💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2896.gmi captured on 2024-08-19 at 07:28:49. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Vad internet?

2011-02-22 07:52:18

Publicerad 2011-02-21 07:50

Hur m r internet i Sverige i dag? Vad har n tet betytt f r oss? DN.se st llde n gra grundl ggande fr gor till it-pionj ren och entrepren ren Patrik F ltstr m.

Vad r det som r s bra med internet?

J sses. Hur l ngt r ett sn re?

Annons:

Det som r bra med internet r att man kan komma t de saker man vill s l nge man har access till n tet. Kommunikationen har underl ttats.

Tidigare s hade vi en sladd f r telefoni, en sladd f r tv och s vidare. Nu beh ver vi bara en anslutning och d kan man g ra vad man vill.

Hur viktigt har internet varit f r demokratin?

Internet g r att vem som helst kan vara producent av informationen. Tidigare var det bara tidningar, radio, tv och s vidare. Nu finns en direkt kontakt mellan de som vill s ga n got och de som vill lyssna.

Vet vi gemene man tillr ckligt om internet?

Ja, absolut. Jag tycker inte att gemene man ska beh va veta n got om internet. Gemene man ska kunna anv nda alla tj nster som n tet erbjuder, men ska inte beh va kunna n gon om tekniken.

Det r som med ett avlopp; vi anv nder det utan att veta hur det fungerar.

r vi bra p att anv nda internet?

Nej, inte nnu.

Det finns tv sk l till det. Dels tycker jag inte att de som borde kunna saker om internet kan tillr ckligt, exempelvis it-tekniker och de som upphandlar it. Dels s f rs ker b de f retag och offentlig sektor it-fiera befintliga tj nster; man anv nder it bara f r att man ska inte f r att det ska f renkla. Det kr nglar till det och g r det dyrare.

Vad beror det h r p ?

Att man inte tar ett helhetsgrepp om verksamheten. Det i sin tur g r man inte eftersom f r ndringarna skulle bli f r stora.

Det r ofta ett par heliga kor som m ste slaktas.

Du arbetar p it-f retaget Cisco. Hur har ni gjort f r att klara det h r?

Vi har inte rest n gonting alls f r interna m ten de senaste tv ren. De andra i min grupp r utspridda mellan USA och Australien, vilket inneb r att vi inte har tr ffats p l nge.

Men vi sparar milj och pengar. Och dessutom tid. Det handlar om att se ver hela arbetsprocessen.

Vad h nder just nu med internet? Hur ser utvecklingen ut?

Det vi nu ser r en tvekan om hur vi ska g ra r tt bed mning av balansen mellan ppenhet och bevakning. Hur pass mycket vill vi att man ska kontrollera internet?

Fr gan r: vad ska styras av marknaden och vad ska styras av lagar?

Ett exempel r den nya lagen om elektronisk kommunikation. Lagstiftarna vill inte besluta om vilka tj nster marknaden ska erbjuda. D remot kr ver de tydlighet gentemot kunden; kunden ska veta om mobiloperat ren exempelvis inte till ter IP-telefoni. Man l ter marknaden best mma.

Om det sen visar sig att alla k per billiga tj nster d r all IP-telefoni har sp rrats d kan tillsynsmyndigheten (PTS) tvinga fram helt ppna abonnemang.

Vad har du att s ga om framtiden f r internet?

Den f rsta uppgiften r att se till att tunga investeringar, till exempel fiber i marken och radiomaster, kan anv ndas av alla spelare p lika villkor. Inte bara av dem som genomf rt investeringen.

Den andra saken som r viktig r att alla de som s ljer internetaccess till ter access till precis vilka tj nster som helst. Alla tj nster ska vara tkomliga f r kunden.

Vilka r utmaningarna globalt?

Globalt har vi ett tredje problem. Det har att g ra med m nskliga r ttigheter och integritet. D r finns inte samma syn p ppenhet som i Sverige. Det r till exempel inte sj lvklart f r alla l nder att inv narna ska f ha en egen blogg.

Fotnot: H r kan du l sa mer om Patrik F ltstr m.

Fotnot2: H r kan du l sa mer om Facebook World Map och hur den kom till.

Fotnot3: H r och h r kan du l sa mer om stiftelsen .SE.

Jenny Stiernstedt

jenny.stiernstedt@dn.se

Patrik F ltstr m

Patrik F ltstr m har arbetat med internets utveckling under l ng tid, bland annat vid KTH och Tele2.

Sedan 2000 arbetar han f r amerikanska Cisco.

Han r k nd f r sitt arbete med standardisering och utveckling. Han har ocks arbetat med tj nster som SMTP (e-post), DNS (nameserver), IDN (internationella dom nnamn) samt Enum (telefoni via Internet).

Patrik F ltstr m verkar inom SNUS (Swedish Network Users' Society) och har ven arbetat i regeringens it-politiska strategigrupp, regeringens it-r d och det globala Internet Society.