đŸ’Ÿ Archived View for idiomdrottning.org â€ș magi-kapitel-35 â€ș index.html captured on 2024-07-09 at 07:18:22.

View Raw

More Information

âŹ…ïž Previous capture (2020-09-24)

🚧 View Differences

-=-=-=-=-=-=-

<!DOCTYPE html lang="se">
<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="se" lang="se" dir="ltr">
<head><title>Klöver dam -- Anna</title>
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=utf-8" />
<meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1" />

<meta name="dc.title" content="Klöver dam -- Anna"/>
<meta name="dc.created" content="2017-07-21 00:00:36 +0200"/>
<meta name="dc.creator" content="Idiomdrottning"/>
<meta name="dc.license" content="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/"/>

<link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Idiomdrottning" href="https://idiomdrottning.org/blog" />
<link rel="alternate" type="application/atom+xml" title="Idiomdrottning—Fiction" href="https://idiomdrottning.org/blog/fiction" />
<link rel="alternate" type="text/plain" title="twtxt feed" href="https://idiomdrottning.org/blog.txt" />
<link rel="alternate" type="text/plain" title="twtxt, but it's only fiction" href="https://idiomdrottning.org/blog/fiction.txt" />
<link rel="prev" href="/magi-kapitel-34"/><link rel="next" href="/magi-kapitel-36"/>
    <style>
      html {padding-left: 1em; padding-right: 1em;}
      h1 {text-align: center; font-style:italic;}
      a {color:#321eb0;}
      a:visited {color:#9c1eb0;}
      body {max-width: 45em; margin-left:auto; margin-right:auto; margin-bottom: 12em; background-color: white; color: black;}
      @media (prefers-color-scheme: dark) {a, a:visited, body {
      					  color: #feec7c; background-color: #1e0708;}}
    </style>
  <link rel="icon" type="image/png" href="/favicon.png" />
</head>
  <body style="margin-bottom: 12em;">
    <p style="text-align: center;">
      <a href="https://idiomdrottning.org" style="border:none;">
	<picture>
	  <source srcset="/idiomdrottning_dark_thistle.png" media="(prefers-color-scheme: dark)"/>
	  <img style="border:none; width: 154px; margin: auto;"
	       src="/idiomdrottning_just_thistle.png" alt="Idiomdrottning’s homepage"/>
	</picture>
      </a>
    </p>
<h1 id="klöver-dam--anna">Klöver dam – Anna</h1>

<p>Skulle jag vara din tjej? Ja, om du vill se det sÄ, sÄ.</p>

<p>Du mÄste ha kommit till biblioteket flera timmar innan mig. NÀr jag
och Stefan kom dit var det tyst och lugnt, och nÀstan folktomt, och
mÄnga av bÄsen stod klara och skyltade. »Vi gÄr upp till
livvaktsrummet direkt,« sade Stefan, »jag mÄste stÀmpla in.«</p>

<p>»Hej, Olof,« sade Stefan nÀr vi kommit upp, »Konrad,« och nickade till
de bĂ„da liemĂ€nnen dĂ€r inne, innan han stoppade sitt kort – ett
spaderĂ€ss – i stĂ€mpelmaskinen och tryckte till. Jag kĂ€nde igen dem
som de överlevande frÄn gÄrdagen, och det var Konrad som hade besegrat
en av doktor Is’ storspindlar.</p>

<p>»Hej, Stefan, du Àr inte sÄ farligt sen i dag,« sade Olof. »Mindre Àn
en timme! Det artar sig.«</p>

<p>Ȁsch, sluta,« sade Stefan, och nickade Ă„t Konrad igen. »Vad Ă€r det
med honom dÄ?«</p>

<p>»Han grinar för att han har grÀlat med den nya livvakten.«</p>

<p>»Livvakt? Det Àr ju en snutinfiltratör,« sade Konrad, »men hon Àr inte
sÄ bra pÄ att infiltrera.«</p>

<p>»Kanske för att hon inte försöker,« sade Olof. »Du ser ju spöken i
varje hörn.«</p>

