💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2936.gmi captured on 2024-08-19 at 07:30:05. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2011-03-04 13:18:52
Grunderna
Denna f rsta del i kursmaterialet r avsedd som en introduktion till optioner, med f rklaringar p vad en option r och hur den fungerar. Eftersom en warrant egentligen r en option s r detta ocks en introduktion till warranter. Vi kommer f rst att ber tta vad en option r och vilka 4 olika grundpositioner som finns. D refter ska vi tala om vad en optionsaff r inneb r och g in lite p optionens pris. I handeln skiljer sig villkoren mellan optioner och warranter t en del, vilket vi kommer p peka.
Det r bra om man l st "Exempel k poption" innan. Men begreppen repeteras h r s det r inte n dv ndigt.
Precis som vi n mnde i inledningen ger optioner b de m jligheter att verl ta och att ta p sig risker. Detta inneb r att optioner ett utm rkt hj lpmedel f r att anpassa sin portf lj till den marknadstro man har. Men innan vi b rjar vill jag p peka att optioner vid vissa strategier kan medf ra en betydligt h gre risk n aktier. D rf r r det r viktigt att ha goda kunskaper innan handeln p b rjas.
Vad r en option?
En option r en r ttighet att k pa eller s lja en vara p ett f rutbest mt datum till ett f rutbest mt pris, den h r varan kallas d optionens underliggande. N r man handlar med optioner byter inte den underliggande varan gare, det man handlar med r ist llet en r ttighet om att k pa eller s lja den underliggande varan till ett f rutbest mt pris p ett f rutbest mt datum.
Om vi j mf r med vanlig aktiehandel s blir skillnaden tydlig. N r du k per en aktie sker betalning och leverans med en g ng. N r du k per en k poption betalar du f r m jligheten att k pa en underliggande vara i framtiden f r ett best mt pris. Det vanligaste r faktiskt att det r en aktie som r den underliggande varan. En s dan option ger r ttigheten, men inte skyldigheten att k pa en aktie till ett best mt pris vid ett framtida datum. Detta kallas f r en aktieoption, eller ofta bara option eftersom vi ofta f rst r av sammanhanget att det r en aktie som r underliggande.
Option = R ttighet att k pa en aktie till ett best mt pris p ett framtida datum
Eftersom optionen bara inneb r r ttigheter, inga skyldigheter, s kommer optionen vara v rd pengar, optionens pris kallas ofta f r en premie.
"Optionens pris kallas f r premie.
Det finns 2 olika slags optioner
Precis som vi sagt tidigare beh ver en option inte bara ge r ttigheten att k pa n got i framtiden till ett f rutbest mt pris, optionen skulle lika g rna kunna ge r ttigheten att s lja n got i framtiden till ett f rutbest mt pris. B da dessa olika slags optioner finns, de kallas k poption respektive s ljoption. Den som ger en k poption har r ttigheten att k pa den underliggande varan, och den som ger en s ljoption har r ttigheten att s lja den underliggande varan.
K poption = R ttighet att k pa en vara i framtiden till ett f rutbest mt pris.
S ljoption = R ttighet att s lja en vara i framtiden till ett f rutbest mt pris.
En k poption med en aktie som underliggande skulle d kallas f r en aktiek poption. Men eftersom det oftast framg r av sammanhanget att en aktie r underliggande s s gs f r det mesta bara k poption. I forts ttningen kommer vi anta att det r just aktier r underliggande, det vill s ga att en option ger r ttigheten att k pa eller s lja en aktie. F r att f rst hur allt fungerar n r det g ller andra underliggande varor beh ver du bara byta ut ordet aktie mot den andra varan.
Villkoren f r optionen
De viktigaste att veta, f rutom vilken vara som r underliggande, r det f rutbest mda datumet samt det f rutbest mda priset som optionen ger r ttigheten till.
Vi vet nu att en option ger r ttigheten att k pa eller s lja n got under en viss tidsperiod. D rf r kommer optionen bara existera under just denna tidsperiod, n r r ttigheten inte l ngre finns s existerar optionen inte l ngre. Tiden fram till det f rutbest mda datumet kallas l ptid, eftersom det r under denna tid som optionen l per. Sista m jliga handelsdagen f r optionen kallas slutdag, det r till denna slutdag som r det f rutbest mda datumet.
Det f rutbest mda priset kallas f r l senpris, det r till detta pris vi f r k pa/s lja den underliggande varan, aktien i v rt fall. En k poption ger r ttigheten att k pa aktien till l senpriset och en s ljoption ger r ttigheten att s lja till l senpriset.
