💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4392.gmi captured on 2024-08-18 at 22:13:35. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2012-11-20 07:26:56
Proffsigare, mer p l sta och b ttre p att f rhandla. De svenska bankkunderna ber inte l ngre om urs kt n r de kommer till bankkontoret. Men betyder det att de f r l gre bor nta? D r g r sikterna is r.
En ny tid r h r. Svenska bankkunder st ller krav p ett s tt som var ovanligt f r bara n gra r sedan. Det tycker Michael Skytt r ganska uppenbart. Han r vd p Nordea hypotek, en av de st rsta akt rerna p marknaden f r bol n. Och det r inte bara SvD:s R ntekarta som har gjort skillnad. Michael Skytt menar att bor ntan har varit i fokus i ett par r nu, i princip sedan den f rra finanskrisen bl ste ver.
De flesta kunderna idag r medvetna om att de ska f rs ka f rabatt p r ntan, det r de signaler jag f r fr n kontoren. Och m nga kunder vet ocks vad som kr vs f r att f den rabatten, s ger Michael Skytt.
Enligt Nordea r en avg rande faktor att man samlar hela familjens aff rer i banken. D har man skaffat sig ett bra f rhandlingsl ge inf r en diskussion om bor ntan.
Claes Hemberg, sparekonom p Avanza, talar ocks om ett uppvaknande hos m nga svenska bankkunder. Claes Hemberg var en viktig inspirationsk lla f r SvD:s R ntekarta n r han f rra ret drog ig ng twitterkampanjen #s gdinr nta.
Prutarna blir fler och fler. Och de skaffar sig b ttre och b ttre argument, s r det bara, alla unders kningar visar p det, s ger Claes Hemberg och forts tter:
Men nd , det r en oj mn brottningsmatch, det ska man ha klart f r sig. Kunderna m vara tuffare men bankerna har ocks tuffat till sig. De ser naturligtvis till att skaffa sig en strategi f r att hantera det h r.
Claes Hemberg menar att banken ofta g r med p en minirabatt som g r vissa kunder j tten jda. Men 10 punkters rabatt (en punkt r en hundradels procent) r inget att skryta med tycker Claes Hemberg. 40-50 punkter borde vara en l gstaniv . Och han s gar Michael Skytts r d att bli helkund hos banken.
N , det d r r en myt. Det st mmer inte. Det enda raka r att ringa runt och j mf ra och st lla banker mot varandra. Det ger resultat. Minst fem banker, tycker jag. Annars r det ingen id , s ger Claes Hemberg.
Peter Norman, finansmarknadsminister, po ngterar ocks att kampen mot bankerna r en kamp som aldrig tar slut. Konsumenterna beh ver allt st d de kan f . Bankerna hittar p nya produkter och nya kr ngliga ord som kunderna inte f rst r och s pl tsligt r de i underl ge igen, enligt ministern.
Jag tror att webbverktyg som R ntekartan har haft effekt. Men bilden r inte entydig. Finansinspektionens granskning av bankerna visar att det r sv rt att se n gon avtagande l nsamhet p just bol n. Regeringen har best llt en ny unders kning som kommer att presenteras n sta vecka. Det ska bli sp nnande att se hur l nsamheten f r bol n har utvecklats, s ger Peter Norman.
Men att ut va konsumentmakt betyder inte bara att man f rhandlar om bor ntan. Det finns andra villkor att ndra. Och alldeles nyligen har konsumenttrycket lett till en konkret f r ndring n r g ller en uppm rksammad or ttvisa, i alla fall enligt m nga kunder, som k nt sig bortdribblade.
Det handlar om n r ett bundet bol n i Nordea l per ut efter ett visst antal r och en kund missar det datumet. Det h nder ganska ofta. Tidigare har d l net automatiskt bundits om p samma antal r som tidigare - ett fem rigt bundet l n binds om p ytterligare fem r. Det blir mycket dyrt att l sa.
Fr n och med oktober har vi ndrat det h r eftersom m nga kunder inte tyckte rutinerna var bra, s ger Michael Skytt.
Har kunden inte sagt n got l gger vi ist llet om l net till r rlig r nta. Det g r det m jligt att l sa l net n r som helst eller att binda det igen vid ett senare tillf lle.
ven SEB har ndrat rutinerna medan Swedbank och Handelsbanken har kvar det gamla systemet.
Men alla bankkunder st r inte p barrikaderna. Eva Lindstr m, jurist p Konsumenternas Bank- och finansbyr , ber ttar om en speciell kategori bankkunder som ringer till byr n och st ller fr gan om det verhuvudtaget r till tet att pruta.
Vi r ju toppen av ett isberg. S den h r typen av samtal illustrerar ganska bra att det saknas kunskap i en del fall. De h r personerna ber ttar ofta att de aldrig har f rs kt pruta. Och de har dessutom ingen lust att g ra det, de tycker det k nns olustigt. H r har vi en uppgift att motivera dem, s ger Eva Lindstr m.
Jan Almgren
08-13 55 22 jan.almgren@svd.se