💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3490.gmi captured on 2024-08-18 at 21:45:07. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2011-10-25 09:43:55
Om EU g r mot en mer federalistisk l sning i eurokrisens sp r, eller om eurosamarbetet gradvis g r mot sin uppl sning, finns kraftfulla argument f r att utreda fr gan om en nordisk f rbundsstat. Det f renade Norden skulle bli betydligt mer diversifierat n de enskilda nordiska ekonomierna och d rmed mer strykt ligt vid ekonomiska p frestningar. Fr gan skulle kr va m nga rs utredning men den r viktig att bena ut och f rdjupa, skriver Gunnar Wetterberg.
Det r nu tv r sedan jag publicerade f rslaget att bilda en ny Kalmarunion (DN Debatt 27/10 2009), som jag sedan fick utveckla i Nordiska R dets rsbok 2010 F rbundsstaten Norden (http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2010-582).
Gensvaret var ver all f rv ntan. I ett par oberoende opinionsunders kningar svarade drygt 40 procent att de var mycket eller ganska positiva, utan st rre skillnader mellan ldrar och l nder.
Vid presentationen i huvudst derna f r ett r sedan gick en reflektion igen p flera h ll:
Om det kommer en kris, s vore detta bra att ta till men utan n got tryck utifr n r det sv rt att f n gon r relse.
Det r en bestickande synpunkt. Ett f renat Norden skulle st l ngt starkare mot omv rlden n de fem l nderna var f r sig, samtidigt som en alltmer gemensam hemmamarknad skulle ge tillv xten markant b ttre m jligheter n i dag. Problemet r att m jligheten knappast finns, om man inte har t nkt igenom den. D rf r b r Norden h ja krisberedskapen genom att utreda f ruts ttningarna f r att g samman.
EU brottas med de sydeuropeiska skuldproblemen. Tyskland v ndas: ena dagen f rklarar f rbundskansler Merkel att det inte finns n got EU utan euron, andra dagen fnyser hennes kolleger t en transfereringsunion , f r att tredje dagen efterlysa en europeisk ekonomisk finansminister och i Bryssel talade nyligen Gerhard Schr der, Joschka Fischer och Matti Vanhanen om Europas F renta Stater.
Om EU g r mot en mer federalistisk l sning i eurokrisens sp r blir det n mer angel get f r de nordiska l nderna att samla sig. Annars blir det sv rt att h vda ppenheten och frihandeln mot andra l nders svaghet f r protektionism och hemlighetsmakeri. Om eurosamarbetet gradvis g r mot uppl sning hamnar fr gan om ett penningpolitiskt alternativ p dagordningen. I b da fallen r det ett kraftfullt argument f r Nordiska R det och/eller regeringarna att utreda fr gan om ett mer effektivt Norden.
P penningpolitikens omr de har de nordiska l nderna i dag valt olika l sningar. Finland deltar fullt ut i eurosamarbetet, Danmark f ljer euron, medan de vriga valutorna i huvudsak flyter fritt. F rbundsstaten m ste ha en gemensam penningpolitik, antingen inom ramen f r den europeiska valutaunionen eller med en egen, gemensam valuta.
Den nationalekonomiska forskningen betonar vikten av optimala valutaomr den . Jag tror att man kan h vda att f rbundsstaten Norden skulle vara ett s dant omr de, men p ett annat s tt n vad man brukade mena i eurodebatten. I k lvattnet p Maastrichtf rdraget unders kte ekonomerna likheterna mellan olika l nders ekonomier och branschstrukturer. Ju st rre verensst mmelserna var, desto b ttre ans gs f ruts ttningarna vara f r ett gemensamt valutaomr de.
I Nordens fall kan man emellertid f ra resonemanget ett steg vidare. L ndernas n ringsliv skiljer sig visserligen markant t och reagerar d rmed olika p olika konjunkturer, men det r inte n dv ndigtvis en nackdel. I dagens l ge r de nordiska ekonomierna var f r sig s sm och s beroende av enstaka f retag och branscher att enstaka olyckor kan drabba det enskilda landet h rt. Sovjetunionens s nderfall slog h rt mot Finlands utrikeshandel, men motg ngar f r skogsindustrin, oljesektorn eller enskilda f retag som Nokia eller Ericsson skulle ocks vara tunga att b ra f r det ena eller det andra landet.
