💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2500.gmi captured on 2024-05-10 at 13:16:05. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2010-10-26 14:58:57
Publicerat i dag. 00:50
Transparency Internationals svenska avdelning: Sverige forts tter att sjunka i v rt index ver korruptionen i v rlden r 2010 som presenteras i dag. Korruptionen i Sverige kar och detta hot m ste tas p betydligt st rre allvar n hittills. Till exempel beh ver den svenska mutlagstiftningen f rst rkas. Korruptionsh rvan i G teborg har tydligt visat att den kommunala sektorn l tt ger upphov till intressekonflikter och fr mjar korruptivt beteende. Det r bet nkligt att den kommunala revisionen inte r oberoende utan i h nderna p partipolitiken. Vi f resl r ocks bland annat ett rs karant n f r politikers och h gre offentliganst lldas verg ng till n ringslivet eller intresseorganisationer, skriver styrelsen f r Transparency International Sverige.
De m nga korruptionsfall som har avsl jats p senare tid, ven bortsett fr n de i G teborg, tyder p att korruptionen kar i Sverige. Korruptionen f rspiller allm nna, eller frivilligt insamlade, medel och underminerar den samh lleliga integriteten.
Detta hot m ste tas p betydligt st rre allvar n hittills. Den engagerade offentliga debatten, som l nge saknats, r ett centralt bidrag f r att bryta den idylliserande inst llning som traditionellt har varit f rh rskande. Detta r sm rtsamt i ett samh lle som s starkt byggt sina framg ngar p f rtroende f r etablerade institutioner och akt rer. Men en realistisk verklighetsbild r n dv ndig f r att v nda en negativ spiral och ocks kunna terst lla f rtroendekapitalet.
Annons:
Transparency International (TI) lanserar i dag sitt Corruption Perceptions Index (CPI) f r 2010. Sverige l g 2008 p en delad f rstaplats och 2009 p en delad tredjeplats. I r f r Sverige of r ndrad po ng men forts tter att sjunka p listan. Vi ligger dock kvar i toppskiktet. Det b r noteras att rets unders kning avslutades i b rjan av september, innan omfattningen av korruptionsh rvan i G teborg blev k nd.
Sverige har en god utg ngsposition f r att kunna st vja problemen i tid. Problemen m ste angripas p bredden med regering och riksdag som sj lvklara f rebilder. Detta f ruts tter att vi omg ende mobiliserar en politisk vilja att agera mer kraftfullt n hittills.
TI-Sverige hoppas att tiden nu r mogen att anamma de som vi tycker mycket rimliga f rslag som vi lagt fram de senaste ren. Det r positivt att ett av dessa, om kad ppenhet vid tills ttning av h ga statliga chefer, delvis beaktats.
D remot r det f rbryllande att v rt f rslag om kad ppenhet och insyn i de politiska partiernas finansiering inte vunnit geh r. I V steuropa r det bara Malta, San Marino, Schweiz och Sverige som saknar r ttslig reglering av partifinansieringen. Sverige har ocks kritiserats av Europar dets Group of States Against Corruption (GRECO), vilket b r st mma till eftertanke. Det r h g tid att tv tta bort denna on diga fl ck p v r demokrati.
Vi har ocks f reslagit ett rs karant n f r politikers och h gre offentliganst lldas verg ng till n ringslivet eller intresseorganisationer. En s dan restriktion, med m jlighet till dispens, ligger i linje med vad som g ller f r till exempel EU-kommissionen.
