💾 Archived View for idiomdrottning.org › ibland-ar-den-enklaste-forklaringen captured on 2024-08-25 at 01:09:15. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Ibland är den enklaste förklaringen

Jag misstänker därför

att jag är gjord av sand

och av damm

och av det grumligaste i tjärnen.

Det finns en kal plats i skogen

där inga träd kan växa.

Snön som föll där smakar aska.

Den kan inte smälta,

den ligger i sträva flingor,

det är mörkt på den kala platsen.

Ett grått mörker,

tyst och luften kan inte röra sig där.

Mina armar och ben är troligen

säckar av den kala platsens snö.

Det är den rimligaste förklaringen

till vad som har hänt.

När jag lyfter dom ligger dom kvar.

När jag knyter näven ligger fingrarna slappa.

Ur mun och ögon skiner förmodligen

den kala platsens grå mörker.

Dom är opaler i mitt ansikte,

opaler som inte kan tänka.

Antagligen är mina läppar och händer

kvar i vinterhalvåret,

där det svarta gräset borde ha växt innan.

Det blev nog förstört av mitt grumliga gryn.

Occam har en rakkniv som

förklarar dessa ting.

Det är alltid enklare än man tror.

Ingen anledning till att undra när

den kala platsens svar finns

så nära till hands.

Strött över min bädd där

en människa borde ha funnits

är istället högar av sträv stilla snö.

Bron över tjärnen måste vara rutten,

trät murket och mjukt som svart svamp,

räcket fläckar handen det rämnar i.

Att gå där går nog bara en gång,

eller en halv snarare,

för över det djupaste stället

kollapsar hela bygget.

Det ligger en klocka i mitt huvud,

den verkar ha stannat.

Kudden blir säkert svår att tvätta

för sanden och dammet jag är

yrde inte runt utan la sig bara

tjockt och stilla.

Visst kunde jag älta eller klura,

men det är egentligen inte så svårt:

en gnagande grop att sky och akta

som trodde hon var en människa,

men som nu förstår varifrån

all sträv snö föll

så inga träd ville spira.