Den dag d optionens r ttigheter utnyttjas, det vill s ga den dag vi k per eller s ljer de aktier som optionen ger r ttigheten till, kallas f r l sendag. Slutdag och l sendag sammanfaller ofta, men det de flesta optioner kan faktiskt l sas in innan slutdag om innehavaren s nskar. Vi kommer tala mer om detta i senare. Men det r n stan aldrig f rdelaktigt att l sa in optionen innan slutdagen s i praktiken r l sendag och slutdag samma dag.
Handel med optioner
Optionshandel fungerar i princip p samma s tt som aktiehandel, det r m jligt att k pa och s lja optioner p Stockholmsb rsen. Du kan till exempel k pa en s ljoption, och efter ett par veckor kanske du s ljer den igen. L ngre fram kommer vi att g igenom vad det r som f r optionskursen att r ra sig.
Optioner kan handlas hela tiden, precis som aktier.
Men det r ocks m jligt att s lja en option utan att f rst ha k pt den. Detta betyder att du ger ut r ttigheten, vilket medf r att du tar p dig skyldigheten att k pa eller s lja den underliggande varan till ett f rutbest mt pris inom en f rutbest md tid. Du lovar d den som k per optionen att du kommer att k pa eller s lja det underliggande till ett visst pris. N r vi p detta s tt tar p oss skyldigheter kallas det f r att st lla ut eller utf rda en option. D blir det enkelt att skilja p n r vi s ljer en option som vi redan gde, som kallas att s lja, och n r vi s ljer en option som vi inte gde sen tidigare, som kallas att st lla ut eller att utf rda .
S lja en option som jag redan gde = S lja.
S lja en option som jag inte gde sen tidigare = St lla ut/Utf rda.
Observera att det inte r m jligt att st lla ut warranter, det r bara b rsmedlemmar som kan st lla ut warranter.
De 4 grundpositionerna
Eftersom du fr n b rjan b de har m jligheter att k pa och att st lla ut b de k p- och s ljoptioner s kommer det finnas fyra grundpositioner: k pa k poption, st lla ut k poption, k pa s ljoption och st lla ut s ljoption. Nedan ger vi en beskrivning av varje grundposition och ber ttar vad som h nder p slutdagen.
1. K pa k poption
N r du k per en k poption f r du r ttigheten att k pa den underliggande aktien till ett best mt pris p ett best mt datum. F r att f denna r ttighet betalar du en ett pris f r optionen, priset kallas ofta f r optionens premie. Du kan k pa denna r ttighet trots att du inte t nkt k pa aktien i framtiden. Genom att du senare (f rhoppningsvis dyrare) kan s lja din option s s ljer du r ttigheten vidare.
Bilden visar ett utbetalningsdiagram f r k poptionen. Om aktiekursen ligger under l senpriset p l sendagen s kommer vi f rlora premien, i annat fall ger optionen avkastningen aktiekurs l senkurs.
2. St lla ut k poption
N r du st ller ut en k poption tar du p dig skyldigheten att s lja det underliggande till ett best mt pris p ett best mt datum. Detta f ljer av att den som k per optionen har r ttigheten att k pa. N r du tar p dig denna skyldighet kommer du f en betalning f r din utst llda option, detta kallas ofta att du erh ller en premie. Du kan ta p dig denna skyldighet trots att du inte ger den underliggande varan, men du m ste kunna skaffa fram varan n r leveransen ska ske. Du kan ocks komma ur positionen genom att senare (f rhoppningsvis billigare) k pa en likadan k poption. Du f r d b de r ttigheten och skyldigheten s dessa tar ut varandra.
Bilden visar ett utbetalningsdiagram f r den utst llda k poptionen. Om aktiekursen ligger under l senpriset p l sendagen f r vi beh lla premien, i annat fall f r vi betala l senkurs aktiekurs.
3. K pa s ljoption
N r du k per en s ljoption f r du r ttigheten att s lja den underliggande till ett best mt pris p ett best mt datum. F r att f denna r ttighet betalar du en ett pris f r optionen, priset kallas ofta f r optionens premie. Du kan k pa denna r ttighet trots att du inte har n gra aktier att s lja, genom att du senare (f rhoppningsvis dyrare) kan s lja din option s s ljer du r ttigheten vidare.
