💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2669.gmi captured on 2024-05-10 at 13:13:21. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2010-12-02 12:19:47
En bybo utanf r indiska Allahabad plockar med bitar av torkad kodynga, ett av de vanligaste hush llsbr nslena i landet.
Om man snabbt hj lpte fattiga indier att byta ppna eldar mot moderna spisar skulle jorden kunna vinna v rdefull tid i kampen mot uppv rmningen kanske decennier. Sotet fr n ved och sly bl ser nu in i fokus f r klimatdebatten.
Skulle det visa sig att FN:s klimatprocess misslyckas med att n enighet om att sk ra ner utsl pp av v xthusgaser kommer uppm rksamheten sannolikt att riktas mer mot aktiva tg rder och teknik verf ring fr n rika till fattiga. H r passar nya r n om luftens partiklar v l in. Och det handlar om r tt stora potentiella f rb ttringar.
Om man kunde f bort alla dessa ppna eldar skulle man i princip bli av med problemet ver den ber rda regionen inom fjorton dagar. Man k per sig tid, s ger meteorologiprofessorn Caroline Leck till DN.se.
Hon talar om sot.
Det r f rst s ingen nyhet att luften inneh ller sot, sulfat och andra partiklar, men vad som nu tr der fram allt tydligare r deras klimateffekt, framf r allt sotets.
En del forskare talar om att man b r plocka l gt h ngande frukt , dvs snabbt vidta ett antal enkla tg rder f r att undvika de v rsta temperaturscenarierna. Att f bort eller minska det svarta kolet , sotet, i atmosf ren h r till dessa tg rder. De senaste forskningsr nen tyder n mligen p att sotet v rmer jorden mer n man tidigare trott.
De dominerande partiklarna i atmosf ren r de som forskarna kallar vita aerosoler. De best r fr mst av sulfat fr n fossil f rbr nning, som har en reflekterande f rm ga och motverkar uppv rmningen.
Sotet har motsatt effekt: det absorberar solstr lningen och v rmer upp luften p tv kilometers h jd, d r det befinner sig. Forskare menar att sotets v rmande effekt kan vara upp till 60 procent av koldioxidens.
Om man v ger samman effekterna fr n alla partiklar i luften verkar de fortfarande d mpande p den globala uppv rmningen. Men i takt med att utsl ppen av kylande partiklar som sulfat minskat har sotets v rmande effekt relativt sett kat, visade en vetenskaplig studie publicerad i somras.
Sotet uppst r vid ofullst ndig f rbr nning. Det h rr r fr n skogsbr nder, svedjebruk och omoderna dieselmotorer, men framf r allt kommer det fr n de ppna eldar som fattiga m nniskor i Sydasien och Afrika lagar sin mat p , d r br nslena r ved, sly och kodynga.
En stor klimatf rdel med att bli av med sotet vore att det skulle f snabb effekt. Medan koldioxid ligger kvar i atmosf ren i sekler utsl ppen fr n den allra f rsta f rbr nningsmotorn v rmer sannolikt nnu jorden f rsvinner sot p n gra veckor.
Dessutom har det ju visat sig vara mycket sv rt f r v rldens l nder att komma verens om begr nsningar av utsl ppen av koldioxid och andra v xthusgaser.
Om sotets v rmande effekt motsvarar mer n h lften av koldioxidens inneb r det ungef r en fj rdedel av hela den f rst rkta v xthuseffekten. Utifr n FN:s uppv rmningsscenarier skulle man i alla fall teoretiskt vinna rtionden av klimatkamp om dessa svarta sm v rmeaggregat f rsvann.
Det bruna dis av sot som b ddar in indiska miljonst der r historia i de rikare delarna av v rlden, d r de flesta f rbr nningsprocesser har effektiviserats och inneslutits. Det g r att fr gan om huruvida man ska l gga mer krut p sotet blir en fr ga om ansvarsf rdelningen mellan rika och fattiga. Det r politiskt k nsligt. L ttast att enas om tg rder mot sotet blir det troligen om de blir en del i den utlovade resurs- och teknik verf ringen fr n nord till syd.
Kan man kontrollera matlagningen med spisar eller andra mer slutna energik llor har man n got v ldigt stort att vinna. V ldigt lokala tg rder kan f stora positiva regionala effekter, konstaterar Caroline Leck.
Men hur ska man f det till st nd? terigen kommer man till psykologiska aspekter och politiska v rderingar.
Men det r skillnad p att pressa ett land att sluta sl ppa ut och att uppmana till att byta teknik?
Ja, det r mycket mer positivt, och man kan ju bidra till att byta ut tekniken. Och till att skicka kvinnor p utbildning i ny matlagningsteknik.
Anders Bolling
anders.bolling@dn.se