💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2856.gmi captured on 2024-08-19 at 07:27:35. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Mobiloperat rerna r desperata

2011-02-10 06:35:59

Publicerad: 10 februari 2011, 06.53

2011-02-10 06:53:21

Mobiloperat rerna h ller p att tappa kontrollen ver anv ndarnas kommunikation. M jligheten att ringa via ip-telefoni ven mobilt har f tt mobilf retag att anklaga kunder f r kriminella handlingar. Men detta syns tt h mmar utvecklingen av nya innovartioner och r inget l ngsiktigt s tt att arbeta, skriver Torbj rn Sj str m och Mats Elz n p Streamtel.

De senaste veckorna har det p g tt en debatt kring vilken typ av tj nster som r till tna hos de stora mobiloperat rerna. Bakgrunden till denna diskussion r att vi befinner oss mitt i ett teknikskifte d r tekniken g r det m jligt att kommunicera p allt flera s tt, och med hj lp av b de smartphones och datorer.

Debatten handlar om att operat rerna vill hindra gratistelefoni i sina n t. Allt fler anv nder ip-telefoni, som till exempel Skype och Viber, i sina smartphones. N got som inte ses med blida gon av operat rerna. En operat r j mf r sin r tt att blockera ip-telefoni med sin policy att hindra nedladdning av barnporr, en annan j mf r brottet med att tjuvkoppla eln tet hemma. Men det finns en hake i dessa n got desperata j mf relser: Det r inget brott att anv nda internet f r kommunikation.

Varf r vill d de n t gande mobiloperat rerna f rhindra ip-telefoni i mobiln ten?

Jo, de h ller p att tappa kontrollen ver anv ndarnas kommunikation. Snart ringer man inte l ngre p det s tt som operat rernas aff rsmodeller bygger p . Ist llet ringer man ver mobil internetanslutning d det r b de billigare och i m nga fall mer flexibelt. Med dessa smarta tj nster r det idag m jligt att kommunicera b de till fasta och mobila enheter utan att beh va fundera p kostnad, riktnummer, landsnummer eller vilken typ av telefon som mottagaren har, kombinera text och tal samt se om n gon r online.

Kunden kan sj lv v lja vilken leverant r av tj nst hon/han vill ha oavsett mobiloperat r eller internetoperat r. Mobiloperat ren levererar d enbart en internetanslutning, sedan anv nder man den applikation eller tj nst man sj lv f redrar i sin telefon eller dator. Inom fastn tet r detta inget nytt och bredbandsleverant rer har sedan l nge arbetat enligt denna princip.

Det r n got mots gelsefullt i mobiloperat rernas kommunikation. De t vlar om att leverera det snabbaste bredbandet till det l gsta priset och h gst datam ngd. Med 4G lovas sm tt svindlande hastigheter som vida verstiger man normalt r van vid. Ett exempel r Telias tv-kampanj d r Dregen g r reklam f r 4G. En uppseendev ckande detalj ang ende deras prioriteringar r n r Dregen s ger sig ladda ned senaste s songen av sin favorit tv-serie. N got som s nder starka signaler till vad 4G skall anv ndas till och man f r som tittare starka associationer till debatten runt fildelning.

Men samtidigt till ts man inte som konsument att anv nda alla tj nster. R kar man v lja en tj nsteleverant r som konkurrerar med mobiloperat rens egna tj nster s r man p gr nsen till kriminell i deras gon. Strategierna ndras ocks snabbt. Vissa kanske minns att en av mobiloperat rerna lanserade en Skypetelefon f r ett par r sedan. Samma operat r j mf r idag Skypeanv ndning i mobilen med att tjuvkoppla eln tet!

N t gande operat rer skapar med andra ord h ghastighetsn t som det g r att ringa gratis ver och sl r i samma veva undan benen f r deras traditionella aff rsmodell: att ta betalt f r tj nsten per tidsenhet, allts ringandet. Deras f rslag r idag n stintill kriminalisera detta snarare n att anpassa sig efter marknadens behov.

Framtiden f r mobiloperat rerna r uppenbar f r de flesta. De kommer att konkurrera med de traditionella internetleverant rerna och konsumenten kommer att v lja en fast eller mobil internetanslutning beroende p pris och tillg nglighet. Takten som detta kommer att ske i styrs av tekniska framsteg och inte mobiloperat rernas allm nna villkor.

Det som r riktigt oroande r f rs ken att begr nsa tj nsteleveransen. Precis som i de senaste rens debatter kring begr nsningar av internet, b rjar man nu diskutera begr nsningen av mobiln tet som ju f r konsumenten faktiskt i m nga fall r internet. ven h r tangerar vi diskussionen om att ekonomiska s rintressen styr vad man f r och inte f r g ra p internet, ist llet f r att anpassa aff rsmodellen efter konsumentens efterfr gan och behov.

Genom denna form av konkurrensbegr nsning h mmar man ven utvecklingen av nya innovationer och tj nsteleverant rer. Som vid alla st rre teknikskiften kr vs det att leverant rerna ser ver sina aff rsmodeller och sina roller. Det r inte l ngsiktigt att begr nsa det internet de levererar, konsumenten kommer aldrig att accepterat detta.

TORBJ RN SJ STR M