💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3083.gmi captured on 2024-08-19 at 07:34:40. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

4G sista generationen

2011-05-02 08:36:37

Det blir inget 5G och det beror p att forskarna b rjat n rma sig gr nsen f r hur mycket data som g t att f ra ver ett givet frekvensutrymme i etern.

2 maj 2011 kl 11:43

Teknikerna har jobbat med n rmast kuslig precision. En g ng vart tionde r har de f tt fram en ny mobilgeneration. Men nu r det slut. Ericssons forskningschef konstaterar att det nog inte blir n gon femte generation. D remot v ntar n st rre f r ndringar.

Om allt fortsatt som tidigare skulle vi n gon g ng kring 2020 f den femte generationen mobiln t, 5G. N ten skulle ge extremt h ga datahastigheter och ppna f r nya kapacitetskr vande tj nster som vi idag inte kan f rest lla oss.

Men det mesta pekar p att vi aldrig hamnar d r. Just n r telebolagen i Sverige h ller p att rulla ut de nya 4G-n ten siktar forskarna i labben p att ta n sta steg t ett helt annat h ll.

Vi ser inga tecken nu p att det blir ett 5G. I alla fall inte om vi anv nder h gre datahastighet som definition av vad en ny generation r, s ger Jan F rjh forskningschef p Ericsson, v rldens st rsta leverant r av mobilsystem.

Artikeln forts tter...

En orsak r att forskarna b rjat n rma sig gr nsen f r hur mycket data som g r att f ra ver i ett givet frekvensutrymme i etern. Den gr nsen har man i och f r sig varit n ra f rut men d har man kunnat kringg begr nsningen genom att anv nda flera antenner f r att skicka ver data.

Vad vi vet idag finns det inget p g ng som g r att vi kan f samma f rb ttring som n r vi utvecklade systemen med flera antenner. Men vi kan fortfarande f rb ttra radion ten s de f r kad kapacitet, s ger Jan F rjh.

Det inneb r nu inte att forskningen stannar av bara f r att det inte blir n gon ny n tgeneration som ska byggas ut. Inne i ett av Ericssons hemliga forskningslabb finns exempelvis projektledaren Mathias Riback och ett g ng andra forskare.

H r h ller de p att f rs ka ta sig nnu lite n rmare maxgr nsen och Mathias Riback visar in i en liten datorhall f r att vi ska f se vad som r p g ng. I ett st ll, h gt som en fullvuxen man, finns utrustningen som om n gra r kanske blir grunden till Ericssons nya basstation. Basstation r den del i mobiln tet som kommunicerar via radio med mobilerna.

I ett st ll alldeles intill finns just mobilen. ven den r n rmare tv meter h g och p minner inte p n got s tt om en kommande mobil. Men det r just s det brukar se ut n r man p ett v ldigt tidigt stadium testar nya l sningar som senare ska krympas s mycket att de hamnar inuti en mobil eller ett datormodem.

Utanf r datorhallen visar forskarna hur det g r. P datorsk rmen ser vi hur stora m ngder data skickas ver mellan basstation och mobil och ett litet tag r hastigheten ver 1,4 Gbit/s. Det r ungef r 20 g nger snabbare n vad man f r ut i motsvarande utrymme med den f rsta omg ng 4G-n t som telebolagen i Sverige nu bygger ut.

Men s pl tsligt kraschar det. verf ringen g r ned till 900 Mbit/s och f r forskarna r det bara att g tillbaka och fila ett varv till p mjukvaran i systemet.

Vi skulle kanske kunna g nnu lite h gre. Men d kr vs s avancerade algoritmer (ber kningsmetoder) att det skulle ta alldeles f r mycket processorkraft och f r mycket energi, s ger Jan F rjh.

H r framme, n ra den teoretiska maxgr nsen, b rjar forskningen ta en lite annan inriktning. Lite f renklat kan man s ga att vi hittills mest pratat om vilken maxhastighet man kan f ut av en given teknik under optimala f rh llanden p en begr nsad plats.

Fram ver handlar det mer om att den h ga hastigheten ska bli tillg nglig verallt och d beh ver man till exempel f flera olika typer av n t att fungera ihop och f basstationerna att samarbeta mer n idag. Den som r uppkopplad ska inte f n got avbrott bara f r att man r r sig mellan ett tr dl st n tverk p flygplatsen till mobiln tet utanf r och sedan in i ett nytt n t p kontoret.

En annan stor f r ndring r att n tet ska klara av att ansluta en enorm m ngd apparater. I praktiken handlar det om allt fr n mobiler och datorer till sensorer som m ter allt fr n lufttryck till blodtryck hos patienter. P Ericsson r knar man exempelvis med att det 2020 kommer att finnas mer n 50 miljarder uppkopplade apparater till internet.

D m ste det vara enkelt f r konsumenterna, men det m ste ocks vara l tt f r telebolagen. D rf r beh ver vi n t som st ller in sig sj lva och som ocks reparerar sig sj lva. V rt stora m l r att all information ska finnas tillg nglig med bra prestanda var man n r, s ger Jan F rjh.

Det l ter ju lovande f r alla mobilanv ndare som f tt v nja sig vid att t ckningen ibland r usel och att datahastigheten ofta ligger l ngt under den telebolagen talar om i reklamen. Men kanske r det just det h r som 5G handlar om, inga nya n t utan fungerande n t som ger riktigt bra prestanda n stan verallt. Det blir i s fall ett skifte av enorm betydelse.

1G kom i b rjan av 1980-talet och i Norden anv nde de statliga televerken systemet NMT. Det spred sig senare och anv ndes ven i m nga andra l nder. De sista NMT-abonnemangen i Sverige upph rde f r drygt tre r sedan.

2Gden andra generationen mobiltelefoni, kom i b rjan av 1990-talet. I Europa drev b de myndigheter och industri p f r att man skulle f en gemensam europeisk standard. Det lyckades ocks och man skapade gsm, en teknik d r b de Ericsson och Nokia skaffat sig en stark st llning.

3G den tredje generationen mobiltelefoni blev rej lt omskriven i b rjan av 2000-talet n r telebolagen gjorde m ngmiljardinvesteringar i nya n t och i att ropa in frekvensutrymme f r 3G. Satsningarna kn ckte telebolagen och bidrog till telekomkraschen. 3G-n ten ger framf r allt h gre datahastighet.

4GSverige lyckades v cka global uppm rksamhet i mobilbranschen n r TeliaSonera blev f rst i v rlden med att ppna ett kommersiellt n t som f ljer standarden lte, som sedan ocks kom att kallas 4G. 4G/lte ppnar p sikt f r nnu h gre datahastighet samtidigt som det inneb r att man g r ver till ett rent datan t.