💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6377.gmi captured on 2024-08-18 at 23:15:44. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Den franska ekonomins utmaningar

2017-05-09 11:34:05

ANALYS Det r tv olika visioner f r Frankrikes framtid som m ts i det franska presidentvalet. Marine Le Pen lovar ekonomisk patriotism medan Emmanuel Macron g r till val p mer europeisk integration. Men b da m ter samma utmaningar. L g tillv xt och h g arbetsl shet utmanar v lf rden.

Den franska ekonomin r Europas tredje st rsta ekonomi och ven om landet har f rh llandevis h g levnadsstandard k mpar m nga fransm n med att f sin egen ekonomi att g ihop.

Arbetsl sheten

Det som ofta n mns som styrkan i den franska ekonomin r den h ga produktiviteten, som r ett m tt p hur mycket varje arbetare g r per timme. Att m nga fransm n r v lutbildade bidrar till att den h ga produktiviteten men baksidan inneb r att det, likt i Sverige, r sv rt att komma in p arbetsmarknaden om du har l gre utbildning.

M nga i Frankrike st r utanf r arbetsmarknaden, och arbetsl sheten r ver 10 procent. F r unga r det s rskilt sv rt; en av fyra unga fransm n r arbetsl sa. Bland fransm n med utl ndskt p br r arbetsl sheten ocks st rre.

J mf rt med andra eurol nder som Spanien och Italien r det f rh llandevis goda siffror men i Storbritannien r arbetsl sheten 5 procent och Tyskland har en arbetsl shet kring 4 procent. I Sverige r den knappt 7 procent. Tudelningen p arbetsmarknaden Frankrike har varit sv r att komma t; m nga av de nya jobb som skapas r tillf lliga och l ngtidsarbetsl sheten r p den h gsta niv n p ver tio r.

L g tillv xt

Tillv xten i Frankrike steg n got till 1,2 procent under 2016 men l g p ynkliga 0,3 procent f r rets f rsta fyra m nader. S ven om m nga nu hoppas att den franska ekonomin r p v g ut ur l gkonjunkturen r det fortsatt tungt.

Frankrike l gger en st rre del av sin BNP p v lf rd n m nga andra europeiska l nder. Det inneb r att det finns en stor utbyggd offentlig sektor, ett av v rldens b sta sjukv rdssystem och att det j mf relsevis finns f rre m nniskor som r fattiga n i till exempel Tyskland och Storbritannien.

Eftersom tillv xten r l g i ekonomin och kostnaderna har kat f r den offentliga sektorn samtidigt som det r sv rt att h ja skatterna har statsskulden kat. Att h ja pensions ldern fr n 62 r r antagligen politiskt om jligt. Att f rl nga den 35 timmar korta arbetsveckan ses som ett dr mscenario av arbetsgivare men dess orubblighet f rsvaras benh rt av fackf rbund.

Men tankesmedjor som IMF och OECD tycker att den franska statsskulden som r p ver 100 procent av BNP r f r stor och att reformer kr vs. ven om statsskulden just nu r f rh llandevis billig kan en h g statsskuld leda till att n r skatteinkomsterna i en l gkonjunktur kan landet f sv rt att ha r d med sin v lf rd.

Mots ttning mellan stad och landsbygd

I m ngt och mycket handlar valet i Frankrike om tv motpoler; de tv Frankrike , att v lf rden n r inte alla p samma s tt och det r stor skillnad mellan livet i storstaden och p landsbygden. F r trots h gt skattetryck ser m nga fransm n att v lf rden f rs mrats, fabriker i det franska rostb ltet slagit igen och det blir sv rt f r mindre aff rer att klara sig med en allt ldre befolkning.

L sningarna som Macron och Le Pen st r f r r lika l ngt ifr n varandra som staden Amiens i rostb ltet och Paris. Fr gan r vilken som tar makten.

Om du vill l sa mer:

Franska motsvarigheten till Statistiska Centralbyr n.

https://www.insee.fr/en/accueil

IMF:s utv rdering av den franska ekonomin fr n 2016.

http://www.imf.org/external/pubs/cat/longres.aspx?sk=44080.0