Bilden visar ett utbetalningsdiagram f r s ljoptionen. Om aktiekursen ligger ver l senpriset p l sendagen s kommer vi f rlora premien, i annat fall ger optionen avkastningen l senkurs aktiekurs.
4. St lla ut s ljoption
N r du st ller ut en s ljoption tar du p dig skyldigheten att k pa det underliggande till ett best mt pris p ett best mt datum. Detta f ljer av att den som k per optionen har r ttigheten att s lja. N r du tar p dig denna skyldighet kommer du f en betalning f r din utst llda option, detta kallas ofta att du erh ller en premie. Om k pare beg r att f utnyttja sin r ttighet m ste du k pa den underliggande varan. Men du kan ta p dig denna skyldighet trots att du inte t nkt k pa det underliggande, du kan komma ur positionen genom att senare (och f rhoppningvis billigare) k pa en likadan k poption. Du f r d b de r ttigheten och skyldigheten s dessa tar ut varandra.
Bilden visar ett utbetalningsdiagram f r den utst llda s ljoptionen. Om aktiekursen ligger ver l senpriset p l sendagen f r vi beh lla premien, i annat fall f r vi betala l senkurs aktiekurs.
N r tj nar jag pengar?
Efter genomg ngen av grundpositionerna r det l tt att f uppfattningen att vi m ste l sa i v ra optioner f r att tj na n gra pengar. Men s r det inte. Vi n mnde tidigare att optioner kan k pas och s ljas ver b rsen, precis som aktier. Generellt r det s att k poptionens kurs kommer stiga d aktiekursen stiger och sjunka d aktiekursen sjunker. F r s ljoptionens kurs r det precis tv rtom, den stiger n r aktiekursen sjunker och den sjunker n r aktiekursen stiger.
Tror jag p en uppg ng i aktien kan jag d rf r k pa k poptionen och tror jag p en nedg ng kan jag k pa s ljoptionen.
Vad r f rdelen med optioner?
Det finns m nga olika s tt att anv nda sig av optioner s det r om jligt att peka ut alla f rdelar med att anv nda sig av optioner. Men en stor f rdel r att det g r skapa en stor underliggande position med relativt litet kapital. Vi tar ett snabbt exempel f r att f rklara:
F r omv xlings skull tar vi nu AstraZeneca (AZN) med en kurs p 360 kr som exempel. En option med l senkurs 370 kr och en dryg m nads l ptid kvar kostar i exemplet 4,50 kr. Under dagen stiger AstraZeneca-aktien med 3,5 kr, allts knappt 1 %. Optionens kurs skulle d kunna stiga med 0,5 kr till 5 kr. Detta blir en kning p drygt 11 %, n r aktien bara kat knappt 1 %. Hade vi gt 100 st AstraZeneca-aktier med v rde 36000 kr hade dessa givit en avkastning p 350 kr under dagen. Om vi ist llet k pt optioner f r 36000 kr s hade vi gt 36000/4,5 = 8000 optioner. Varje option stiger med 0,5 kr vilket ger en avkastning p 4000 kr under dagen.
I exemplet kan vi se att optionen procentuellt r r sig mycket snabbare n aktien, detta kallas ofta f r h vst ngseffekt. Exemplet visar ocks p vilken stor risk optioner kan medf ra, om aktiekursen hade r rt sig t motsatt h ll hade vi ist llet f rlorat en stor andel av v ra satsade pengar.
Optionens pris
Den premie som man betalar/f r som betalning varierar naturligtvis beroende p l senkurs och hur l ngt det r kvar av l ptiden, dessutom r den beroende av hur h g volatilitet den underliggande aktien kommer ha i framtiden. Med volatilitet menas sv ningar, och ju kraftigare kursen sv nger desto h gre volatilitet s ger man att aktien har. En h g volatilitet g r att premien blir h gre eftersom det d r sannolikare att aktien kommer infria l senkursen inom utsatt tid.
N r en option ligger inom den utsatta l senkursen, d.v.s. i k poptionens fall har en l senkurs som ligger under kursen p det underliggande instrumentet, s ger man att optionen r "in-the-money". Ligger l senpriset precis p kursen f r det underliggande s ger man att optionen r "at-the-money" och ligger l senpriset ver kursen f r det underliggande s ger man att k poptionen r "out-of-the-money".
Premien, eller optionspriset, kan d rmed best av tidsv rde och realv rde. I princip alla optioner har tidsv rde, och realv rde har endast de optioner som ligger "in-the-money". Realv rdet kan aldrig vara mindre n 0, d.v.s. det blir aldrig negativt.
