💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4375.gmi captured on 2024-08-18 at 22:13:04. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2012-11-15 13:29:36
Tillv xten ska h llas uppe, de sociala klyftorna minskas och milj f rst ringen hejdas. Det r bara n gra av de gigantiska utmaningar som v ntar de nya kinesiska ledarna som tar ver i dag torsdag.
I dag presenteras en ny generation ledare p det kinesiska kommunistpartiets kongress i Peking. Vilka r de st rsta utmaningarna som de st lls inf r? DN.se har fr gat tv Kina-experter: nationalekonomen Sonja Opper, Lunds universitet, och Johan Lagerkvist, forskare p Utrikespolitiska institutet.
TILLV XTEN
Stark tillv xt r en f ruts ttning f r att folkmajoriteten ska vara n jd med kommunistpartiets styre. Men ska tillv xten forts tta kr vs enligt Sonja Opper att de nya kinesiska ledarna tar ytterligare kliv mot en fri marknad.
En friare kapitalmarknad som bland annat till ter utl ndska investeringar i Kina kommer att vara den viktigaste fr gan. Men ven arbetsmarknaden m ste ppnas upp. Fattiga arbetare som flyttar dit jobben finns f r idag inte permanenta uppeh llstillst nd och g r d rf r miste om sociala f rm ner. Resurser hamnar inte d r de g r st rst nytta, s ger Opper.
Johan Lagerkvist framh ller att Kina beh ver g fr n sin inriktning p tillverkning f r export till en ekonomi driven av innovationer och inhemsk konsumtion. Sjunkande efterfr gan i EU och USA p kinesiska produkter i den globala finanskrisens sp r understryker behovet.
Dilemmat f r ledarna r att d m ste de ocks sl ppa n got av den politiska kontrollen, en s dan ekonomi kr ver ppnare informationsfl den. Den censur man har i dag missgynnar f retagen.
OJ MLIKHETEN
Klyftorna mellan dem som tj nat p Kinas ekonomiska under och de m nniskor och lands ndar som hamnat p efterk lken r enorm. Kommunistpartiets svar har varit visionen om det harmoniska samh llet . Men de nya ledarna har l ng v g att g f r att n dit. Klivet fr n planekonomi till marknad har st llt m nga kineser helt utan offentlig trygghet.
Tidigare var skyddsn ten kopplade till din statliga arbetsplats: barnomsorg, sjukv rd, skolor, allting. I dag finns det inget socialt skyddsn t att tala om, det r upp till var och en att skaffa sig det, de flesta r h nvisade till familj och sl kt. Sjukdom kan del gga en hel familj och m nga r oerh rt oroliga, s ger Johan Lagerkvist.
KORRUPTIONEN
Mutor r b de en h msko p ekonomin och en k lla till h ftiga folkliga protester. Problemet erk nns av partiet men det kr vs mycket av de nya ledarna om de verkligen vill g till botten med det.
Sv righeten r att de grundl ggande sk len ligger i sj lva systemet. Man kan bara muta politiker om de kontrollerar nyckelresurser som inte finns tillg ngliga p annat s tt. S vill man verkligen l sa korruptionen m ste man avreglera och skapa en fri marknad, s ger Sonja Opper.
Ett vanligt scenario r enligt henne hur l gavl nade lokala tj nstem n utnyttjar sin makt ver markanv ndningen. Om ett bolag stoppar pengar i r tt ficka tas intressant mark fr n fattiga jordbrukare och uppl ts till l nsamma byggprojekt. Den h r typen av markfiffel r en st ndig k lla till social oro och protester. Men korruptionen f rekommer p m nga andra st llen, p pekar Johan Lagerkvist.
ven l kare som har d ligt betalt kr ver extra pengar f r att ge den v rd som patienter beh ver.
MILJ N
En del av tillv xtens baksida r de enorma milj problemen. De r ytterligare en k lla till folkliga protester och ofta kopplade till obalansen mellan regionerna.
Fattiga regioner s ger ja till smutsiga industrier och blundar f r lagar och regler eftersom de beh ver skatteint kterna, s ger Sonja Opper.
Korruptionen f rv rrar milj f rst ringen, menar Johan Lagerkvist.
Mark s ljs ut till milj farliga verksamheter genom att de som har den politiska och ekonomiska makten k r ver vanligt folk. Det finns inte heller n gra bra mekanismer f r att utkr va ansvar, s ger Lagerkvist.
Till milj problemen h r giftutsl pp, markf rst ring, f roreningar i luft och dricksvatten och till f ljd av det stora h lsoproblem, som astma och cancer. B de Opper och Lagerkvist anser dock att Kina f rtj nar erk nnande f r sin satsning p ny gr n teknik. Eftersom Kina r det land i v rlden som sl pper ut mest av v xthusgasen koldioxid kan det f stor betydelse.
DEMOKRATIN
De nya kinesiska ledarna kommer tminstone inte just nu st llas inf r n gra breda folkliga krav p demokrati. Det r Opper och Lagerkvist verens om.
Medelklassen efterfr gar inte i f rsta hand demokrati. Det man vill ha r insyn i myndighetsut vningen, hederliga politiker och samma spelregler f r privata och statliga f retag, s ger Sonja Opper.
Enligt Lagerkvist odlas dr mmar om demokrati bland h gutbildade, men samtidigt pekar m nga unders kningar p att det politiska systemet har h g legitimitet.
Visst finns det m nga missn jda men de ser inga alternativ och d rf r organiserar de sig inte, s ger Lagerkvist.
Sonja Opper tror att de nya ledarna kommer att f rs ka ge plats t nya grupper inom partiet, som de privata entrepren rerna, och p s vis f rekomma mer l ngtg ende krav p demokratiska reformer. Men det r en besv rlig balansakt de nya ledarna ska klara n r friheten till ts ka i ekonomin men inte i politiken.
S KERHETEN
Kina st r i dag v ldigt ensamt i v rlden, enligt Johan Lagerkvist. Den tidigare strategin, att vertyga omv rlden om att Kinas uppg ng skulle ske fredligt, har p senare r f rfallit. Nu har kineserna h rda konflikter om ar och vatten med grannl nder som Japan, Vietnam och Fillippinerna. Det finns ocks sp nningar med m ktiga l nder som Ryssland och Indien, och den st ndiga rivaliteten med supermakten USA. M nga ser med oro p Kinas upprustning.
Den kinesiska milit ren har blivit mer nationalistisk och det r oklart hur mycket kontroll partiet har ver det. Det har ocks v xt fram en starkare folklig nationalism som blivit underbl st av de statliga medierna.
Att terst lla f rtroendet f r Kina i n romr det blir enligt Lagerkvist en delikat uppgift f r de nya ledarna.
Hans Ros n
hans.rosen@dn.se