Den senaste utv rderingen av 1997 rs OECD-konvention visar att de tg rder som vidtas f r att hindra mutor i exportaff rer r fortsatt otillr ckliga. Sverige har hamnat i en f ga smickrande mellanposition i bed mningen av hur vi genomf r konventionen. Ett allvarligt problem r bristen p utredningsresurser, vilket ocks Justitiekanslern p pekat. Detta inneb r en risk att Sverige inte kan leva upp till sina taganden i internationella konventioner. Riksenheten mot korruption b r omg ende f rst rkas.
ven den svenska lagstiftningen beh ver st rkas. TI-Sverige ser Utredningen mot mutor och bet nkandet Mutbrott (SOU 2010:38) som en inledning till en mer omfattande genomg ng av behov och tg rder. Bland v ra konkreta f rslag finns ett lagstadgat skydd f r s kallade whistleblowers, som avsl jar missf rh llanden av olika slag. Norge och Storbritannien r exempel p l nder som p sistone st rkt sitt skydd f r whistleblowers.
Vi f resl r ocks att kravet p dubbel straffbarhet i Sverige och i det land d r en muta ges avskaffas. Kravet p dubbel straffbarhet inneb r i praktiken att vi l mnar fritt fram f r mutbrott i l nder med svag lagstiftning.
Som s tydligt framkommit r den kommunala sektorn s rskilt utsatt. Denna milj , inklusive kommunernas konstruktion, kan l tt ge upphov till intressekonflikter som fr mjar korruptivt beteende. Det r bet nkligt, som framh lls i en aktuell ESO-rapport, att den kommunala revisionen inte r oberoende utan ligger i h nderna p revisorer som utses p partipolitiska grunder.
Transparency International definierar korruption som att utnyttja sin st llning f r att uppn otillb rlig f rdel f r egen eller annans vinning ( abuse of entrusted power for personal gain ). Denna vedertagna definition r mycket relevant just i en intressekonfliktsituation, inte minst i upphandlingsfr gor, d r gr nsen f r vad som r olagligt l tt kan verskridas. Unders kningar visar att just den kade upphandlingen i sig r en k lla f r kad korruptionsrisk i de nordiska l nderna. Det aktuella fallet inom Kriminalv rden r en p minnelse om detta. TI-Sverige har f reslagit att kad transparens inf rs vid direktupphandlingar.
I en intensifierad kamp mot korruptionen har n ringslivet en central roll. ven h r beh vs en ndrad sj lvbild. En aktuell unders kning av Ernst&Young visar att styrelser och ledning f r svenska f retag ovanligt lite bekymrar sig f r korruptionsriskerna. Korruptionsbek mpning b r vara en sj lvklar del av f retagens arbete med socialt ansvarstagande, CSR (Corporate Social Responsibility), och b r innefatta mer n planer, till exempel skyddade telefonnummer f r whistleblowers. S dana arrangemang finns redan p flera f retag.
Frivilligorganisationerna oms tter i dag mycket betydande belopp och r som R da Korset-fallet visar inte immuna mot korruption. F rhoppningsvis p g r ocks h r en angel gen sj lvrannsakan.
Det goda svenska varum rket r en av v ra st rsta tillg ngar som nation. Vi har ett starkt nationellt intresse i att vidmakth lla detta f r v r framtida v lf rd.
V r goda tradition att l sa angel gna samh llsproblem i samf rst nd borde borga f r att vi nu tar de n dv ndiga krafttagen f r att v sentligt reducera korruptionens omfattning i Sverige.
Lars-G ran Engfeldt
ordf rande Transparency International Sverige
Birgitta Johansson
Sussi Kvart
Carin Norberg
Claes Sandgren
Kristina Simion
G ran Steen
sa S derstr m Jerring
Anders Wiger
Anders Wijkman
styrelsemedlemmar
TI-Sverige
Transparency International Sverige, r en oberoende ideell organisation som tillsammans med ytterligare ett hundratal andra nationella avdelningar ing r i det globala n tverket Transparency International, med s te i Berlin. Det grundades 1993 och kartl gger och motverkar korruption. TI-Sverige finansieras genom bidrag och medlemsavgifter fr n f retag och privatpersoner.
N tverkets Corruption Perceptions Index (CPI) r en rangordning av graden av korruption i cirka 180 l nder med utg ngspunkt fr n hur korruptionen uppfattas av expertis och befolkningen. K lla: Transparency-se.org