<p>»Klart hon inte anstrÀnger sig. Snutar Àr vana vid att fÄ vad de
vill.«</p>

<p>»Sluta nu! Du sade ju sjÀlv att hon hade blivit arresterad sÄ sent som
igÄr. LÄter det som nÄgon som har polisen pÄ sin sida?«</p>

<p>»Det var ju pÄ grund av henne som Demona skickade in oss till den dÀr
kylskÄpsfabriken igÄr.«</p>

<p>Jag harklade mig blygt. »Det dÀr var nog mer mitt fel.«</p>

<p>»Ja,« sade Stefan, »jag kanske ska presentera, jag har ocksÄ med mig
en ny rekryt.«</p>

<p>»Vi har trĂ€ffats,« sade Konrad, sedan vĂ€nde han sig till Olof. Ȁnnu
en av Demonas gunstlingar.«</p>

<p>»Jag tycker att Demona Àr bra,« sade Olof, »bÀttre Àn förra chefen i
alla fall.«</p>

<p>»Bra, visst, hon Àr vÀl bra, men hon har för lÀtt för att lita pÄ
folk.«</p>

<p>»Tror snarare att det Àr sÄ att hon litar lika <em>lite</em> pÄ alla,« sade
Olof. »Du Àr bara sur för att hon har satt pÄ extralÄs till kÀllaren,
sÄ det krÀvs tre av oss för att komma ner.«</p>

<p>»Sur och sur
 fattar inte vem hon tror att hon Ă€r! Jag har haft
kÀllarnyckeln i alla Är, det har aldrig varit nÄgon som har haft nÄgot
att klaga pÄ. Jag sköter förtroendet bra.«</p>

<p>»Det Àr ju lite skillnad pÄ en barnboksmÀssa och pÄ de hÀr
sjÀlvutnÀmnda magikerna. Om de vill ha sina hemligheter i fred, sÄ kan
de vÀl fÄ det.«</p>

<p>»Det Àr inte att jag hade tÀnkt snoka,« sade Konrad, och tog upp sin
kopp. »Jag kÀnner mig bara misstrodd.«</p>

<p>»Det Àr ju inget personligt mot dig.«</p>

<p>»Det Àr ju det! Det Àr ju för tusan min kÀllare.«</p>

<p>»Det Àr det ju inte! Det har bara varit sÄ att du har rÄkat ha haft
det ensamma ansvaret för nyckeln dit, och nu ligger inte alla Àgg i en
och samma korg lÀngre. Vill du ner i kÀllaren och pilla fÄr du
övertala mig och Lars om att Àrendet Àr viktigt, sÄ lÄser vi upp alla
tre. Det samma gÀller mig och Lars, vill du hindra nÄgon av oss frÄn
att gÄ dit ner kan du det, du har ju fortfarande kvar din
skelettnyckel.«</p>

<p>De satt tysta, sen talade Olof igen. »BÀst att vi gÄr pÄ vÄrt pass
igen, Konrad.«</p>

<p>»Just det,« sade Stefan, »jag jobbar ju ocksÄ nu! Klumpigt att tre av
oss skolkade samtidigt!«</p>

<p>»Vi har tre raster per pass inskrivna i vÄrt kontrakt,« sade Konrad.</p>

<p>»Ja, men inte samtidigt!« sade Stefan. »Jo, du, Anna, det verkar som
att du har ett eftermiddagspass. Ledsen att vi stressade i onödan för
din del.«</p>

<p>Ȁnnu en frĂ€mling samtidigt som den dĂ€r snuten!« sade Konrad.</p>

<p>»Ta det lugnt,« sade jag. »Stefan kan gÄ i god för mig.« NÀr jag sÄg
att han tvekade frÄgade jag: »Kan du inte det, Stefan?«</p>

<p>»AlltsÄ, ta inte illa upp, Anna, men jag kÀnner ju knappt dig. Efter
det dĂ€r med Mikey «</p>

<p>»Vi bondade ju medan vi cyklade!«</p>

<p>Stefan skakade pÄ huvudet. »Du kommer sÀkert att göra ett bra jobb
idag, men det kan inte bli mitt ansvar.« Han tog ett stadigt tag om
sin lie, och var noga med att den inte repade dörrkanten nÀr han gick
ut. »Jag mÄste gÄ till min station. Ta hand om dig.«</p>

