💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 5759.gmi captured on 2024-08-18 at 22:56:57. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2016-01-21 09:32:36
19 januari
P tisdagen sl pps den granskning som gjorts av Riksbankens penningpolitik mellan 2010 och 2014. Troligtvis kommer myndigheten att kritiseras f r sina d liga prognoser bland annat vad g ller inflationen, det f rutsp r ekonomiprofessor Harry Flam.
Om rapporten skulle vara v ldigt kritisk s kommer rapporten att spela en viss roll, d det inneb r att Riksbanken m ste ta till sig av kritiken. Det skulle kunna leda till en utredning av sj lva Riksbanken, s ger Harry Flam, professor emeritus p Stockholms Universitet, till SVT Nyheter och forts tter:
Om man i rapporten till exempel ifr gas tter sj lva inflationsm let, s inneb r det att det r fel p sj lva ramverket i penningpolitiken. D kan det leda till att riksdagen vill utreda detta n rmare.
Riksbankens d liga prognoser
Det r riksdagens finansutskott som best llt den oberoende utv rderingen och det r tredje g ngen en s dan g rs av Riksbanken. Utredarna r toppnamnen Marvin Goodfriend, professor p Carneige Mellon University i USA som ven haft en rad poster inom den amerikanska centralbanken FED (Federal Reserve), och Lord Mervyn King, tidigare centralbankschef p Bank of England.
Deras uppdrag har varit att utv rdera Riksbankens penningpolitik under ren 2010-2014. I uppdraget ing r bland annat att unders ka hur Riksbanken klarat av att arbeta mot inflationsm let p tv procent, och om penningpolitiken anv nts r tt f r att f bukt med hush llens skuldberg.
I uppdraget ing r ven en granskning av hur Riksbanken klarat av att g ra inflationsprognoser.
Av tio prognosmakare i Sverige var det Riksbanken som gjorde de s msta inflationsprognoserna. De f rutsp dde felaktigt att det var m jligt att n inflationsm let p tv procent inom tv r, s ger Harry Flam, och till gger:
Det finns tecken p att prognosmakeriet trots allt var ganska bra, men n r det finjusterades av direktionen blev prognoserna betydligt mer optimistiska n de borde ha varit. Det handlar om ett rent nsket nkande fr n direktionens sida, milt uttryck. D r finns det anledning att rikta kritik mot Riksbanken.
Kritik mot r nteh jningen?
Trots att det finns fog f r en hel del kritik mot Riksbankens penningpolitik under ren 2010-2014, finns det argument som st der den f rda penningpolitiken, menar Harry Flam.
Det r alltid l ttare att uttala sig om det som redan h nt, men penningpolitiken m ste bed mas utifr n vad man visste n r besluten fattades. Jag kan t nka mig att man kommer fram till att r ntan inte skulle ha h jts ren 2010-2011, utan att man skulle ha l tit den ligga kvar p en l g niv eller till och med s nkt den.
Riksbanken felbed mde
Harry Flam f rklarar att den redan d kade utl ningen till hush llen gjorde att Riksbanken accepterade en r nteh jning. Detta skedde efter att svensk ekonomi terh mtat sig 2009, efter den internationella finanskrisen h sten 2008. Riksbanken felbed mde och trodde att terh mtningen var mer stabil n den var.
Riksbanken trodde att ekonomin efter uppg ngen skulle forts tta som vanligt och oroade sig f r en alltf r h g inflation och en h gre skulds ttning hos hush llen. Detta var allts en felbed mning, och ett misstag, konstaterar Harry Flam, och forts tter:
Den amerikanska centralbanken h jde inte r ntorna, inte heller Europeiska Centralbanken gjorde det, d rf r att man visste att en snabb r nteh jning skulle kn cka en konjunkturuppg ng.
Planerad utredning p skyndas
De tidigare oberoende utv rderingarna av Riksbankens penningpolitik har bara lett till en diskussion, inte till n gra s rskilda tg rder. Det finns dock planer p att utreda Riksbanken och dess verksamhet, en utredning som Riksbanken sj lv har efterfr gat och som riksdagens finansutskott st llt sig positiv till.
Men den utredningen har inte kommit ig ng, enligt Harry Flam som tror att tisdagens utv rdering som presenteras av de internationella toppekonomerna kan komma att leda till att den statliga utredningen p b rjas.
Tror inte p bostadsbubbla
Minusr ntan inf rdes under 2015 och r historiskt l g. I dag ligger repor ntan p - 0,35%. P riksbankens senaste m te i december l mnades den of r ndrad.
Det som oroat b de Riksbanken och andra r de skenande bostadspriserna i framf rallt storst derna och d rmed hush llens h ga skulds ttning.
Harry Flam tror inte att det finns n gon bostadsbubbla men han tror att en r nteh jning till normal niv kommer att p verka konsumtionen negativt.
Hur ser du idag p hush llens h ga bel ningsgrad?
Jag tror inte det r ett problem egentligen. Men skulle r ntorna pl tsligt g upp till normala niv er s skulle hush llen dra t sv ngremmen och minska konsumtionen. Det skulle i sin tur p verka konjunkturen och d ocks syssels ttningen som riskerar att minska. D remot tror jag inte att det skulle leda till s dana problem som att folk inte skulle ha r d med sina bostadskostnader och vara tvungna att flytta.
En normal r nta ligger runt 3,5-4,5 procent, enligt Harry Flam. Det inneb r att hush llens bostadsr nta hamnar p uppemot 5-6 procent.
Jag tror att vi kommer upp till de niv erna s sm ningom, men det kommer att ta flera r, s ger Flam.
Ingves betygss tts
I tio r har Stefan Ingves varit riksbankschef. Nu utv rderas fem av dessa. Fr gan r om den h r granskningen kommer att vara till hans f r- eller nackdel. Harry Flam tror b de och.
P plussidan r v l hanteringen av finanskrisen 2008, ven om Sverige inte gjorde n got originellt. Men det som var unikt var att svenska banker fick problem i Baltikum som kr vde tg rder som l n till bankerna. Men det var inte Riksbanken utan Riksg lden som stod f r huvuddelen av de finansiella st den.
Minussidan f r Ingves r nog penningpolitiken, den kan komma att ses som en misslyckad politik. Framf rallt att r ntorna h jdes f r tidigt efter finanskrisen. Man skulle ha v ntat med att h ja r ntan vilket andra centralbanker gjorde, som amerikanska FED, och Europeiska centralbanken, ECB, konstaterar Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi.