💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2650.gmi captured on 2024-08-19 at 07:21:10. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2010-11-30 07:44:05
Publicerat i dag. 00:50
Unionen inf r n sta avtalsr relse: V ra medlemmar har en sj lvklar r tt att se resultatet av den f rb ttrade svenska ekonomin i den egna pl nboken. I v r rliga arbetsmilj barometer som presenteras i dag svarar 84 procent av 2.640 tillfr gade arbetsmilj ombud att de privata tj nstem nnen regelbundet arbetar vertid trots att det r of renligt med lag och avtal. 37 procent av ombuden uppger att det f rekommit sjukskrivningar kopplade till arbetstiden under senaste ret. Det r nedsl ende att f retagen forts tter bryta mot arbetsmilj lagens krav p systematiskt arbetsmilj arbete. F r Unionen kommer d rf r n sta avtalsr relse att handla om b de ett kat l neutrymme och om att skapa goda arbetsvillkor d r h lsoriskerna elimineras, skriver Cecilia Fahlberg.
I v ras skrev Unionen p de tv f rsta avtalen i rets l ner relse. Det inneb r att dessa avtal f r 90.000 tj nstem n i industrin ocks blir de f rsta som l per ut p arbetsmarknaden den 30 september n sta r.
Unionen med n ra en halv miljon medlemmar i det privata n ringslivet r redan i full g ng med f rberedelserna inf r denna avtalsr relse. Vilka prioriteringar vi ska g ra avg r medlemmarna i r dslag ver hela landet i denna stund. Men det som avgjorde och styrde v ra beslut i Unionens f rsta avtalsr relse i v ras st r fast.
Annons:
Vi r beredda att ven denna g ng ta initiativet och ledningen f r en ansvarsfull l nebildning som ger m jlighet till reall nef rb ttringar och f rb ttrade arbetsvillkor med st rkt konkurrenskraft f r svenskt n ringsliv. Vi st r ocks fast vid att vi vill utveckla Industriavtalet. D rf r s ker vi samarbete med med- och motparter i den internationellt konkurrensutsatta sektorn p svensk arbetsmarknad f r s breda avtalsl sningar som m jligt.
D remot har de ekonomiska f ruts ttningarna f r ndrats p tagligt j mf rt med den senaste avtalsr relsen. Svensk ekonomi befinner sig i stark terh mtning. Trots den djupa nedg ngen under den senare delen av 2008 och under 2009, inte minst inom industrin, har de m rkaste framtidsutsikterna inte besannats. Efterfr gan har terkommit snabbare n v ntat. Arbetsl sheten har redan b rjat v nda ned t, fr n en avsev rt l gre niv n vad som tidigare befarats. Samtidigt kan vi inte komma ifr n att vi f r leva med effekterna av finanskrisen n gra r till.
Unionens medlemmar tog ett stort ansvar f r f retagens verlevnad i rets avtalsr relse som f ljde i krisens sp r. N r n sta avtalsr relse r ver har de en sj lvklar r tt att se resultat av v ndningen i ekonomin ocks i den egna pl nboken.
Men avtalsr relse inneb r ven m jlighet att f rb ttra medarbetarnas arbetsvillkor och m jlighet att utvecklas i arbetet, till f rdel b de f r individen och f retagets resultatutveckling. Medarbetarna, deras kompetens, engagemang och lojalitet, r f retagens fr msta resurs. Men i dag k nnetecknas arbetsplatserna av slimmade organisationer till f ljd av en allt mer h rdnande internationell konkurrenssituation och st ndigt h jda krav p kad produktivitet.
Att mycket terst r att g ra n r det g ller medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmilj framg r av Unionens arbetsmilj barometer som presenteras i dag. rets arbetsmilj barometer, d r 2.640 arbetsmilj ombud i Unionen har besvarat en enk t om arbetsmilj arbetet p den egna arbetsplatsen, r den femte i ordningen och fokuserar p arbetstid. Resultatet visar att dessa fr gor m ste uppm rksammas och tg rdas p ett betydligt kraftfullare s tt n hittills. D kan vi s tta stopp f r en utveckling d r medarbetarnas h lsa riskeras.
Enligt unders kningen uppger 37 procent av arbetsmilj ombuden att det f rekommit sjukskrivningar p den egna arbetsplatsen kopplade till arbetstiden under det senaste ret.