<p>Usch, jag kÀnde bara för att sitta och blÀddra i fikarumstidningarna
ett tag. Jag kÀnde mig sÄ vilsen och dum. IstÀllet för att leta reda
pÄ dig, hos polisen, eller försöka konfrontera mormor, hade jag bara
hakat pÄ frÀmlingar tills jag nu var helt borttappad. SÄ kÀndes det, i
alla fall. Visst, jag var ungefÀr pÄ den plats jag hade tÀnkt vara
idag, men jag hade liksom ingen kompass. Jag sÄg efter i skÄpet för
att se om det fanns bullar, men nÀr jag vÀl hittade det vÄgade jag
inte Àta dem. Jag gick ut och ner igen.</p>

<p>I trappan trÀffade jag Demona Vampirica. »Hej, Demona,« sade jag.</p>

<p>»Nej, men hej, Anna! Du ser lite hÀngig ut idag.«</p>

<p>»Ja, jag kÀnner mig lite mosig. Vet du om Ginna har kommit?«</p>

<p>»Din poliskompis? Mmm, jag tror att hon Àr hÀr nÄgonstans, men jag
vill att du ska trÀffa nÄgon först.«</p>

<p>»Jaha?«</p>

<p>»Har du tid ett ögonblick?«</p>

<p>»Lika gÀrna,« sade jag.</p>

<p>»Hon Àr i ett sidorum pÄ bottenvÄningen,« sade Demona och började gÄ.
Jag följde efter.</p>

<p>»Jag tÀnkte pÄ en sak,« började jag medan vi gick.</p>

<p>»Mmm?«</p>

<p>»Det hĂ€r med ditt efternamn, â€șVampiricaâ€č
 Ă€r du vampyr, eller?«</p>

<p>»Jag Àr en nattens varelse, om det Àr det du frÄgar.«</p>

<p>»Nej, men Àr du vampyr, eller Àr det dÀr löstÀnder?«</p>

<p>»Hmm «</p>

<p>»FĂ„r jag se
 men det Ă€r ju lösgaddar!«</p>

<p>»Ja, vad dÄ dÄ? Jag vill bara ha ett yttre tecken, sÄ folk kan förstÄ
hur mörk min sjÀl Àr.«</p>

<p>»Jaha.«</p>

<p>»Ja. Vi Àr framme i alla fall.« Vi var vid en dörr. Hon tog drog upp
tröjarmen över handen, sÄ att hon inte skulle lÀmna fingeravtryck nÀr
hon satte den pÄ handtaget. »GÄ inte pÄ de svarta rutorna,« sade hon
och öppnade dörren. »Eller sprickorna.«</p>

<p>Golvet var mycket riktigt rutigt, och sprucket ocksÄ. SÄ fort vi kom
in, och Demona stÀngt dörren, reste sig en ung kvinna frÄn en
plexiglastron i mitten av rummet. Hon gick fram till dörren och vred
om lÄskolven tre varv, och putsade sedan den och dörrhandtaget med en
trasa, som hon sedan gick och slÀngde i en papperskorg, varpÄ hon knöt
ihop pĂ„sen och lyfte ut den ur rummet. Hon öppnade ett litet paket –
som hon tog frĂ„n en hylla med hundra likadana smĂ„ paket – och tog
fram en oanvÀnd tvÄl, som hon tvÀttade sig med och sedan slÀngde i
papperskorgen. Hon gick tillbaka till sin tron, och hon gick med en
snirklig gÄngstil som aldrig nuddade en spricka eller en svart ruta.
Var tredje steg vickade hon pÄ höger lillfinger. Hon tittade aldrig
ner, hennes fötter var sÄ vana.</p>

<p>Tronen hÀngde i smala nylonrep frÄn taket, och hennes fötter rörde
inte vid marken. Varje gÄng jag blinkade, blinkade hon. Aldrig annars.
Hon satt med korsade ben i en helsvart, skinande ren, helt onopprad
klÀnning över Àckliga, kladdiga svarta jeans. Högra handens naglar var
nedgnagda och hon var vÀldigt tunnhÄrig pÄ höger sida. Hennes bara
armar var tÀckta med siffertatueringar.</p>