Vad h nder p slutdagen?
Slutdagen r den sista handelsdagen f r optionerna, och som slutkurs f r den underliggande aktien r knas medelv rdet av aktiekursen under dagen. F r en k pt k poption: om medelv rdet f r aktien r 100 kr och l senkursen r 95 kr s r realv rdet f r optionen 100-95 = 5 kr. Vid slutet av dagen g r d optionen till l sen. Detta inneb r att den som ger optionen kommer f k pa aktien till 95 kr p m ndag morgon, som r n sta handelsdagen efter l sen. Dessa aktier kan sedan s ljas i marknaden, priset ligger f rhoppningsvis runt 100 kr ven p m ndagen.
Men vi kommer i princip aldrig att beh lla v r option ver l sen, det r smidigare att s lja optionen p b rsen f r handelsdagen och f pengarna i handen. Enda anledningen till att vi skulle vilja beh lla optionen till inl sen r om vi tror att det kan komma kursp verkande information ver helgen och att vi d rf r vill k pa aktien.
Tidsv rde
Allm nt kan man s ga att optionens tidsv rde f rsvinner mycket fort under de sista tv veckorna, det r d rigenom mycket riskfyllt att ha en option som ligger "out-of-the-money" under denna tid. Man brukar ocks ha som regel att de optioner som r r sig snabbast r de som har h gst tidsv rde, d.v.s. de som ligger "at-the-money" eller precis "out-of-the-money". Men detta r inte alltid sant och i aktier med mycket h g volatilitet brukar optioner som har l sen en bra bit fr n kursen, "deep-out-of-the-money", r ra sig snabbast. Optioner med l senkurs under aktuell kurs, "in-the-money", r r sig lite l ngsammare och l ngsammast r r sig optioner som ligger "deep-in-the-money", i k poptionens fall med l sekurs l ngt under nuvarade kurs.
Namnet har betydelse
N got som r viktigt att k nna till r att namnet p optioner och warranter s ger en hel del. Beteckningarna skiljer sig h r t mellan OM HEX:s optioner och bankernas warranter. F r warranterna finns egentligen inga fasta regler, men de flesta utformar namnet p liknande s tt.
Optioner
Warranter
F r warranter finns inte n gra klara regler f r namnet men i princip alla f ljer samma konvention.
Koder
Namnen f r optioner och warranter ser lite olika ut men r uppbyggda p i princip samma s tt. Derivatets l senm nad betecknas av optionens femte bokstav i ordningen och warrantens sjunde. Denna bokstav ber ttar dels i vilken m nad derivatet har l sen och dels om det r ett k p- eller s lj-derivat. Bokst verna A-L st r f r januari-december i ett k p-derivat och bokst verna M-X januari-december i ett s lj-derivat.
Nedan f ljer en beteckningslista f r hur detta ska tolkas:
K pderivat S ljderivat
A = januari M = januari
B = februari N = februari
C = mars O = mars
D = april P = april
E = maj Q = maj
F = juni R = juni
G = juli S = juli
H = augusti T = augusti
I = september U = september
J = oktober V = oktober
K = november W = november
L = december X = december
Olika typer
Du kanske minns att vi tidigare n mde att slutdag och l sendag inte alltid beh ver sammanfalla. Det finns n mligen 2 olika huvudtyper av optioner, den ena typen kallas europeiska och den andra amerikanska. F r warranter finns en tredje version som r vanlig, och de kallas f r asiatiska. Beteckningar har inget att g ra med i vilken v rldsdel optionerna givits ut, det r bara namn som levt kvar fr n optionernas barndom.
Europeiska optioner kan endast l sas in p slutdagen. Det r den dagen, och endast den dagen, som optionen kan l sas in och d utbetalas skillnaden mellan den underliggande aktiekursen och optionens l senkurs.
Amerikanska optioner kan l sas in n r som helst under l ptiden, och l sendagen beh ver d rf r inte vara samma dag som slutdagen. Man kan dock visa att det inte l nar sig att l sa in en amerikansk k poption om den underliggande aktien inte ger utdelning under l ptiden. I det fall den underliggande aktien skulle ge utdelning kan det l na sig att l sa in optionen innan utdelningen ger rum, men detta r vanligtvis inget man beh ver bry sig om som investerare.