84 procent svarar att det f rekommer att tj nstem n arbetar vertid eller mertid regelbundet varje m nad eller terkommande perioder varje r trots att regelbundet och planerat vertidsarbete r of renligt med lag och avtal. Arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv, som inneb r att vertid enbart f r f rekomma vid of rutsedda och tillf lliga arbetstoppar, s tts allts regelm ssigt och fortl pande ur spel p arbetsplatserna. Samma sak g ller semesterlagen, som ger oss r tt till fyra veckors sammanh ngande semester under sommarm naderna. 16 procent av arbetsmilj ombuden svarar att grupper eller individer inte har m jlighet till detta och 68 procent uppger att medarbetare sj lva v ljer att ta ut kortare perioder n den lagstadgade r tten. Endast 14 procent s ger att samtliga p arbetsplatsen tar ut fyra veckor sammanh ngande semester. Resultatet r s rskilt allvarligt, d vi vet att det kr vs en l ngre tids ledighet f r att v ga upp en period av h rt arbete om h lsorisker ska kunna undvikas.
Mot denna bakgrund r det inte f rv nande att stress och arbetsbelastning bed ms som den absolut viktigaste fr gan att arbeta med av arbetsmilj ombuden, t tt f ljd av chefs- och ledarskapsfr gor. Desto mer nedsl ende r det att konstatera att f retagen forts tter att bryta mot arbetsmilj lagens krav p systematiskt arbetsmilj arbete, som exempelvis inneb r att arbetsf rh llandena ska unders kas regelbundet och att riskbed mningar ska g ras. Endast h lften av arbetsmilj ombuden p arbetsplatser med 5 50 anst llda anger att det bedrivs ett systematiskt arbetsmilj arbete som den naturliga del av verksamheten som lagen kr ver.
Endast en tredjedel av f retagen beaktar helt eller delvis arbetstidsfr gor i den rliga uppf ljningen i arbetsmilj arbetet. Vart fj rde arbetsmilj ombud svarar att det inte g rs riskbed mningar vid arbetstidsm nster som inneb r h lsorisker och ytterligare en fj rdedel att det bara g rs n r besv r redan har gjort sig p minda. H lften av ombuden s ger att arbetsgivaren inte samverkar med dem i fr gor som r r arbetstiden. Vi ser ocks i rapporten att f retagsh lsov rden inte anv nds som den resurs den kan och ska vara i det f rebyggande arbetsmilj arbetet.
Unionens arbetsmilj barometer visar att arbetstid r mer n pengar. Det r ocks i allra h gsta grad en arbetsmilj fr ga. F r Unionen kommer d rf r n sta avtalsr relse att b de handla om det kade l neutrymmet och om att skapa goda arbetstidsvillkor.
Dagens tj nsteman lever i en tillvaro d r arbetsliv och privatliv alltmer v xer samman. St ndigt tillg nglig p mobilen och uppkopplad via dator k mpar kvinnor och m n i det privata n ringslivet varje dag med att f en balans i livet, d r ansvar f r familj, arbete och karri r g r att f rena. Man brinner f r sitt jobb och uppskattar m jligheten till den flexibilitet som det ocks inneb r. Utmaningen r att hitta nya l sningar som f r medarbetarna att m bra b de p och av jobbet, och som samtidigt ger flexibilitet utifr n s v l medarbetarnas som f retagens behov.
Vi vill exempelvis att alla ska f m jlighet att regelbundet testa sin h lsa via f retagsh lsov rden. Det ska d ocks vara ett tillf lle att se ver hela arbetssituationen, att anpassa och ta itu med arbetstider och krav p tillg nglighet som kan inneb ra h lsorisker.
En god utveckling d r medarbetarnas engagemang och kompetens tas till vara samtidigt som h lsorisker elimineras kr ver l sningar som passar dagens arbetsliv. Det sker b st ute p arbetsplatserna, utifr n f retagens ansvar och i samarbete med de fackliga f retr darna.
Cecilia Fahlberg
f rbundsordf rande Unionen
Unionen
Unionen r Sveriges st rsta fackf rbund p den privata arbetsmarknaden och landets st rsta tj nstemannaf rbund. F rbundet har cirka 500.000 medlemmar, varav 36.000 f rtroendevalda p ver 65.000 arbetsplatser. Unionen r ett fackf rbund d r alla tj nstem n p en arbetsplats i den privata sektorn kan vara medlemmar, oavsett befattning, utbildning eller l n. M nga chefer r t ex medlemmar och en stor del av medlemmarna har utbildning fr n h gskola eller universitet. Unionen finns i allt fr n stora internationella koncerner till sm familjef retag.
K lla: Unionen