<p>Demona gick fram, och valde sina steg noggrant för att inte bryta mot
sprick-tabut. PÄ ett avstÄnd som verkade noga utrÀknat neg hon djupt
framför kvinnan. Demona drog efter andan för att inte staka sig nÀr
hon gjorde presentationen.</p>

<p>»Ofelia Carmen Desoto, hon som besegrar den högra handens stig.«</p>

<p>Kvinnan drog tillbaka huvudet sÄ hakan höjdes, och hon sÄg pÄ mig med
en neutral min. Hon lutade huvudet sÄ hon fick in en stump hÄr, som
hon slet av med tÀnderna och började tugga pÄ.</p>

<p>»Ska jag niga?« frÄgade jag.</p>

<p>»Du behöver inte niga,« sade hon till mig, och sedan till Ofelia
Carmen Desoto: »Det hÀr Àr Anna, som har besegrat odjuret tre gÄnger.«</p>

<p>»Verkligen?« sade Ofelia Carmen Desoto.</p>

<p>»Inte besegrat, vĂ€l « sade jag.</p>

<p>»Överlevt, dĂ„,« sade Demona.</p>

<p>»Innan eller efter odjuret blev Astaroths hÀrold?«</p>

<p>»NÄ, de tvÄ första gÄngerna tycks ha varit innan, men odjuret blev ju
hÀrold retroaktivt, sÄ pÄ sÀtt och vis blir alla tre gÄngerna efter.«</p>

<p>»Det Àr mitt odjur,« sade jag. »Sluta sÀg att det tillhör den hÀr
Astaroth, jag vet inte vad det Àr. Alla dessa hemliga namn. Finns det
apelsiner hÀr? Jag behöver en apelsin, Demona. Det Àr viktigt. Jag vill
trÀffa Ginna.«</p>

<p>»Varför belamrar du mig med ovÀrdiga, Demona?« sade Ofelia Carmen
Desoto.</p>

<p>»Anna Àr inte ovÀrdig. Hon Àr midsommar-dotterdottern till kvinnan som
försökt stoppa oss.«</p>

<p>»Det dÀr!« Ofelia Carmen Desoto försökte skratta, men tog sig pÄ
nacken och började viska tyst. »  ettning tvĂ„ning trening fyrning
femning sexning sjuning Ättning nining tidning.« Sedan log hon igen och
sade: »Det Àr inget som vi behöver bekymra oss om.«</p>

<p>»Flera av deltagarna Àr mördade eller fÀngslade,« sade Demona, »och
polisen har redan börjat omringa biblioteket.«</p>

<p>»Demona,« sade jag, »det rÀcker. Visa mig var Ginna Àr. Ge mig en
apelsin.«</p>

<p>Hon bugade sig djupt för Ofelia Carmen Desoto. »Jag ville bara att ni
skulle trÀffas. Ni hinner ses igen innan ritualen och prata.«</p>

<p>Ofelia Carmen Desoto tuggade i sig Ànnu en bit hÄr. »Bra,« sade hon.</p>

<p>Demona tog mig i armen och ledde mig ut. »TÀnk pÄ stegen,« sade hon.
Hon anvÀnde tröjÀrmen, som sist, för att lÄsa upp och öppna.</p>

<p>Mitt huvud stack. »Apelsin «</p>

<p>Demona tog mig med till ett cafébord med sÄdana dÀr Àckliga
plastmuggar med chai. Det lÄg nÄgra skrumpna kiwier bland den andra
frukten. Jag tog en apelsin och pillade försiktigt bort skalet i ett
stycke, och började tugga pÄ det. Det kÀndes nÀstan som att jag hade
hÄllt andan fram till nu. »Ginna,« sade jag med munnen full.</p>

<p>»Anna,« sade du, »har du varit hÀr hela tiden?«</p>


    <a href="/magi-kapitel-34">Tillbaka</a><a style="float: right;" href="/magi-kapitel-36">Vidare</a>
  </body>
</html>