💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3052.gmi captured on 2024-08-19 at 07:33:44. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Chatt med Anders Borg

2011-04-14 11:05:08

Publicerad 2011-04-13 19:11

Finansminister Anders Borg chattade med DN.se:s l sare om v rens budgetproposition direkt efter Riksdagsdebatten.

moderator: Nu b rjar strax chatten med finansminister Anders Borg. V lkomna!

Peter: Varf r h vdas det envist att det g r bra f r Sverige n r vi stadigt sjunker i v lf rdsrankingen, har 25-30% ungdomsarbetsl shet, industri f rsvinner ur landet och jag tror de flesta ocks upplever att samh llsservicen blivit s mre? G r v ra skattepengar bara till att r dda banker (och g da Rothchilds mfl) nuf rtiden?

Anders Borg: Sverige har kommit tillbaka efter krisen snabbare n vi och andra bed mare r knat med och samtidigt har arbetsl sheten och syssels ttningen utvecklats starkare n befarat. Syssels ttningen f rv ntas ka med n got ver 300.000 personer tyder det p att svensk ekonomi fungerar b ttre n tidigare. Svenska staten har inte f rlorat en enda krona p bankst d, utan har tv rtom gjort inte obetydliga f rtj nster p de st d som varit n dv ndigga. Samtidigt lever vi i en tuff ekonomisk milj och har all anledning att vara f rsiktiga ocks fram ver.

meron: Hej finansminister Borg. Varf r kan inte inkomsttaket f r studenter lyftas ytterligare? Dagens tak r alldeles f r l gt satt. Om det inte g r att genomf ra, varf r inte d inf ra skatterabatt t arbetande studenter? mvh

Anders Borg: Vi har precis kat inkomsttaket f r studenter, det sk fribeloppet. Det r bra f r studenter att arbeta. Att ha haft extraarbeten under studietiden g r det l ttare att snabbt komma in p arbetsmarknaden efter examen. Vi har inte avviserat n gon ytterligare h jning av fribeloppet.

Andreas Engman 721101: Hej Anders... Bra jobbat av dej och regeringen, jag delar er syn pa vad som gor Sverige till ett bra land... Vad som inte ser sa bra ut ar alla artiklar om hur sjuka och utforsakrade behandlas... Det ar ju omojligt for dej att komentera enskilda fall, kan ju bero pa hypokondri och arbetsovilja... Men ett valfardsammhalle kan och far inte ga under en viss grans av vard, da ar det inte vart namnet valfard... Vad kan man gora at det och hur mycket pengar ar det vi pratar om i sammanhanget...

Anders Borg:

Sjukf rs kringsreformen har haft effekter p sjukskrivningarna. De l nga sjukfallen, ver ett r, har minskat fr n 80.000 personer h sten 2006 till ca 20.000 personer vid samma tid f rra ret. Tidigare f rtidspensionerade 60.000-70.000 personer per r, medan motsvarande siffror nu ligger strax ver 10.000 personer per r. Samtidigt har inte reformen i alla delar fungerat som vi nskat och avsett. Det r bra att vi nu kan g ra vissa justeringar, ppna f r ett tydligare undantag som g r att m nniskor kan stanna kvar i f rs kringen n r det r uppenbart att de inte kan jobba, att rehabilitering s tts in tidigare och att fler tg rder riktas till denna grupp. Vi lovar att forts tta att f lja detta noggrannt.

Amanda: Varf r r det en s dan fokusering p jobbskatteavdragen? Jag skulle hellre vilja se att fokus flyttades till vad vi f r f r den skatt vi betalar. r den skatt vi betalar tillr cklig f r att f t.ex. fungerande t g, h gre personalt thet p f rskolorna och bra v rd. r svaret alltid effektivisering och avreglering? Kan det helt inte helt enkelt vara s att det saknas medel?

Anders Borg:

Arbetslinjen, d r jobbskatteavdraget r en viktig del, r avg rande f r att pressa tillbaka arbetsl sheten och ka syssels ttningen. Det r avg rande att fler arbetar och fler timmar arbetas om vi ska klara v lf rd och trygghet fram ver. Det kan s kert beh va tillf ras pengar p olika omr den, t.ex. infrastrukturen som du n mner, men det r centralt att fler kommer i arbete och d r jobbskatteavdraget viktigt. Vi vill bygga trygghet genom att fler f r chansen att jobba.

Simon WN: Hej Borg, jag t nkte h ra hur du ser p det stora problemet med l g investeringsgrad i n ringslivet? Under 2010 l g den p 14,6% i Sverige och vi skulle beh va l ngsiktigt en p rligen ver 30% i dagens f rdelningar mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst. Detta kan man ju ven teoretiskt dra som realt l ngsiktigt skall vara den grad f r att inte anv nda framtida kapital. Med andra ord konsumerar samh llet i stort 580-600 miljarder rligen av framtida tillg ngar. hur anser ni att l sa detta?