Bland warranterna finns en tredje typ som r desto viktigare att h lla koll p . F r asiatiska warranter r knas slutkursen ut som medelv rdet av kursen p den underliggande aktien. Vanligen r knas slutkursen ut som medelv rdet av kursen under de sista 5 eller 10 dagarna, man s ger d ofta att de har en asiatisk svans . Som exempel kan vi ta att kursen f r den underliggande aktien r 104 kr, 107 kr, 102 kr, 98 kr och 103 kr under de sista fem dagarna. D blir slutkursen 104+107+102+98+103/5 = 102,8 kr. En asiatisk warrant med l senkurs 110 kr f r d v rdet 110-102,8 = 7,2 kr. Asiatiska warranter kan inte l sas in f re slutdagen, i likhet med europeiska. Men warranter med asiatisk svans ska ha ett l gre v rde n motsvarande europeiska eftersom r rligheten (volatiliteten) i asiatiska derivat blir mindre.
Det r i princip bara fantasin som gr nser f r vilka typer av optioner som skulle kunna ges ut. Vi har sett exempel p detta med HIT-warranterna, som ger en utbetalning p 10 kr om en viss m lkurs n s. Ett annat exempel r korridorswarranter som ger en utbetalning p 5 kr om aktiekursen h ller sig inom ett visst intervall under warrantens l ptid. Andra exempel som skulle det kunna ges ut r "look-back"-optioner som s tter den h gsta eller l gsta kursen under l ptiden som l senkurs. "Chooser" som i efterhand l ter dig v lja om det ska vara en k p- eller s ljoption. "Multivariate" som l ter dig v lja underliggande i efterhand. "Knock-in" som b rjar g lla f rst n r kursen f r det underliggande passerat en viss niv .
N r infaller slutdagen?
Slutdagen f r aktieoptioner noterade p Stockholmsb rsen r alltid 3:e fredagen i den m naden d optionen g r ut. Dessa r av amerikansk typ och kan d rf r l sas in f re l sendagen om innehavaren s nskar. Det finns ven optioner i OMX-index, s kallade indexoptioner. Dessa r av europeisk typ s l sendagen sammanfaller med slutdagen som alltid r 4:e fredagen i l senm naden.
"Aktieoptioner: Slutdagen r alltid 3:e fredagen i l senm naden"
"OMX-optioner: Slutdagen och l sendag r alltid 4:e fredagen i l senm naden"
F r warranter finns inga liknande regler, det kan vara av vilken typ som helst, och ha slutdag vilken dag som helst. Innan du k per warranter r det d rf r mycket viktigt att f rst kontrollera vilken typ warranten r och att sedan kontrollera n r slutdagen infaller. Det kan ocks vara s att vissa warranter har sista handelsdag ett par dagar f re slutdagen. Om du inte s lt warranterna innan sista handelsdagen m ste du beh lla dem ver l sen. All n dv ndig information ska finnas i utst llarnas (emittenternas) prospekt som ofta finns tillg ngligt p deras webbsidor. Du kan ocks hitta information om detta p denna webbplatsen.
"Warranter: Viktigt att kontrollera typ och sista handelsdag"
Hur handlas optioner?
Nu kommer vi till den intressanta fr gan. Hur g r jag f r att handla optioner? F r att handla m ste du ha en v rdepappersdep samt skriva under ett avtal med Stockholmsb rsen d r du s ger att du vet vad optionshandel inneb r. Ett s dant avtal finns att f hos din m klare.
"Optionsavtal finns hos din m klare"
En mycket viktig sak att veta r att optionerna handlas i kontrakt om 100 stycken, och det minsta antalet kontrakt som kan k pas r oftast satt till 10 stycken. Det inneb r att den minsta handelsposten r 1000 optioner. S om en option kostar 5 kr m ste vi k pa f r minst 5000 kr, och har d rmed 1000 optioner med en underliggande aktie f r varje. N r vi l gger v r order r det antalet kontrakt som vi talar. Den som vill k pa 2000 optioner l gger d rf r en order p 20 kontrakt.
"Ett kontrakt inneh ller 100 stycken optioner"
"Minsta handelpost r 10 kontrakt"
I OMX-optioner och vissa flitigt omsatta optioner kan kontrakten ibland ven handlas i poster om 5 kontrakt, eller nnu mindre. Det betyder att minsta handelspost r 500 optioner, eller mindre. Men om din order l ggs i sm orderboken r det inte s kert att du f r igenom den.
R d p v gen
Om du inte gjort optionsaff rer f rut r klokt att vara f rsiktig i b rjan. Speciellt finns det n gra saker att t nka p :