du kan alltid kontakta Skatteverket f r att kontrollera att den du anlitar verkligen har F-skattsedel.
Upp
3.
Du kan byta f retagsform
L nkar
Telefonnummer
Det r bra att veta att du kan byta f retagsform om du m rker att en annan f retagsform passar din verksamhet b ttre.
Du byter f retagsform genom att registrera en ny f retagsform, avsluta ditt gamla f retag och f ra ver hela eller delar av verksamheten till den nya f retagsformen.
Skatteregler vid byte av f retagsform och proceduren vid likvidation av det gamla f retaget kan ta tid och vara kr ngligt, d rf r rekommenderar vi att du alltid tar kontakt med en revisor eller en jurist med kunskaper p omr det.
Upp
4.
Om informationen i checklistan
Den h r checklistan har tagits fram i samarbete mellan Arbetsf rmedlingen, Bolagsverket, F rs kringskassan, Skatteverket, Tillv xtverket och Tullverket.
Informationen i checklistan r generell och versiktlig, inte helt ckande. I m nga fall kan mer information beh va inh mtas. Vi str var efter att informationen ska vara korrekt och av h g kvalitet.
Vi ansvarar inte f r inneh ll som finns p l nkade, externa webbplatser som inte tillh r de myndigheter som n mnts ovan.
Upp
5.
Ta reda p hur du g r om du vill sluta som f retagare eller g ra uppeh ll i din verksamhet
L nkar
Telefonnummer
SLUTA SOM F RETAGARE
Det finns m nga anledningar till att du kan vilja sluta som f retagare.
Du kanske vill s lja verksamheten och b rja p n got nytt, du kanske vill verl ta verksamheten till dina barn eller s kanske det inte gick s bra att du tycker att det r v rt att forts tta. Det kan vara en bra id att redan fr n b rjan ta reda p hur du kan l gga ner din verksamhet. Det r olika regler f r olika f retagsformer.
Din revisor, om du har en s dan, b r kunna hj lpa dig med exempelvis avregistrering och garbyte.
Hos Skatteverket och Bolagsverket kan du f mer information om hur du avslutar ditt f retag.
R TTEN TILL A-KASSA VID UPPEH LL
Du har normalt r tt att g ra uppeh ll i din verksamhet en g ng och f a-kassa. En f ruts ttning r att din verksamhet inte r s songsbetonad.
Kontrollera med din a-kassa vad som g ller f r din verksamhet om du vill g ra ett uppeh ll.