I detta perspektiv blir olikheterna mellan medlemmarnas n ringsliv f rbundsstatens styrka. I ett enat Norden skulle l nderna turas om att h lla ekonomin p f tter, eftersom deras n ringsliv reagerar olika i olika konjunkturfaser eller p externa chocker.
Det som skulle g ra f rbundsstaten Norden till en fungerande ekonomisk enhet r de gemensamma institutionerna och v rderingarna. Tack vare dessa kan man f rst rka den gemensamma arbetsmarknad och den r rlighet mellan l nderna som redan r f r handen. Institutionerna och v rderingarna underl ttar r rligheten inom omr det, i synnerhet om den f rst rks av f rbundsstatens gemensamma institutioner.
Redan nu finns det en gemensam arbetsmarknad, men den kan f kraftigt kad betydelse inom f rbundsstatens ramar. Ju fler nordbor som r beredda att flytta till ett grannland n r jobben viker hemma och arbetskraften beh vs d r, desto b ttre kommer hela Nordens ekonomi att fungera. P s vis kan f rbundsstaten bli ett skyddsn t f r medborgarna. ven om det egna landet skulle r ka i sv righeter s kan inv narna klara sig b ttre, eftersom de andra l nderna finns som alternativ. F rbundsstaten blir betydligt mer diversifierad n de enskilda ekonomierna och d rmed mer strykt lig vid ekonomiska p frestningar.
Tack vare olikheterna och r rligheten skulle det f renade Norden bli en b ttre fungerande enhet n dagens skilda l nder, p sikt ungef r p samma s tt som USA r i dag. Den amerikanska ekonomin r o ndligt m ngfasetterad, d r samsas expansion i ena delen av landet med stagnation i den andra, men m nga m nniskor r beredda att flytta dit jobben finns. N r medborgarna vant sig vid Norden kommer det inte att vara m rkv rdigare att flytta mellan l nderna n det r fr n Pittsburgh eller Detroit till Atlanta eller Seattle. Arbetskraftens r rlighet l ttar trycket b de d r n ringslivet k rvar och d r det kan sluka hur mycket resurser som helst. Det gagnar hela ekonomins utveckling, men det kar ocks medborgarnas v lf rd j mf rt med om nationsgr nser hade skilt de v xande delarna av omr det fr n de krympande.
F rbundsstaten Norden skulle kr va m nga rs utredning, f rhandlingar och folkomr stningar. Men om f rbundsstaten blir av, om eurosamarbetet finns kvar och om Norden best mmer sig f r att delta r riskspridningen inom Norden fortfarande en styrka, ven om man inte f rfogar ver penningpolitiken p egen hand. F rbundsstaten och medlemsstaterna kan samordna sina finanspolitiska insatser i l ngt st rre utstr ckning n vad som kommer att vara m jligt inom euroomr det som helhet. F rbundsstaten kommer dessutom att ha ett betydligt st rre inflytande ver eurosamarbetet n vad Norden har i dag n r bara Finland deltar fullt ut i samarbetet.
Om eurosamarbetet fallerar ja, d vore det sj lvklart med en nordisk valuta. Med h nsyn till hur ekonomierna kompletterar varandra, givet arbetskraftens r rlighet och de gemensamma v rderingar som en samordnad finanspolitik skulle kunna bygga p , borde denna nordiska valuta dalern??? ha betydligt b ttre f ruts ttningar n euron. En nordisk centralbank skulle kunna spela en viktig roll f r den vriga ekonomiska politiken, till exempel i f rh llande till l nebildningen inom omr det, och d rmed ka handlingsutrymmet b de f r den samordnade finanspolitiken och f r vart och ett av medlemsl nderna.
Det ligger l ngt fram. Men det r en tanke som r viktig att bena ut och f rdjupa, om alternativet f rbundsstaten Norden ska vara m jligt att tillgripa i en kris.
Gunnar Wetterberg,
samh llsdebatt r och historiker, samh llspolitisk chef p Saco