Anders Borg:

Det r viktigt att vi har ett bra f retagsklimat s att det l nar sig att investera i produktionsf rm ga i Sverige. Sverige har goda f ruts ttningar f re f retag, men det beh ver g ras mera. Vi f resl r nu bl.a. f renklad expertskatt, mer f rm nliga 3:12-regler och vissa andra skattel ttnader. Ur detta perspektiv kan ocks offentliga investeringar, t.ex. i infrastruktur spela en roll.

Stefan R: Med tanke p privatisering/bolagisering av statliga/kommunala bolag/verksamheter... Tycker ni verkligen att verksamheter/bolag fungerar b ttre som vinstdrivande/i privat go eller r det av ideologiska sk l som ni f r den linjen? Exempel som j rnv gen, kraftverken samt mindre verksamheter som dessutom r finansierade via skattesedeln t ex ldrev rd, dagis och skolor visar ju p att det inte funkar s bra... ?

Anders Borg:

Vi m ste vara pragmatiska. Det r naturligt att staten ger f retag som Vattenfall och LKAB och d ska vi s kra att de sk ts v l. Detta r f retag som utg r en del av v r ekonomiska ryggrad. Samtidigt r det klokt att minska v rt gande i banksektorn. Finansiella f retag r, som vi upplevt de senaste ren, riskfyllda och vi ska inte riskera att tvingas sk ra i v lf rden f r att banker f rlorar pengar. Att amortera p statsskulden r klokt: den som r satt i skuld r aldrig fri, som G ran Persson s klokt uttryckte saken.

Gustav T: Hej, jag uppskattar er poliK, men vill g rna veta hur ni t nker runt ungdomsarbetsl sheten. Som jag f rst tt vill ni inf ra en form av introduktionstid med praktikl n samt l tta p anst llningsvillkor. Likt danmark, frankrike och spanien.Detta f r att g ra intr de till arbete l ttare. Med egen erfarenhet av detta i spanien s finns en stor risk detta s tts i system av f retag och att m nga ungdomar f r g m nga r utan fast jobb(p verkar m jlighet att skaffa l n/familj/etc).Hur hanterar ni det?

Anders Borg:

Sverige har inte klarat ungdomsarbetsl sheten v l. I Nederl nderna, Tyskland och sterrike, som ju r l nder som har en arbetsmarknad som i vrigt p minner i m ngt och mycket om Sverige, ligger ungdomsarbetsl sheten l gre n bland ldre. I dessa l nder sker yrkesutbildningen genom l rlingssystem och omfattande praktiktj nstg ring. Vi har anledning att l ra av detta. Vi har ocks f reslagit ett s.k. l rlingskontrakt, som ska g lla utanf r gymnasieskolans l rlingssystem, som i praktiken inneb r en f rl ngd provanst llning f r ngre. En f rdel med att arbeta med provanst llningar r att dessa normalt slutar med en fastanst llning. Jag tror, som du, att vi ska akta oss f r att ka inslagen av korttidskontrakt ytterligare eftersom det kan bidra till en tudelad arbetsmarknad.

Anders Borg: Nu b rjar vi n rma oss slutet och en sista fr ga.

Magnus Nordlander: r det inte dags att b rja fasa ut Keynesianismen ur budgeten snart, till f rm n f r den sterrikiska skolans ekonomi? Det Keynesianska experimentet kan ju inte summeras som mycket annat n ett misslyckande, inte minst med tanke p det ekonomiska tumult i form av kreditcykler som r en inneboende del i Keynesianismens f rbiseende av m nniskors agerande och motivation.

Anders Borg: Jag tror att vi m ste ha beredskap att vidta efterfr gestimulerande tg rder ocks under n sta l gkonjunktur i keynesiansk anda, men det m ste ske utifr n att vi uppr tth ller prisstabilitet och starka offentliga finanser. Den kanske viktigaste l rdomen fr n den s.k. sterrikiska skolan torde vara att f retagare och entrepren rer spelar en stor roll f r att tillf ra utvecklingskraft till ekonomin. Att kombinera en f rsiktig och pragmatisk stabiliseringspolitik (med starka offentliga finanser) med ett starkare entrepren rskultur tror jag r m jligt. Kanske lite sterrikisk keynes.

moderator: D avslutar vi chatten! Det har kommit in m nga fr gor och tyv rr hinner inte alla f svar. Tack alla som medverkat och tack till Anders Borg f r svaren!