💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2516.gmi captured on 2024-08-19 at 07:17:00. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2024-05-10)
-=-=-=-=-=-=-
2010-10-28 10:48:42
PERSPEKTIV | Mats Hallgren om budgetdisciplin
Publicerad: 28 oktober 2010, 02.00. Senast ndrad: 28 oktober 2010, 08.08
Under torsdagen m ts EU:s stats- och regeringschefer till ett tv dagarsm te i Bryssel. P bordet ligger ett reformpaket f r att st rka budgetdisciplinen genom sk rpt vervakning och snabbare b ter. M let r att f rsvara euron mot framtida kriser. Men redan f re m tet vill Tyskland och Frankrike vattna ur paketet.
N r den gemensamma valutan euro introducerades f r drygt tio r sedan skapades en bindande lagstiftning f r att s kerst lla sunda offentliga finanser. Lagen d ptes till stabilitetspakten.
Stabilitetspakten f reskriver att l nderna ver en konjunkturcykel h ller budgetbalans eller verskott i sina offentliga finanser. Budgetunderskott ver 3 procent av BNP r inte till tet och statsskulden f r inte verstiga 60 procent av BNP.
Stabilitetspakten best r av tv delar; en f r vervakning och en f r bestraffning. vervakningen syftar till att man tidigt kan sl larm om ett eurolands underskott b rjar driva iv g mot straffgr nsen 3 procent av BNP.
Den andra delen av pakten handlar om sanktioner, som normalt ska verkst llas om ett land verskrider 3-procentgr nsen. Ytterst kan ett land b tf llas med h gst 0,5 procent av BNP rligen. Hotet om sanktioner ska tvinga ett land till bot och b ttring.
P pappret s g det h r bra ut. Men det visade sig att l nderna inte levde upp till paktens krav. Redan r 2003 hade Tyskland och Frankrike budgetunderskott ver straffgr nsen 3 procent av BNP. N r kommissionen d skulle inleda straffproceduren k rde Frankrike och Tyskland politiskt ver kommissionen och stoppade sanktionerna.
Det blev en enorm prestigef rlust, inte bara f r kommissionen utan f r hela regelverket. D refter struntade flertalet eurol nder i att bygga upp verskott och betala av p sina skulder.
S n r den djupa recessionen f rra ret drabbade Europa rusade b de budgetunderskott och statsskulder i h jden. Idag bryter alla 16 eurol nderna mot stabilitetspakten.
Den akuta grekiska skuldkrisen i b rjan av maj visar att hela eurosamarbetet var i fara. S sammansm lta r l ndernas ekonomier idag att inst llda betalningar p ett lands statsskuld kan dra med sig andra h rt skuldtyngda l nder och ytterst leda till en uppl sning av eurosamarbetet.
Det reformpaket som nu ligger p Europeiska r dets bord syftar till att teruppr tta respekten f r stabilitetspakten. Man vill ocks inf ra en bredare vervakning av eurol ndernas ekonomiska politik f r att undvika makroekonomiska obalanser, som ocks kan hota euron.
Reformpaketet siktar in sig p fem olika omr den.
B ttre budgetdisciplin ska skapas genom sk rpta krav p rapportering fr n regeringarna. Statsskuldernas utveckling ska ges kad uppm rksamhet i vervakningen. Det ska vara m jligt att besluta om sanktioner mot ett land, vars statskuld r otill tet stor, ven om de l pande budgetunderskotten r mindre n 3 procent. Hittills har detta inte varit m jligt.
Sanktioner ska kunna utd mas i stabilitetspaktens vervakande del om ett lands budgetutveckling avviker t fel h ll, ven om 3-procentsgr nsen inte r passerad.
Beslut om sanktioner ska kunna tas med s kallad omv nd majoritet. Det betyder att kommissionens f rslag om sanktioner antas om inte en majoritet av l nderna r star emot (h r protesterar Frankrike och Tyskland; se artikel nedan).
Ny makroekonomisk vervakningav l ndernas ekonomiska politik f r att undvika obalanser inom och mellan l nderna. Baserat p ett antal indikatorer ska l nderna rligen studeras f r att spana efter till exempel hotande fastighetsbubblor eller brister i strukturpolitiken. Ocks h r kan sanktioner komma ifr ga.
Samordning av l ndernas budgetarbeteska s kra att varje lands budgetpolitik st r i samklang med EU:s principer. Regeringarna har redan enats om en gemensam arbetstermin f r budgetarbetet. Den nya tidtabellen medger granskning i f rv g och inte som hittills i efterhand.
En ny permanent krismekanism f r att hantera framtida akuta statsskuldkriser, liknande den grekiska. H r inneh ller paketet inget detaljerat f rslag.
Skapa frist ende nationella institutionersom opartiskt ska kunna granska finanspolitik och annan ekonomisk politik.
N r EU-toppm tet avslutas i morgon g r paketet till EU-kommissionen som ska arbeta fram konkreta lagf rslag, som sedan ska antas av regeringarna i r det och av Europaparlamentet.
Fakta
Tyskland och Frankrike i egen uppg relse
Frankrike och Tyskland har inf r m tet gjort en uppg relse som hotar att minska m jligheten att straffa eurol nder som bryter mot budget- och statsskuldskraven i eurosamarbetet.
I EU-kommissionens f rslag till reform f resl s att sanktioner ska verkst llas om inte en majoritet av l nderna r star emot. Det f rslaget ing r ocks i det reformpaket som presenterats av en arbetsgrupp under Europeiska r det.
Detta f rfarande, med s kallad omv nd majoritet, skulle g ra det v sentligt sv rare att stoppa sanktioner.
Den franske presidenten Nicolas Sarkozy var tidigt emot detta, eftersom han anser att det r en otillb rlig inblandning i den nationella suver niteten.
Vid ett m te i m ndags med Tysklands f rbundskansler Angela Merkel fick han verraskande st d f r sin uppfattning. Tyskland hade dittills st tt den starkare sanktionsproceduren.
Som motprestation st der Frankrike det tyska kravet p en f rdrags ndring, som anses n dv ndig f r att s tta upp en permanent krismekanism f r l sa framtida statsskuldskriser, typ Grekland.
Fr n Sveriges och andra mindre l nders sida uppfattas detta fransk-tyska utspel som en f rsvagning.