💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6276.gmi captured on 2024-08-18 at 23:12:40. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Fasta en v g till l ngre liv?

2016-12-06 08:23:43

Till vakuolen fraktas det verfl diga cellmaterial som ska f rst ras och det r den h r s ttet att frig ra energi som kanske skulle kunna f rl nga v ra liv. Foto: Grafik: Tobba Johansson/SVT

Allt fler forskare tror att kalorirestriktion kan vara ett s tt att motverka cancer och flera neurogenerativa sjukdomar. rets Nobelpristagare i medicin, Yoshinori Ohsumi, har sj lv provat att fasta f r att f fart p autofagin och sv ltande celler som rensar sig sj lva.

Att h rd kalorirestriktion, allts att ta mycket lite eller ingenting alls, skulle kunna vara bra f r h lsan, skulle kunna f rklaras av autofagi rets Nobelpris i medicin. Tidigare har b de forskare och vanliga fastare kommit med flera andra alternativa f rklaringar till varf r den h r typen av extrem kalorirestriktion kan g ra gott.

Den popul ra 5:2-dieten bygger p liknande id er, och man brukar ven lyfta fram de positiva h lsoeffekterna som en f ljd av s nkta niv er av tillv xtfaktorn IgF. Men rets nobelpris i medicin kan st rker en annan t nkbar f rklaring tack vare n got som kallas autofagi allts cellernas f rm ga att under sv lt ta upp och reng ra sig sj lva.

Cellens tervinningsstation

Det var japanen Yoshinori Ohsumi som kartlade hur tervinning i j stceller g r till. Han beskrev hur celler som uts tts f r sv lt kan samla upp skr p och inkr ktare och bryta ner dem s att energi och nya byggstenar bildas.

Men n r han gjorde uppt ckten p 90-talet hade han ingen aning om att den dels skulle ppna upp ett nytt stort forskningsomr de och dels skulle anv ndas som argument f r fasta.

Yoshinori Ohsumi r en typisk grundforskare och har nu i snart 30 r studerat transporter inuti j stceller. S rskilt intresserad r han av hur det som ska brytas ned tar sig in i vakuolen som fungerar som cellens soptunna och tervinningscentral.

Tack vare sitt smarta experiment, d r han med hj lp av sv lt f rm dde j stcellerna att kraftigt ka hastigheten i autofagin, har mekanismerna bakom den h r viktiga processen kartlagts.

"K nde hur autofagin verkade i kroppen"

Nu lyfter m nga forskare fram Ohsumis nobelprisbel nade f rs k p j stceller som bevis p att fasta kan ha verkliga h lsoeffekter ven hos m nniskor.

Hypotesen r att celler under sv lt tvingas b rja bryta ner delar av sitt inre f r att frig ra byggstenar och energi. Detta sker genom att skr p som lagrats i cellen, som till exempel giftiga mnen och andra defekta delar, f rst rs. Det h r skulle i sin tur leda till b ttre h lsa och ett l nge liv.

Jag har faktiskt provat att fasta sj lv under tre dagar, ber ttar nobelpristagaren Yoshinori Ohsumi. Jag visste genom min forskning att cellerna har en enorm f rm ga att utvinna energi t kroppen och jag riktigt k nde hur autofagin verkade i kroppen under fastan, s ger han med ett skratt.

M ss och mormoner ger st d

N r m ss utsatts f r tillf llig sv lt har det visat sig att de lever l ngre n andra m ss och drabbas av f rre sjukdomar.

Dessutom har man sett att mormoner p v stkusten i USA, som avst r fr n alkohol, och idkar fasta med j mna mellanrum ofta lever l ngre n andra och mer s llan drabbades av hj rt- och k rlsjukdom n gon g ng under livet.

H lsoeffekterna handlade inte bara om att mormonerna avstod fr n alkohol; det var ven skillnad i h lsa och livsl ngd mellan de mormoner som fastade och de som inte gjorde det.

Kan f og stv nliga celler att ta k l p sig sj lva

Att alla de h r h lsoeffekterna skulle orsakas av autofagi r inte vetenskapligt visat, ven om m nga tycker att teorin r intressant och f rmodar att den skulle kunna ha andra tilll mpningsomr den.

Redan p g r kliniska f rs k i USA d r man f rs ker p verka autofagin och bli av med cancerceller p s s tt. Andra f rs k handlar om neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, d r vill man aktivera autofagi och f nervceller att rensa bort sjuka delar.

ven l kemedelsindustrin har b rjat intressera sig f r autofagi, s ger Nobouru Mizushima, professor i molekyl rbiologi vid Tokyo universitetet, som tillsammans med Yoshinori Ohsumi kartlade generna bakom autofagiprocessen.

Malin Attefall

Publicerad:5 december 2016 06.00

Uppdaterad:6 december 2016 10.54