💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2001.gmi captured on 2024-08-25 at 06:12:37. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Jorden t l inte v r konsumism

2010-04-22 06:07:14

Publicerad: 22 april 2010, 10.53

EARTH DAY Den 22 april r FN:s internationella dag f r att uppm rksamma jordens begr nsningar n r det g ller resursf rbrukning. Nio forskare skriver p SvD.se idag att vi m ste inse att tid f r f r ndring r nu.

Idag r det FN:s internationella dag f r Moder Jord. r 2010 r ocks FN:s internationella r f r biologisk m ngfald.

Moder Jord r ett b rande koncept i m nga kulturer som markerar respekt f r den jord vi lever p . Det var Bolivias president Evo Morales som i FN:s generalf rsamling v ckte fr gan om dagen f r Moder Jord. FN:s tanke r att p minna om att jordens biologiska m ngfald med alla arter och ekosystem r f ruts ttningen f r v ra liv. Men hur st r det till med Moder Jord idag?

Generalf rsamlingens ordf rande sade i samband med beslutet att inr tta Moder Jord-dagen att m nskligheten p verkar v r planet s mycket att vi har passerat brytpunkten f r vad som r h llbart. Han p pekade att ett huvudproblem r v r quasi-religious faith in profit and the marketplace och att den finansiella krisen b r ses som en varning att v r hyper-consumption, unfettered greed and obsessive accumulation of power and dominance have no future if we are to survive.

Vi som lever i den rika delen av v rlden har utvecklat en livsstil som ter upp v r jord. Man r knar med att 16 procent av jordens befolkning st r f r ttio procent av resursf rbrukningen. Svenskens ekologiska fotavtryck r idag s stort att om alla levde som vi skulle vi beh va uppskattningsvis 3,4 jordklot. nd r v rt m l fortsatt tillv xt och helst tillv xande tillv xt. Dessutom str var de 84 procent av jordens befolkning som idag endast f rbrukar 20 procent av resurserna helt ber ttigat efter att uppn samma levnadsstandard som vi. Och vi blir fler; enligt FN ber knas jordens befolkning ha passerat 9 miljarder r 2050.

I Sverige sl pper vi ut 10 12 ton v xthusgaser per person och r inklusive utsl ppen fr n de varor vi importerar fr n andra l nder. Den genomsnittlige kinesen sl pper endast ut 4 ton per r och etiopiern 0,1 ton! F r att hejda den globala uppv rmningen b r utsl ppen av v xthusgaser inte vara mer n 1 ton per person och r. Vi svenskar b r allts minska v ra utsl pp med mer n nittio procent.

Klimatkrisen fick f rra ret stor plats i medierna, men mindre s gs om att vi ven p andra s tt hotar planetens b rkraft. r 2005 redovisades i den globala vetenskaps versikten Millennium Ecosystem Assessment att 60 procent av v rldens ekosystemtj nster utnyttjades oh llbart s att deras b rkraft hotas.

F r tio r sedan st llde v rldssamfundet upp det s kallade 2010-m let, det vill s ga att markant minska f rlusten av biologisk m ngfald senast 2010. Nu r vi framme vid 2010, och hur har det g tt? Enligt FN minskar den biologiska m ngfalden i en takt som r 100 till 1000 g nger snabbare n normalt. En tredjedel av v rldens k nda v xt- och djurarter r utrotningshotade. Enbart r 2008 dog 717 djurarter ut och ekosystemen f r ndras och f rst rs i of rminskad takt. Vi r inte ens i n rheten av att n m let.

I en uppm rksammad artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature f reslogs nyligen gr nsv rden f r hur mycket m nsklig aktivitet jorden t l. Redan idag har gr nserna verskridits inom tre omr den utsl pp av koldioxid, biologisk m ngfald och utsl pp av kv ve och fosfor.

Forskarnas slutsatser r samst mmiga. Man talar inom ekonomin om att leva p r ntan och inte p kapitalet. Och nu lever vi p kapitalet! Hur har vi hamnat s fel?

Genomsnittsamerikanen f rbrukar 88 kg naturresurser per person och dag. F re industrialiseringen var detta givetvis inte m jligt. Idag v xer m nga upp utan att f rst att allt vi ter, kl r oss i och anv nder fortfarande kommer fr n naturen. F rr n r v r marknad var beroende av lokala tillg ngar hade vi ett sparsammare beteende i vardagen.

rets rapport fr n World Watch Institute, State of the World 2010, pekar ut konsumismen som det stora problemet vi m ste ta itu med.

Vi m ste anpassa m nsklighetens samlade konsumtion till planetens naturgivna gr nser. Klarar vi det?

Uppenbarligen r cker det inte med internationella f rhandlingar mellan stats verhuvuden p FN-niv . Till att b rja med m ste vi sl fast att det st rsta ansvaret ligger i den rika delen av v rlden, och att en omst llning m ste ske p alla niv er vi beh ver g ra ansvarsfulla val som individer, vi b r agera tillsammans p lokal niv , och vi m ste st lla st rre krav p f retag och politiker lokalt, nationellt och internationellt.

Vi beh ver faktiskt inf r varje beslut, i vardagen, i n ringslivet, hos myndigheter, i regeringen, fundera ver om v rt handlande h ller sig inom det utrymme vi har utifr n ett globalt r ttviseperspektiv och utifr n de naturgivna gr nser som ett h llbart liv p jorden f ruts tter. G r vi det kommer vi att tvingas inse att vi st r inf r stora f r ndringar, och att tiden f r att genomf ra dem r NU.

Generalf rsamlingens insiktsfulla beslut att inr tta mors dag f r jorden var viktigt f r att vi tminstone har en dag f r att reflektera om vad vi g r f r och med Moder Jord. Vi beh ver ha med oss den insikten varje dag.

H KAN TUN N, forskningsledare, Uppsala universitet

MARIE BYSTR M, konsulent, Uppsala universitet

JOHANNA BJ RKLUND, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet

GLORIA GALLARDO, docent, Uppsala universitet

PER WRAMNER, professor i milj vetenskap, S dert rns h gskola

EBBA LISBERG JENSEN, universitetslektor i milj vetenskap, Malm h gskola

GUNILLA ALMERED OLSSON, professor i humanekologi, G teborgs universitet

ANDERS SZCZEPANSKI, professor, Link pings universitet

PERNILLE GOOCH, forskare, Lunds universitet